När till och med de ideologiskt mest inkluderande och solidariska svenskarna sedan länge lämnat förorten så återstår inte många möjligheter till kulturutbyte.Skolan har här en unik möjlighet att sprida svenska kultur. Zafar berättar att han genom pensionärsföreningen i Biskopsgården, Göteborg, som liten fick delta i diverse aktiviteter. Med tiden flyttade majoritetssamhället bort från förorten. Kvar blev invandrarna, både gamla och nya.
Skolan är den arena som skapar möjligheten för integration och kulturarvsbärare. Skolor där många barn med invandrarbakgrund går är det viktigt att skolåret innehåller de svenska högtiderna. En skola, som jag känner, har barn med invandrarbakgrund från utanförskapsområden i Stockholm. Skolan är mångkulturell med barn från Mellanöstern och Nordafrika. Här finns blandning av barn med olika religiösa bakgrunder. Under många år låg skolan strax söder om utanförskapsområdet, bara en järnväg som skilde områdena åt. Från höstterminen 2018 finns skolan i ett typisk område där majoritetssamhället finns. Med flytten får barnen under dagtid bekanta sig med en miljö långt bort från hemmamiljön.
Skolan är extra nog med att det är svenska som gäller som språk på skolan och att ta tillvara på de svenska kulturtillfällena. Här firas lucia, advent, jul och andra traditionella kristna högtider som vi svenskar i majoritetssamhället firar. Inte nog med det, Nobeldagen firas med lunch i matsalen och utdelande av pris till de elever som särskilt utmärkt sig studiemässigt under läsåret.
Detta är ett exempel på en medveten satsning att integrera barnen in i svenska seder och traditioner. Så jag måste säga som Hamid Zafar:
Lärarna i dessa områden gör en samhällsinsats som är berömvärd. Skolan fungerar på många sätt som den sista utposten.Så nästa gång debatten blossar upp om lucia eller inte, är det en storm i ett vattenglas som inte är värdigt i Sverige.
Media GP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar