Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 30 maj 2016

Skolutveckling baserad på systematisk försöksverksamhet

Sverige har en eftersatt forskning om hur effekterna är på reformer och insatser som görs i skolans värld. Området i skolforskningen jag tänker på är School Effectiveness Research - SER. Skolkommissionen påpekar i sitt delbetänkande följande:
svensk skolforskning innehåller ytterst få så kallade effektstudier, dvs. studier där en viss insats, åtgärd eller metod utvärderas. Den blygsamma förekomsten av systematiserad försöksverksamhet i den svenska skolan med åtföljande utvärderingar gör att forskningsunderlag för reformer, i de fall sådana underlag efterfrågas, får hämtas från internationella exempel. Eftersom olika länders skolsystem skiljer sig åt i en rad dimensioner kan det vara problematiskt att direkt överföra internationella erfarenheter till svenska förhållanden. (s 133)
Om denna typ av forskning ska bli effektiv och leda framåt är det viktigt att den bygger på modeller för HUR och VARFÖR skolan utvecklas internt och är grundläggande för att försöksverksamheten ska fungera. En modell är att utifrån metaforen av ett kvalitetshus se vad olika delsystem fungerar som en helhet.
Forskning utifrån detta tänk görs i en ytterst begränsat omfång idag. Grosin var den forskare i Sverige som stod för detta. Men hans forskning har en liten betydelse idag i förhållande till den värdebaserade pedagogiska forskningen som sällan ser till vilka effekter deras förslag ger i verkligheten. Det märks främst på de reformsatsningar som gjorts med läslyft, rektorslyft och andra lyft. Effekten har inte gått att se eftersom det både är problem med nationella data som med sättet att utvärdera.

Dessutom är det sällan lyckat att göra stora reformer på en gång utan att de är genomtestat i försöksverksamheter. Den största lyckade skolreformen gjords med 1946 års Skolkommission och deras förslag om enhetskolan som sedan blev grundskolan 1962. Under femtiotalet testades övergången från folkskola och realskola till grundskolan. Kommunaliseringen är ju ett bra exempel på en misslyckad tillämpning eftersom tankarna inte testats i verkligheten bland huvudmän, rektorer och lärare.

Så vi får innerligt se fram emot att Skolinspektionens förslag blir verklighet med systematisk försöksverksamhet baserad på School Effectiveness Research.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 132-133.

Tidigare blogginlägg:
Skolkommissionen - något nytt under solen

söndag 29 maj 2016

Upp till kamp...

Upp till kamp emot kvalen...Assar Lindbeck gör en intressant analys om 68-rörelsen och ny vänstern som han benämner den. Han gör det utifrån sina gästforskning i USA för tiden när denna rörelse växte fram i studentlivet och vad de innehöll.
Paralleller finns mellan USA och Sverige. Framför allt att det vare en revolutions romantisk företeelse i övre medelklass och uppåt. En revolution mot auktoriteter i form av föräldrageneration och USA krig i Vietnam.

Däremot var samhällsanalysen utifrån ett ekonomisk perspektiv obefintligt. Lindbeck skriver:
I en replik (1972) menad jag att den nya vänstern bortsåg från att varje ekonomiskt system måste kunna lösa ungefär samma grundläggande problem: att utnyttja existerande information om teknologi och preferenser, att effektivt koordinera myriader av ekonomiska beslut, att allokera resurser mellan olika produktionsområden, att fördela inkomster mellan individer och att begränsa förekomsten av maktmissbruk. (s 255)
I och med att ny vänstern bara rabblade ett antal marxistiska termer som "det arbetande folket" saknas all relevans till förändring av samhällssystemet. Det finns två förhärskande samhällssystem, det marknadsmässiga och det centralplanerade systemet. Det senare bygger kommunismen på med "proletariatets diktatur". Ny vänstern tog avstånd både till kommunismen och kapitalismen. Därmed förlorade de relevansen för all samhällsomvandling. Möjligen har ny vänstern bidragit till påskyndandet av kvinnors frigörelse och ett stort inflytande i kulturlivet  - teater, film, musik och bildkonst samt betydelsen för den svenska skolan.

I sin iver att rasera alla möjlig auktoriteter bidrog man till att rasera lärarens och rektorernas auktoritet. Effekter som flitigt har använts i framtagandet av pedagogiska frälsningsläror. Samtidigt som man nu ser en tendens till återtåg i en centralplanerad skola. En skolan som bygger på den sociala ingenjörskonsten från ny vänsterns vagga. Allt grundat på plakatpolitik och slagordsinriktning.

Källa:
Lindbeck, Assar (2012) - Ekonomi är att välja, Albert Bonniers Förlag   


Talens magi

Talens magi eller numerologi fascinerar mig. Under ett samtal på en träff med mina kusiner kom vi in på olika datum i familjen vi tillhör.
Talet 14 är en sådan magisk siffra. Hade anledning att här på bloggen skriva om min morfar i samband med hans bortgång den 14 maj 1966. Min mormor noterade jag på träffen gick ur tiden den 14 februari 1992. Dessutom 8 månader exakt innan hon skulle fyllt 100 år 14 oktober 1992.

Helt plötsligt funderar man över hur det kan komma sig att två människor som levt ett långt liv tillsammans kan ha den 14 dagen i en månaden som dödsdatum? Hur kan det komma sig att mormor dog den 14 i en månad kopplat till samma dag hon föddes i en annan månad?

Ja, ja det här med personliga karaktärsdrag. Är man en personlighetstyp, enligt Myers-Briggs, som kännetecknas som kreativ och fantasifull. Som teoretisk och nyfiken som tenderar att vara analytisk, logisk, rationell, objektiv, bestämd och ifrågasättande är det inte undra på att man får hjärnkontoret att hitta oanade kopplingar.

torsdag 26 maj 2016

Äntligen!! Tilläggsbelopp förtydligas i skollagen

Rättsläget har varit oklart i vilken mån tilläggsbeloppen ska var möjligt för undervisningen i fristående förskolor och skolor. Ett antal domar finns i förvaltningsdomstolarna. Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, gjorde sin tolkning 2012-07-06. En dom som gjort det svårt att få tilläggsbelopp knuten till undervisning av elever i fristående skolor.
Regeringen har till riksdagen lagt en proposition 2015/16:134 om förslag till ändringar i skollagen genom att förtydliga lagen och dess tillämpning. En rad paragrafer kommer att ändras per den 1 juli 2016. Den lydelse som tilläggs i lagparagraferna är:
Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.
I Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU 19 framgår att regeringen har som bevekelsegrund att tolkningen av skollagen och skolförordningen ska göras på följande grund:
Regeringen anser att tilläggsbelopp i vissa fall måste kunna komma i fråga även när det gäller extraordinära stödåtgärder som tillgodoser behov som barnet eller eleven har undervisningssituationen. Denna avsikt har dock inte tillräckligt klart framgått av regleringen.
Detta lättar upp för de fristående förskolorna och skolorna att faktiskt barn i särskilt behov kan gå på fristående förskolor och skolor med att få ersättning på individbasis för stöd i undervisningen efter utredning och åtgärdsprogram. Barn och elever behöver därmed inte tvingas att gå i kommunala förskolor och skolor. En framgång för många barn i behov av anpassat särskilt stöd oavsett det om går på fristående förskola, pedagogisk omsorg, grundskola eller gymnasieskola.

Riksdagen antog lagändringarna enhälligt 2016-05-25 att gälla från den 2012-07-01.

Nu får vi se hur tillämpningen av detta förtydligande kommer att motas av kommunerna som står för ersättningen. Fullt klart är att man inte lättvindigt kan soppa problemet under mattan som gjort i och med HFD dom eftersom dess rättstillämpning undanröjts för stöd i undervisningssituationen.

Källa:
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU 19 - Tilläggsbelopp för särskilt stöd för barn och elever.
Se videon från debatt i riksdagen

onsdag 25 maj 2016

Regeringsombildningen

Stefan Löfven har presenterat sina nya ministrar och hur han ser på departementens uppgifter. Två nya ansikten och en nygammal kom till. Två med nya uppgifter och en som slutar.
Ingen utökning av antalet ministrar görs och samma antal från S och MP som hittills. Peter Eriksson (MP) gör comeback på inrikespolitiska planet med att bli Bostads- och digitaliseringsminister. Ska bli spännande att se hur han lyckas med en av de mest genomreglerade välfärdsområdena med en 79-årig hyresreglering i botten. Därtill ett kommunalt planmonopol. Inte lär det bli lätt och säkert lär vi se många krumbukter och i farans riktning ligger brutna bostadspolitiska samtal.

Noterar också att lagt kort ligger i Utbildningsdepartementet. Även om Löfven fokuserar skolans område som en av de viktigaste samhällsfrågorna kan man fundera på hur mycket har utbildningsfrågorna levererat. Enligt mitt syn är det mycket lite. Det mesta handlar om att lappa å laga utan större skillnad på vad regeringen Reinfeldt I och II åstadkom genom de mest omfattande reformerna. Noterar också att utbildningsfrågorna står i vänteläge.

Skolkommissionen har lagt sitt delbetänkande, men vi får vänta ytterligare åtta månader innan ett slutbetänkande kommer. Sedan ska det ut på remiss innan regeringen kan börja agera. Bara ett års regerande kvar med att börja ändra i skolpolitiken är för kort tid. Det visar också erfarenheten av när regeringen Reinfeldt I införande av nya skollagen och läroplanerna. Skollagen blev i sitt innehåll otydligt på många punkter som har inneburit lagändringar. Så långsiktigheten är A och O i samhällsfrågor som utbildning.

För övrigt får vi se hur nu denna lagom ombildning kommer att fungera. Blir det något klös i regerandet eller är det samma lunk som hittills. 

tisdag 24 maj 2016

Hammarbyserien

Med stor spänning har jag läst om Conny Sjöberg och kollegorna på Södermalmspolisen. Med sina åtta böcker har Carin Gerhardsen drivit berättelsen framåt. Från kopplingar i första boken till hemstaden Katrineholm till Södermalm och Stockholm.
Carin har ett språk som gör böckerna till bladvändare. Med högt tempo driver hon berättelserna framåt. I den sista och åttonde boken sätter Gerhardsen punkt med ett crescendo. Andlöst berättas två berättelser med en högt skruvad våldsspiral med en mänsklig tragik mot slutpunkten. Intrigbygget är skickligt gjort.

Med sorg noterar jag att serien är slut. Önskar att någon filmmakare skulle ta sig an hennes böcker. Det skulle bli klassisk deckarfilm långt över Wallander eller Sandhamnsmorden.

Ni som inte läst böckerna rekommenderar jag till att ha en berättelsesvit framför dig som du inte kommer ångra att du tog dig an att sätta näsan i.

Drivlinan i statlig målstyrning av skolan

Den statliga drivlinan i målstyrningen har inte varit inkopplade sedan 1991 när skolan kommunaliserades. Decentraliseringen innebar att staten skulle ingripa så lite som möjligt. Det var främst genom läroplaner med strävans mål och uppnående mål som styrningen skulle ske. Tjugofem år senare har staten via Skolkommissionen konstaterat att drivlinan måste kopplas in för att få skolan att fungera.
Att ha ett system där de olika drivdelarna lever sitt egna liv är förödande. Varje bilägare vet detta. När någon del i systemet inte fungerar blir det tvärstopp. För att råda bot på denna brist föreslår Skolkommissionen att politikerna inför en nationell målsättning. Man bygger exemplen från Danmark, Estland, Kanada - Ontario, Storbritannien och Tyskland.

Slutsatsen Skolinspektionen gör är att något liknande bör införas i Sverige. Från att i teorin haft en styrning via skollag och läroplaner med 290 olika styrningar på kommunala skolor ovanpå alla fristående skolors egna styrning till att nu förslå ett led till, statlig målstyrning. En styrkedja i fyra nivåer från staten-huvudman-rektor-lärare.

I förlaget från Skolinspektionen finns inga förslag på hur styrning och återrapportering ska se ut. I den statliga Sameskolan styr regeringen via ett regleringsbrev sameskolornas verksamhet. I detta regleringsbrev finns ett kapitel om statliga mål och återrapporteringskrav. Lätt i en relation mellan utbildningsdepartementet och dess myndighet Sameskolstyrelsen. Men hur ska denna styrning se ut med förslaget Skolkommissionen nu lägger fås inget svar på.

Man föreslår en nationell målstyrning genom att via målsättningar skapa styrtal. Följande förslag på områden som ska styras är:
  • Grundskolans kunskapsresultat.
  • Förbättringsmål för lärarkompetens, rektorsfunktion, undervisningens kvalitet som den bedöms av elever samt trygghet och studiero.
  • Likvärdighet
Exempel på målsättning på kunskapsresultatet skriver Skolkommissionen på följande vis:
Övergripande målsättning
Grundskolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå kunskapsmålen och att stödja och stimulera dem att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Elever i behov av stöd ska upptäckas tidigt och få tillräcklig och adekvat hjälp så att fler får en god kunskapsgrund under de första skolåren. Kunskapsresultaten ska förbättras i alla elevgrupper, såväl låg- som högpresterande, och i alla årskurser.
Delmål
1. Andelen elever med svaga kunskaper ska minska.
2. Andelen elever med goda kunskaper ska öka.
3. Andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen ska öka.
4. Andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka.
 
En diger uppgift att följa upp och många styrtal blir det. Några är: Andel elever (procent) som uppnår högst elementär eller medelgod läsförståelse i PIRLS (årskurs 4), Andel elever (procent) som i TIMSS uppnår högst elementär nivå i matematik (årskurs 4), Andel 15-åringar (procent) som i PISA uppnår högst nivå 2 i läsförståelse (svaga läsfärdigheter) och Andel 15-åringar (procent) som i PISA inte uppnår nivå 2 i matematik (basnivå i matematisk kompetens).

Ett exempel på hur styrtalen kan se ut anger Skolkommissionen för det sista redovisade styrtalet ovan som följer:
2003 2012 2015 2018 2021 2024
17       28       5      20     15     10

5 = pågående undersökning.

Därtill lägger man något mer lättfångade delmål med styrtal som: Andel elever (procent) i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen. Här redovisas förslag på mål i styrtalet:
2015 2018 2022 2025
77       80      85    90

Intressant är hur politikerna ska komma fram till gemensamma styrtal för skolan. Är det via riksdagens utbildningsutskott? Är det Utbildningsdepartement som skriver någon form av regeringsbrev med Sveriges kommuner och fristående skolor? Frågorna är många, men i grunden finns hur skolpolitiken kan komma överens. Kanske det vore på plats att Skolkommissionen eller så småningom riksdagen studerar hur Finland byggt upp sin nationella styrning av skolan. Där finns en hel del att hämta.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 67-97.

söndag 22 maj 2016

Regleringens insider

Regeringen har sk bostadspolitiska samtal. Återigen skulle man kunna säga. En 79 år hyresreglering och en 73 jordbruksregering. Två osunda efterkrigsregleringar som borde gått i graven redan på 60-talet som politiskt sabbades av maktspelet inom S och Bertil Ohlin för att fälla ministären Erlander. Assar Lindbeck beskriver vem som är vinnare på detta osunda tillstånd. Regleringarna berör ungefär en femtedel av de svenska hushållens inköp av konsumtionsvaror.
Vinnarna på hyresregleringen är hyresgäster med förstahandskontrakt i innerstäderna, sk insiders. De sitter på billiga och välbelägna bostäder och är givetvis emot avskaffandet av hyresregleringen oavsett socioekonomisk bakgrund.
Vinnare på jordbruksregleringen är etablerade lantbrukare, jordbruksnäringens insiders. Deras krampaktiga kvarhållande är främst betingat av att de ogärna vill se att marknadsvärdet på jordbruksfastigheterna faller.

Man brukar även prata om den svenska modell, som i mina ögon, är förknippade med dels Saltsjöbadsavtalet 1938 där parterna på marknaden sätter priset på arbetskraft. Dels den arbetslagstiftning som kom till 1970-talet. Här skulle man kunna säga att den reglerade arbetsmarknaden har funnits i drygt 40 år. Och vinnarna i denna marknad är de som har jobb och är insiders. Samtidigt som fackföreningens struktur och uppbyggnad är förlegad, men där dess ombudsmän med näbbar och klor försöker hålla en osund struktur vid liv.

Tänk om vi i Sverige hade modet att bryta upp dessa tre förkastliga regleringarna och dessa särintressen för att öka flexibiliteten och tillväxten i den globala värld vi lever i. Snacka om välbehövlig integration för ett Nybyggarsverige 2.0 vi skulle få.

Källa:
Lindbeck, Assar (2012) - Ekonomi är att välja, Albert Bonnier Förlag

tisdag 17 maj 2016

Undervisare

Studerar Anne-Marie Körlings senaste bok. Kommit till kapitlet Att utveckla undervisningen. Noterar att AMs ordboksvandring i SAOL på ordet undervisning ger 25 synonyma ord. Ett är det underbara ordet undervisare.
Som undervisare är man en person som undervisar. Slående berättar hon om sin första lektion. Hur taggad hon var att planera innehållet. Hur hon kör så det ryker. Och de slående kommentarerna av eleverna på rasten. Jag citerar (s 189):
- Fröken, fröken, brukar du jogga?
- Hur tänker ni nu?
- Du svettades i klassrummet. Då tänkte vi att du hade joggat. Varför tycker du om kor?
Undervisningen handlade om kor, barnen hade inte följt med eftersom innehållet saknade relation till lärandet. Hur ofta är det så?

Rannsakar mig själv när jag läste. Hur mycket förlorar jag mig i innehållet när jag håller kurser? Säkert många gånger. För det är så att man vill mer än vad kursdeltagarna orkar ta in. Hur viktigt är det inte som undervisare att ta in vad eleverna eller i mitt fall kursdeltagarna är med på banan. Att våga känna av och släppa upp för frågor. Eller för den delen att stanna upp och ha reflexionstid.

Sensmoral: Innehåll med relation skapar kunskap.

Källa:
Körling, Anne-Marie (2015) - Undervisningen mellan oss, Lärarförlaget  

Röster om delbetänkandet från Skolkommissionen

Skara av röster har varit många efter Skolkommissionens delbetänkande. Har samlat några.
- I många andra länder betraktar man skolpolitik ungefär som säkerhetspolitik, så viktig är den, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

- Sveriges elever, lärare och skolledare behöver detta, och vi behöver det som land om vi ska fortsätta vara i världsklass och i framkant i framtiden, sa gymnasieminister Aida Hadzialic (S).

- Inget enskilt beslut kommer råda bot på det, vi måste jobba långsiktigt, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning som pekade på lärarbristen.

- Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, men den slutsatsen vågar kommissionen inte skriva för de vet att den inte faller regeringen i smaken, säger Jan Björklund (L).

- Det tycks finnas en övertro på statlig styrning hos kommissionen. Det är anmärkningsvärt att de som är ansvariga för skolan, det vill säga skolhuvudmännen, inte har varit involverade i arbetet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef hos SKL.

- Med de förslag vi presenterar i dag vill vi förbättra alla led i skolsystemet – från myndighetsstrukturer till den enskilde lärarens utvecklingsmöjligheter, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Läraförbundet.

- Lärare har i decennier bett om goda förutsättningar för kompetensutveckling. Det man ofta har mötts utav har varit enstaka studiedagar där alla ska göra samma sak. Vi brukar kalla det för ”spray and pray” när man ordnar en föreläsning för tvåhundra personer och tänker att ”nu förändras världen”. Det är ju inte så det funkar, säger Björn Åstrand dekan för lärarutbildningen Karlstad universitet.

- Det viktiga är dock inte formen, om en ny regional mellannivå ska skapas eller inte, utan att Skolsverige åter besjälas av en gemensam strävan, av en passion för lärandet och för att varje elev ska bli sedd och få det stöd som krävs för att nå längre, skriver Johannes Åman, ledarskribent DN.

- Och viktigast av allt: Om kunskap ger frihet så ­dömer den svenska skol­politiken i dag stora grupper barn till ett liv i bur, skriver Karin Petterson, politisk chefredaktör Aftonblandet.

- Det är ganska raka och enkla puckar som Skolkommissionen spelar in. Vilket är en framgångsfaktor. Krånglighetsrisken är ofta hög när en grupp av högt utbildade och/eller profilerade särintresseföreträdare ombeds att komma med konkreta förslag. Därför är det enkla och raka värt att notera i delbetänkandet. Förslagen om nationella målsättningar för bättre kunskapsresultat är superenkla. När målsättningarna följs upp kommer de också att ”visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer”, skriver Skolkommissionen. Så enkelt är det, Widar Andersson, Folkbladet.

- Kommissionen står dessbättre inte för det som legat på lur i statsrådet Gustav Fridolins (MP) mantra om att låta "professionen" och "vetenskapen" bestämma. Snarare är det en fortsättning på den reformlinje som blev nödvändig sedan delar av just den akademiska pedagogik-"forskningen" hade hejat på en politik som sänkte kunskapsnivån, skriver ledarsidan Eskilstuna-Kuriren.

Man skulle kunna säga Gott å blandat i kommentarerna till Skolinspektionens delbetänkande. Vi får med spänning se vad slutbetänkandet kommer fram till i januari 2017, om åtta månader.

