Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 31 december 2018

Gott Nytt 2019

Den gamle har lagt sig ned för att dö. Samtidigt väntar vi på att det nya ska födas. Året som gått har varit ett extremt år på många sätt. Våren försvann som en avlöning. Sommaren varmast på mannaminne. En höst präglade av ännu inte avklarad regeringsbildning.

Själv har jag med skiftande intensitet och kraft uttryckt min tankar här på bloggen. Skolan har alltid en avgörande plats på bloggen. Finns det något viktigare än att ge det uppväxande släktet den förutsättningar som behövs för vuxenlivet. Där ordet har allt större betydelse genom de blixtsnabba sociala medierna. Hur viktigt är det inte med förmågan att kunna uttrycka sig med det skrivna ordet.

Ser jag på mig själv har en utveckling i ordbruket gjorts under de år jag bloggat. Vikten av ständig övning i konsten att sammansätta ord till meningar tar aldrig slut. Speciellt för en som har handikappet att ord svär när tangenterna ska formulera sig och tanken inte alltid är kristallklar utan finns i en dimma.

Men för att ord ska få makt krävs en läsare och jag hoppas att du som följt min blogg genom åren fått några goda tankar att handla efter. Löften brukar vara vanliga såhär på årets sista dag. Jag brukar vara sparsmakad med att ställa upp sådana eftersom jag känner mig själv så pass att dessa har jag aldrig fullt ut lyckats hålla. Ett löfte vågar jag nog ha inför det nya året, att fortsätta att förmedla tankar kring skolan.

Med det får jag tillönska ett

Gott Nytt 2019

lördag 29 december 2018

Sekulär stat, ja tack

Sekulär stat, ja tack! Sekulärt samhälle, nej tack!

Åter fladdrar debatten kring det sekulära. Tydligen har Lisa Magnusson på DN (27/12 -18) svårt med begreppen. Samhälle är inte lika med staten. Samhälle är det nätverk av individer som finns socialt eller inom en geografisk yta. Stat är lika med de institutioner som finns i det demokratiska samhället i form av regering, riksdag, domstolar och myndigheter.

Vore undergörande om debatten kunde hålla sig till dessa definitioner. En stat ska i mina ögon alltid var fri från religion, alltså sekulär. Däremot kan ett samhälle aldrig vara det, speciellt i det mångkulturella Sverige.

Media DN

söndag 23 december 2018

Skolans kulturella förmedlingsuppdrag

Skolan har ett förmedlingsuppdrag, inom ramen för värdegrundsarbete, att vara en kulturell bärare av det svenska kulturarvet. Hamid Zafar lyfter frågan i GP genom följande skrivning:
När till och med de ideologiskt mest inkluderande och solidariska svenskarna sedan länge lämnat förorten så återstår inte många möjligheter till kulturutbyte.
Skolan har här en unik möjlighet att sprida svenska kultur. Zafar berättar att han genom pensionärsföreningen i Biskopsgården, Göteborg, som liten fick delta i diverse aktiviteter. Med tiden flyttade majoritetssamhället bort från förorten. Kvar blev invandrarna, både gamla och nya.

Skolan är den arena som skapar möjligheten för integration och kulturarvsbärare. Skolor där många barn med invandrarbakgrund går är det viktigt att skolåret innehåller de svenska högtiderna. En skola, som jag känner, har barn med invandrarbakgrund från utanförskapsområden i Stockholm. Skolan är mångkulturell med barn från Mellanöstern och Nordafrika. Här finns blandning av barn med olika religiösa bakgrunder. Under många år låg skolan strax söder om utanförskapsområdet, bara en järnväg som skilde områdena åt. Från höstterminen 2018 finns skolan i ett typisk område där majoritetssamhället finns. Med flytten får barnen under dagtid bekanta sig med en miljö långt bort från hemmamiljön.

Skolan är extra nog med att det är svenska som gäller som språk på skolan och att ta tillvara på de svenska kulturtillfällena. Här firas lucia, advent, jul och andra traditionella kristna högtider som vi svenskar i majoritetssamhället firar. Inte nog med det, Nobeldagen firas med lunch i matsalen och utdelande av pris till de elever som särskilt utmärkt sig studiemässigt under läsåret.

Detta är ett exempel på en medveten satsning att integrera barnen in i svenska seder och traditioner. Så jag måste säga som Hamid Zafar:
Lärarna i dessa områden gör en samhällsinsats som är berömvärd. Skolan fungerar på många sätt som den sista utposten. 
Så nästa gång debatten blossar upp om lucia eller inte, är det en storm i ett vattenglas som inte är värdigt i Sverige.

Media GP       

lördag 22 december 2018

God Jul 2018

Tillit är avgörande för att våga förbättra tillvaron. När jag summerar 2018 inför julen är det mycket som förbättrats under året. På det professionella planet, att lotsa och vägleda en skola till nya vägar. Där en ingrediens är flytt till ett område som verkligen bär signum av svenskhet i förhållande till utanförskapsområdet signum. Där eleverna får se en annan miljö att vistas i under dagarna än hemmamiljön.

På det privata planet har jag utvecklat nya vägar i bildningen. Inte bara att ta till mig nya berättelser, i bokform. utan även att uppleva kultur genom vandringar. Kulturvandringarna började under hösten med det nyinvigda Nationalmuseet följt av Hallwylska museet. Vandringen detta år avslutades med Sven-Harrys museet och Jenny Nyström utställningen (bilden ovan). Vilken bredd den damen hade i sitt konstnärskap under 92 levnadsår. Allt från illustration av den tomte vi då kände till porträttmålning.

Jag vill med denna lilla exposé tillönska alla en

God Jul 2018

Jag vill avsluta med en juldikt av min morbror:

JULENS BUDSKAP - GRÖTRIM

Håll rösten klar
och stämman ren
och sjung till Herrens
lov allen.
Ty det hör julens budskap
till,
långt mer än
lutfisk, gröt
och sill.

För om din lovsång
tystnat har
är bara gröt
och lutfisk kvar,
och sillen den är
besk och salt
och sprider olust
överallt.

Så höj din röst
och sjung din sång,
låt lovsången ljuda
dagen lång,
så smakar även
maten bra
när det blir tid
att gröten ta.

Nisse Precis
   


måndag 17 december 2018

Demokratin hundra år

Idag för hundra år sedan röstades den allmänna rösträtten igenom i riksdagen under regeringen Nils Edén.  Den hade föregåtts av att statsminister Arvid Lindman 1909 lyckades med att skapa proportionella val till andra kammaren. Därpå följt av regeringen Karl Staaff 1912 med röstbarhet för kvinnor. Den bifölls i andrakammaren, men röstades ned i första kammaren.

Under de oroliga åren i slutet av första världskriget kom rösträtten åter upp på tapeten. Under hungerkravallerna våren 1917 fick regeringen Carl Swartz hantera dessa besvärligheter. Samtidigt ökade oron i landet för att en rysk smitta skulle uppstå genom kommunisternas revolution i Ryssland. Carl Swartz och Hjalmar Branting förhandlade om möjligheten att genomföra allmän rösträtt för att inte socialistiska element skulle skapa en revolution. Regeringen Carl Swartz blev inte långlivad. Den förlorade vid valet hösten 1917 till Nils Edén.

Men den 17 december 1918 kunde riksdagen rösta igenom bland annat att den graderade rösträtten avskaffades och kvinnor fick rösträtt och var valbara i kommunalvalen. Första kommunalvalet 1919 tillämpades de nya reglerna. För att kvinnor skulle få rösträtt i riksdagsvalet krävdes en grundlagsändring. Den gjordes och därmed fick kvinnor rösträtt fullt ut från 1921.

En seger i för det politiska Sverige. Tilläggas bör att kvinnor hade fått rätten till lika rösträtt långt innan det politiska Sverige var moget. Redan 1848 bildades den första frikyrkan inom Baptistsamfundet i Sverige. Där hade män, kvinnor och barn lika rösträtt över hur församlingen skulle skötas och hur beslut togs. Under hela 1800-talet stod Frikyrkosverige för den demokratiska bildningen och stod sedan modell för både arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Utan denna demokratiska fostran lär Sverige inte så tidigt demokratiserats i förhållande till andra länder.

Hundra år har gått och demokratin är fortfarande en skör och bräcklig samhällsform som ständigt behöver omprövas i de kriser som alltid uppstår i ett samhälle. Därför är det avgörande att varje generation fostras till demokratiska medborgare. Då är det inte bara skolan som ska fostra det uppväxande släktet. Utan lika viktigt att i realiteten praktisera demokrati i föreningslivet oavsett det gäller idrott, politik eller frikyrka samt annan idéburen verksamhet.

Demokrati är ömtåligt, jag vill avsluta med följande citat från GP min hyllning till demokratin:
Demokratin har sedan tjänat oss väl. Den är, med Winston Churchills ord, det minst dåliga av styrelseskick. Ett sätt att fredligt avsätta odugliga makthavare.

Media GP
Rösträttens utveckling i Sverige
Pluraword:
Svensk parlamentarism 100 år
Carl Swartz - ledde en regering bara ett halvår   

lördag 15 december 2018

Servettskiss - skapande och lärande

Hur många har inte använt servetten för åskådliggöra hur man tänkt sig en lösning på ett byggproblem. Jag har gjort det under den tid jag jobbade med byggnation och fick idéer. Idéer som sedan realiserades. Eller för att inte tala om Globen, från servettskiss till färdig byggnad. Under åren Globen byggdes åkte jag förbi bygget och såg hur byggnaden tog gestalt. Stimulerande att se idén materialiseras.

Erik Zsiga skriver i SvD (15/12) följande:
Det är inte första gången som "servettskissen" används för att få motståndaren att framstå som oförberedd och yvig. Löfven använde knepet redan i valrörelsen 2014, då om Alliansens Sverigebygge. Någon använde det även mot Löfven själv, när denne 2015 tänkte högt om att ha "två geografiska ytor fria" i säkerhetspolitiken.
Hur vanskligt är det inte, när man ska förringa sin motståndare, genom att använda denna metafor. Jag kan hålla med att en budget inte kan vara fullt genomarbetad på några få sidor. Men som en motion och reservation i riksdagen är det fullgott.

På tal om servetter skrev jag följande på min fb-sida:
Underbart med servetter, mat och kaffe. Detta har ofta lätt fram till många lysande resultat. Så förringa inte de tankar som kommer fram vid mat- eller kaffebordet. Vem vet talmannens fikande kanske ger resultat om någon börjar kludda på servetten.
Vem vet, Andreas Norlén kanske har skissar statsministeromröstningarna på en servett på de otaliga kafferepen han haft med partiledarna. Man ska aldrig underskatt kafferep eller middagar för att lösa problem eller förmedla god idéer.

Ropen skalla: Fram för mer servettskisser.

Media SvD 

måndag 10 december 2018

Snille och smak

Snille och smak är dagens motto (10/12). Intressant att notera att Sverige sätter naturvetenskap högt denna dag tack vare Alfred Nobel. Då känns det konstigt att vi inte lyfter detta i svensk skola mera medvetet och satsar på de där barnen som är särbegåvade så de möjligen kunde erhålla ett Nobelpris.

Under senare tid har det kommit rapporter kring högpresterande elever. Under Skolinspektionens dag 2018 håll vice rektor Eva Pettersson, Blekinge Tekniska Högskola, ett intressant föredrag om vad som skiljer och förenar högpresterande och särbegåvade elever.
Alla högpresterande elever är inte särbegåvade. Ser vi till hur populationen elever ser ut, per årskull är, hittas stora variationer. Gruppen särbegåvade barn är i storleksordningen 5 procent, därav 1 procent extremt begåvade. Elevgruppen högpresterande är mellan 15 till 20 procent av barnen. Det är alltså en stor grupp i skolan som inte får de utmaningar de förtjänar. Allt för ofta finns inställningen att de här barnen behöver ingen hjälp. De klarar sig själva. Tyvärr är det inte fallet.

Efter Kalla faktas program (3/12) om hemmasittare noterar jag att det inte bara är barn med funktionsvariation av neuropsykologisk art som finns i denna grupp, utan även bland högpresterande och särbegåvade. Det är framför allt två saker, bland många, som sticker ut för gruppen, bristen på motivation och en skola som inte har något att lära eleven.

När vi pratar om variationen mellan elever har forskningen kommit fram till följande skillnader, enligt bilden.
Högpresterande kan svaret på en givet problem inom kunskapsramarna. Den särbegåvade ställer frågor eftersom det inte finns en väg till lösning på ett problem. De är oftast de där besvärliga eleverna som tar upp tid på lektionerna för de vill diskutera. Därtill är de oftast introverta och har inte behov av att socialisera. Om jag skulle etikettera är högpresterande eleverna de "duktiga flickorna" medan särbegåvade är "lata men smarta". En annan skillnad är att högpresterande tänker steg för steg, medan särbegåvade ser helheter och tänker komplext. Det är just det senare som kännetecknar de som erhåller Nobelpriser i de naturvetenskapliga disciplinerna. 