Media: Skolvärlden, LN, DN, Aftonbladet, Corren, Eskilstuna-Kuriren



måndag 16 maj 2016

Samling för skolan

Delbetänkandet från Skolkommissionen har landat. Den har samlingsnamnet Samling för skolan.
Anna Ekström presenterade delbetänkandet på Rosenbad idag 160516. Intressant i sig och mycket som behöver djupdykas i. Efter snabbläsning kan man konstatera att Skolkommissionen fokuserar fyra utvecklingsområden:
  • Ansvarsfördelning, styrning och stöd
  • Kompetensförsörjning
  • Långsiktig skolpolitik med tillit från medborgarna och professionerna
  • Vård och utveckling av genomförda reformer.
Det intressanta i delbetänkandet är framför allt den första punkten. Där tänker man beskära kommunernas friutrymme ytterligare när det gäller finansieringen av skolan. Ett förslag är att man ska skapa en nationell resursfördelningsmodell. I mina ögon lite av vad de gamla länskolnämnderna var innan kommunaliseringen 1990. Om kommunerna har begränsat självstyre redan idag kommer det att beskäras ytterligare på skolområdet om delbetänkandet genomförs.

Samtidigt har man tänkt förstärka skolhuvudmännen, både de kommunal som fristående, genom staten. Man skriver bland annat:
Staten bör överväga att stärka sin regionala närvaro och inrätta regionala kontor inom en skolmyndighet som kan möta och stödja huvudmännen. (s 17)
I delbetänkandet förskriver man en myndighetsöversyn. Får se om dagens Skolverk och Skolinspektion kommer att finnas kvar i framtiden.

Vidare föreslås ett nationellt sammanhållet uppföljnings- och utvärderingssystem. Där man tänker sig:
I det fortsatta arbetet bör utredas vilka ytterligare uppgifter som bör ingå i den nationella resultatuppföljningen. Det saknas t.ex. data om resultatutvecklingen för elever som haft åtgärdsprogram eller elever med olika funktionsnedsättningar. (s 20)
I samma anda föreslår man en nationell skolutveckling typ mattelyftet och lärarlyftet. Utredningen förslår också en långt gången statlig kompetensförsörjning. Där man tänker sig hårdare knytning mellan de regionala utvecklingskontoren och lärosätena. Högskoleministern tänker redan ta till sig lärosätena för att börja detta jobb.

Sedan kanske det mest intressanta i delbetänkandet är den nationella politiska samlingen kring skolan. Skolkommissionen skriver:
Att vända den negativa resultatutvecklingen i grundskolan och att stärka skolsystemet som helhet kräver ett långsiktigt och uthålligt arbete. Statsmakterna har ansvaret för att den nationella skolpolitiken ger förutsättningar för detta.
Det behövs en stark uppslutning i hela samhället bakom de åtgärder som blir resultaten av kommissionens arbete. Breda informationsinsatser behöver genomföras. (s 23)
I detta ingår bland annat långsiktiga arbetande skolmyndighet och vårda och utveckling av genomförda reformer. Här noterar jag att gymnasieminister Aida Hadzialic var tydlig med att svenska modellen gäller och alla oavsett politisk syn ska stå skuldra vid skuldra.

Fan trot, sa relingen, Det förste som hände var att Jan Björkman (L) gick ut å sågade betänkandet. Frågan inställer sig vad säger övriga Alliansen. Därtill vad är V uppfattning nu när man inte tänker skrota skolvalet. Skolkommissionen föreslår ett obligatoriskt skolval. Framför allt vad säger SD. Med detta tror jag tyvärr att oddsen är små till borgfred i skolan.

Mycket lär flyta under broarna tills januari 2017 när Skolkommissionen lägger sitt slutbetänkande.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38)

Media: DN, SvD, SVT Nyheter, Regeringen

söndag 15 maj 2016

Vi har en modell

Vi har en modell där strukturkapitalet är genomruttet. Hög tid att bygga ett nytt strukturkapital i konungariket Sverige som gäller i ett kunskapssamhälle där individen och dess kunskap avgör framgången.
Det sägs från visst politiskt håll att den svenska modellen tjänat oss väl. Just det. I fornstora dagar när Sverige var en nation och dess arbetskraft var avgörande för industrin tjänande den existerande modellens strukturkapital sitt syfte. Inte i det samhälle vi idag har där kunskap och individens förmåga är avgörande för framgång.

Utöver det har den svenska gemenskapskulturen en konserverande effekt. Landets personer som är avvikare från härskande konsensuskultur brukar bli utfrysta eller kollektivt bestraffas med sin envishet att inte vara mainstream. Detta tog sig tydligare uttryck under de stora utvandringarna i slutet av 1800-talet. Det var inte bara fattigdomen som drev folk från Sverige utan i lika hög grad individer som inte passade in. Detta har fått omvänd effekt i Sverige idag när vi pratar om den stor invandringen till Sverige.

Vi pratar integration, men de struktur som politiker byggt upp i en annan tid passar inte dagens samhälle. I en värld där folkvandringarna är stora och där Sverige är en pynka del av lordens befolkningen går det inte att driva samhället som om andra världskriget slutade igår och vi hade en intakt industri att spotta ut varor på världsmarknaden. Därför håller inte det strukturkapital vi byggt upp med grunden i ett varuproducerande samhälle där storkapitalet och politiken gick i armkrok.

Nybyggarsverige ser helt annorlunda ut än för hundra år sedan. Kunskapen eller humankapitalet kräver ett helt annorlunda strukturkapital i form av myndigheter som inte jobbar i stuprör. Där det inte ska finnas villkorat vad som avgör. Samtidigt är det hög tid att göra sig kvitt avigsidan i vår gemenskapskultur, jantelagen. Dags att omvandla Aksel Sandemose 11 artiklar i jantelagen. Det avvikande borde vara mer lego än det politiskt korrekta.

Så i kunskapssamhällets era borde vi skriva om Jantelagen på följande vis:
  1. Du skall tro att du är något
  2. Du skall tro att du är lika god som vi
  3. Du skall tro att du är klokare än vi
  4. Du skall inbilla dig att du är bättre än vi
  5. Du skall tro att du vet bättre än vi
  6. Du skall tro att du är förmer än vi
  7. Du skall tro att du duger till något
  8. Du skall skall skratta åt oss
  9. Du skall tro att någon bryt sig om dig
  10. Du skall tro att du kan lära oss något
  11. Du skall tro att vi vet något om dig

Kunskap är makt och den dynamik vi måste bygga vidare på. Vi ska tro på individens förmåga men skapa en infrastruktur - strukturkapital som inte i första rummet bygger på vi-ett. Hög tid att förkasta den svenska modellen i den skepnad den var igår.

Media SvD1, SvD2

lördag 14 maj 2016

Halvt sekel sedan

Mannen som var en stöttepelare i många sammanhang var min morfar Emil Eriksson. Den 14 maj 1966 slutade han sitt jordeliv. Ett halvt sekel sedan.
Morfar var i många stycken en omtyckt person. En man som föddes in i en stor barnaskara på gården Sandvik på Eriksbergs fideikommiss i Sörmland. Hans far var arrendator under baron Bonde. På bilden har morfar fyllt 80 år. En aktningsvärd ålder på den tiden.
Notis ovan gick att läsa i Katrineholms-Kuriren. Det intressant är att det var en lördag för 50 år sedan, lika väl som idag morfar lämnade jordelivet. När jag lärde känna min morfar var det på Annehill i Strångsjö. En ort som på den tiden tågen stannade vid.  Och jag och mina föräldrar klev av vid när vi tog tåget från Eskilstuna.

Somrarna på 1950-talet tillbringade jag hos mormor och morfar. Där lärde jag känna min morfar som en mycket omtänksam man. En man som tog med mig i skogen eller till soptippen. Många andra utflykter gjordes med cykeln som fortskaffningsmedel. Morfar var den som oftast gick ärenden och speciellt var den högtidligt att gå med till stationshuset. Där fanns Strångsjös postfack. Nummer 1 hade familjen Eriksson där både post och tidningen Katrineholms-Kuriren landade.

Resan till soptippen var en upplevelse för en liten grabb. Där lärde mig morfar hur man hanterar olika soppor. Somligt skulle eldas annat deponeras. Mot slutet av sin levnad hade morfar problem med kärlkrampen. Han orkade inte så mycket. Satt mest vid köksfönstret vid sin matplats och tittade ut. Mina jämnåriga kusiner och jag kom att fundera mycket över varför morfar satt med handskar på sig inne mitt i sommaren. Till svar fick jag fryser. Det tyckte vi var lite konstigt som barn.

I sin krafts dagar var han en eftertraktad person. Det har berättats att han hade stor respekt med sig. Var omtyckt av baron Bonde på Eriksberg. Han fick ansvara för timmerkörningen på vintrarna till Forssjö bruk. Han var också en ansedd person i de frikyrkliga sammanhangen. Stugmöten var många på gården Sandvik under åren. Morfar vara som beskrivet i notisen medlem av styrelsen i Filadelfiakyrkan i Katrineholm. Det berättades på min mormors begravning att morfar var pelaren i styrelsen. En som aldrig bråkade men besatt en auktoritet som få. Hans språk och uttalande innehåll inget svängrum för tolkningar. Det han sa så fick det bli utan att han på något sätt försöket diktera villkoren. Han var också som jag tolkar det familjens patriark.

Morfar är den tredje manspersonen i mitt liv som lämnade jordelivet i maj månad. Den första var min farfar 30 år tidigare än morfar 1936 i den stora flottningsolyckan och min far 19 år efter morfar. Dagarna 2, 12 och 14 maj är för alltid inskrivna i almanackan. Ett märkligt sammanträffande som jag tidigare inte tänkt på.

Alltnog morfar var för mig en person som betydde mycket i uppväxten. En person som jag trots min ringa ålder såg upp till och hade mycket att lära mig av. Ovanligt är att jag upplevde att morfar tyckte det var roligt i vårt umgänge. Han hade inte det där avståndstagandet till barn som säkert var mer vanligt på den tiden bland män. Detta är några minnesbilder som jag har såhär denna dag 50 år efter hans bortgång. RIP Emil Eriksson.      



torsdag 12 maj 2016

Kamrater i livet - kamrater i döden - Ormsjöolyckan

Strax före fem på morgon den 12 maj 1936 hördes saluten över nejden. 11 dygns flottning var över. En halvtimme senare förbyttes glädjen av sorg och förstämning när flottningsbåten med 23 man kapsejsade och 14 män drunknade. En av dem var min farfar.
En av få bilder jag har på min farfar är den mest spridda. I knät sitter min far och bredvid farmor Lydia och farbror Nisse. Många är tankarna denna dag då det är 80 år sedan olyckan inträffade. Berättelsen om olycka kan med fördel se i bifogade videoklipp från SVT Umeås program nedan. Där berättar bland annat min, saligen i åminnelsen, farbror Nils Danielsson om familjens öde. I den sekundsnabba tillvaron vi lever idag står i skarp kontrast till hur information färdas då. Det dröjde en bra bit in på förmiddagen innan man i byn Granliden fick reda på olyckan.