Om Sverige på riktigt vill vara en kunskapsnation och vaska fram svenska Nobelpristagare är det hög tid att satsa på dessa typer av elever. Skolans uppdrag är att se till varje elevs behov av kunskaper, då duger det inte med att undervisningen bedrivs på de normalbegåvades premisser. Undervisningen bör snarare vara tematisk med övningsuppgifter anpassade utifrån varje elevs förutsättningar. Det är en stilla nåd att be att få en skola som ser varje elev och utmanar den till ett lärande så långt det är möjligt.

Källa:
Skolinspektionens dag 2018, Elevens olikheter, Eva Pettersson    


tisdag 4 december 2018

De som dödar drömmar sover aldrig

Den åttonde boken i serien om familjen Lauritzen är en beskrivning av det vänsterinriktade Sverige och Tyskland under tidigt 70-tal. Intressant och initierat beskrivat av Jan Guillou. Det märk att Jan är på mammas gata när man läser boken. Det är en bit av hans eget liv som skildras i romanens form. En tvist på de faktiska händelserna kring IB-affären.

Därtill är det ett tidsdokument att referera till för oss som var med, fast på andra sidan. Händelser i historiens ljus får en ny innebörd och inte så känslosam som när det begav sig.

De som dödar drömmar sover aldrig är den bäst hittills i serien. Nu väntar nästa bok och intressant ska det bli hur mycket den kommer att likna Hamiltonböckerna med den cliffhangern boken avslutas.

Ständigt denna inkludering

Ständigt denna inkludering, som ställer till problem. När jag sett Kalla faktas reportage om hemmasittarna blir jag ledsen, över alla som kämpar där ute med sin barn och deras funktionsvariation och skolan och dess huvudmäns oförmåga. När jag stöter på frågeställningar kring skolan går jag tillbaka till källorna, skolans styrdokument. I detta fall Skollagen (2010:800), Skolförordningen 2011:185 och Lgr11/18. Ingenstans i dessa dokument hittar jag begreppet inkludering. Däremot ordet individualisering efter varje elevs förutsättningar och behov.

Skollagen (2010:800) sätter ramen för skolan i 3 kap 3 § och lagstiftarnas tolkning:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Det finns ingen motsvarande paragraf i 1985 års skollag. Den första meningen anger den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen inom alla skolformer och fritidshemmet. Bestämmelsen ligger till grund för vad som närmare föreskrivs i läroplanerna om undervisningens individualisering. Med utbildningens mål avses såväl nationella mål som de mål som förskolan, fritidshemmet och skolan själva ställer upp. Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så. Andra meningen markerar särskilt att tillgängliga resurser inte bara kan riktas mot de svagaste eleverna, utan att även de elever som har lättare att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. 
Som kan utläsas är skolan inte ordna för att skapa en undervisning som är gemensam för alla utan bygga på att varje elev ska nå så långt som möjligt efter sin förmåga. Skolinspektionen har kommit med en kvalitetsgranskning om utmanande undervisning för högpresterande elever i gymnasiet. En av bilderna från Skolinspektionens dag 2018 beskriver väl vad som fordras. Den kan tillämpas oavsett om det är svagpresterande, normalpresterande, högpresterande eller särbegåvade elever.
För att återknyta till det här med integrerad undervisning hittar jag inget om inkludering i läroplanen. I Lgr11/18 hittar jag följande citat från kapitel 1:
  • Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
  • Normen för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika.
  • Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Det Kalla fakta satte fingret på i programmet är just okunskapen om vad faktiskt det statliga uppdraget i skolan är. Här har kommunpolitiker och dess förvaltningar inget utrymmet att göra egna tolkningar. Skollagen är en speciallag som tar över allmänna lagar som kommunlagen och för enskilda utövare föreningslagar, stiftelsellagar och aktiebolagslagen när gäller svensk skolas utbildning och undervisning. Skolan har ett statligt uppdrag att följa oavsett vad det kostar.

Media Expressen
Källor:
Skollagen (2010:800)
Skolförordningen (2011:185)
Läroplanen Lgr11/18 kapitel 1