Farfar var blott 41 år när han dog. Personligen har jag inte träffat honom. Om jag skulle, som på Gokväll, få bjuda in hemliga gäster vid matbordet skulle jag bjuda in farfar. Skulle vilja fråga massor med saker. Hur var livet i södra Norrland under början av 1900-talet? Hur träffades farfar Lydia Sandkvist, som blev min farmor? Vad var det som drev honom? Det har berättats att han var en snäll man även om han kunde skoja med damerna i byn när det inte fanns något jobb. Uppenbart är att fattigdomen var stor. Barnen fick tidigt hjälpa till. Min far Verner Danielsson fick tidigt i treårsåldern bli vallpojke.

Möjligen skulle jag också bjuda in farmor Lydia. Hon som fick bära det tunga ansvaret att fostra fem barn. Den sista, min faster Karin, var inte född när katastrofen inträffade. Få var gångerna jag träffade henne, eftersom hon bodde i Härnösand på 1950-talet och jag i Eskilstuna. De minnesfragment jag har är inte många. Skulle vilja vet hur det kändes att få ett sådant ansvar för en familj som ensamstående i ett Sverige där inte de sociala näten fanns som idag. Skulle vilja veta hur det kändes att ta minsta barnet och lämna de andra vind för våg för att tjäna som piga hos en bonde?

Många är tankarna en dag som denna. Hur ett ögonblicksverk fullständigt ritar om livet. Hur en hel bygd drabbades när familjeförsörjarna dog. Berättelsen om drunkningsolyckan har jag hört sedan barnsben. Men aldrig riktigt tagit in storleken av för ens jag fick telefon från farbror Nisse att SVT hade gjort ett program om olyckan. När jag tittade på programmet förstod jag vidden och storleken. När till och med DN vid middagstid den 12 maj gav ut ett extratidning och Gustav V kondolerade samtidigt som de 14 kropparna bärgades ut vattnet.
På detta sätt vill jag med berättelsen ovan hedra min farfar denna dag. När de olyckan inträffade fälldes uttrycket: Har vi varit kamrater i livet ska vi vara vänner i döden. Så står det även på minnessten på Dorotea kyrkogård. Hur många kransar det blir idag kan man bar spekulera i. Men detta får vara min virtuella krans. RIP Johan Danielsson.

Om:
Ormsjöolyckan i DN
Tidigare blogg inlägg Ögonblicksverk
SVT video:
 


     

fredag 6 maj 2016

Undervisning vs. lärande

Något underligt har inträffat när man inte håller sig till ords innehåll. Följande diskussion var jag med om på Twitter för några daga sedan.
Personen som gjort kommentaren efter den kurs till Tiia Ojala har slirat betänkligt på orden. Undervisning kan aldrig var lika med lärande som begrepp. Skollagen har tydligt definierat detta i 1 kap 3 §:
undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.
Som jag svarade Tiia Ojala måste man skilja på undervisningen som en process och lärandet hos eleven. Undervisningen är en process bestående följande fyra delar:
planera-lektion-utvärdera-förbättra
Där lärandet är det kunskapsresultat som kommer ut av själva undervisningen. Det finns tre intressanta perspektiv som John Hattie tar upp om lektionen. Först perspektivet ur elevens perspektiv:
Lärarna ska visa att alla elever känner att de har bjudits in i klassen för att lära sig effektivt. Denna inbjudan rymmer känslor av respekt, förtroende, optimism och en avsikt att lära (s 187, Synligt lärande).
Jag beskriver ofta tjänster, dit undervisningen hör, som ett växelspel. I detta fall mellan elev och lärare. Det fordras alltid två för att ett lärande ska ge resultat. Undervisningen har två perspektiv: systemkvalitet (VAD) och kommunikativ kvalitet (HUR). Tar vi undervisningen ur ett elevperspektiv finns det ett före, under och efter faser. Före lektionen är det VAD som ligger i förgrunden och HUR bakom. Under lektionen är det HUR som ligger i förgrunden och VAD bakom. Efter lektionen blir det en sammansmältning till HAR. Detta har består av två tredjedelar HUR och en tredjedel VAD. Notera detta i förhållande till Hattie axiom ovan.

Vänder vi på detta och tittar ur lärarens perspektiv säger Hattie:
Lärarens samlar bevis på hur eleverna i deras klasser upplever att de lyckas som förändringsagenter samt hur de lyckas inspirera och dela sin passion med eleverna (s 190, Synligt lärande).
Även läraren har samma perspektiv som eleven med skillnaden att planeringen före fokuserar på vad lektionen ska innehålla. Under lektionen hur jag som lärare använder innehållet för att lyckas få eleverna att lära. Efter lektionen hur HAR det gått. Här vill jag tipsa om Anne-Marie Körling senaste bok Undervisningen mellan oss. Där hon tar upp frågorna som lärandets sentens. Hon skriver om: En text en fråga, Frågan - en källa till svar, Frågvisa böcker - ordrika svar, Genom kursplaner och läroplan, Frågorna formativa följeslagare, m fl. Utan frågor och svar vet man inte i vilken grad eleven har ett lärande.

Återvänder vi till Hattie och läroplansperspektivet har han nästa axiom som viktigt för att se lärandets utveckling. Denna del är den del som är minst utvecklad i dagens skola: utvärderingen. Den alldeles för stora planeringsfokus som finns i dagens skola tenderar att skapa en undervisning som inte bygger på det faktiska lärandet och hur den påverkar undervisningen och dess metoder. Han skriver:
Lärarna analyserar tillsammans lärandemålen (övergripande mål kapitel 2.2, Lgr11, min anmärkning) och kriterierna för måluppfyllelse (kunskapskraven, min anmärkning) och har bevis på att:
  • eleverna kan uttrycka lärandemålen och kriterierna för måluppfyllelse på ett sätt som visar att de förstår dem.
  • eleverna uppnår kriterierna för måluppfyllelsen.
  • eleverna ser målkriterierna som lagom utmanande.
  • lärarna använder denna information när de planerar kommande lektion. (s 192, Synligt lärande)
Med denna lilla exposé är det förhoppningsvis solklart att undervisningen inte är något som kan ersättas med ordet lärande som rubrik för skolans kärnprocess.

Diskussionen på Twitter blev livlig. Många synpunkter kom fram bland annat att lärarna pratade undervisningen för lite med varandra. Någon gjorde synonymen att man blir ju inte snickare för att man är intresserad av hammare och sågar. Det sista en travestering på att läraryrket inte bara är frågan om intresset för ämnet.

Helt klart är det viktigt att lärare börjar prata om undervisningen mellan sig och bygger sin egen undervisning på resultatet av lärandet hos eleverna för att öka lärandet och därmed kunskapsresultatet.

Källor:
Blogginlägg: Växelspelet i skolan
Skollagen (2010:800)
Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur&Kultur
Körling, Anne-Marie (2015) - Undervisningen mellan oss, Lärarförlaget

tisdag 3 maj 2016

Milstolpe

Kunskap är utvecklingens moder och källa till framgång. Under drygt fem och ett halvt år har jag bloggat. En intressant resa både för att skapa diskussions möjligheter med brytning av olika synpunkter och idéer. En värdefull del i lärandet.
Att medvetet inte bara plocka den frukt som hänger på de lägsta grenarna, utan lika mycket att likt pojken på bilden, klättra upp i trädet efter frukten. De svårfångade frukterna visar sig oftast vara de som ger bäst mersmak.

Efter 1000 blogginlägg på Pluraword, först anonymt sedan offentligt, har jag stöpt om Layouten på bloggen. Dock behåller jag inriktningen på frågor som intresserar mig. Hoppas det fortsättningsvis gör även dig bäste läsare av min blogg. Därmed är grunden lagt för framåtriktad kunskapsutbyte.

NU startar resan till nästa tusental. Välkommen ombord.

måndag 2 maj 2016

Sverigebilden - ett lyft för framtiden

Vilken Sverigebild ska vi ha? Är det Alliansens Sverigebygget eller S Tillsammans för Sverige? Två ytterst tomma bilder. Sverigebygget som Alliansen prata om innehöll mycket infrastruktur, men är det samma som en framåtsträvande bild om framtidens Sverige? Nej, skulle jag säga. Sverigebygget är bara en naturlig och avgörande komponent i ett kunskapssamhälle.
Igår var det första maj, arbetarrörelsen stora dag. En rörelse med klar identitetsproblem. Folkhemmet som varit bärande sedan Per-Albins dagar har krackelerat vart efter industrin som sysselsättningsmotor minskat i betydelse. Första maj talen kretsade kring devisen Tillsammans för Sverige. Tillsammans med vem?

Här blir det svårt. Om vi klamrar oss fast vid en välfärdsmodell av 1938 års modell, när Saltsjöbadsavtalet kom till, och den arbetslagstiftning som kom till på 1970-talet är vi illa ute. Båda byggde på ett förhållande mellan staten och de stora företagen. Denna struktur passade säkert i det Sverige vi hade då men inte nu.

Kunskapssamhället ser helt annorlunda ut. Den bygger på att utbildning-näringsliv-stat har en symbios där kunskapen är bärande. Kunskap är alltid beroende av individen och dess förmåga att tillgodogöra sig och tillämpa existerande och ny kunskap. Kunskap är inte bara individberoende utan har också behov av en infrastruktur - det vi som kallas för strukturkapital. Strukturkapitalet är sådant som finns kvar när humankapitalet gått hem för dagen.

Ovanpå detta har den virtuella värden skapat helt nya plattformar för informationsspridning och kunskapsbyggande.
Mitt lärosättet KTH får symbolisera det här med kunskap. Klocktornet till höger i bilden var startpunkten för svensk television. Här ifrån gjordes provsändningarna med bland annat förre Electroluxchefen Hans Werthén vid rodret. I den högra delen av huset huserade datautbildningen. Många är de teknologer som varit nere i källare till Numeinstitutionen och knackat kod på hålkort till datorprogrammen vi byggde för att få datorerna att göra det de var avsedda för. Att hantera stora mängder data och beräkningar av komplicerade matematiska formler.

Idag har den institutionen flyttat till campus Kista. Utveckling av kunskap pågår ständigt. En annan är robotiseringen. Behovet av mänsklig kraft minskar i den traditionella varu- och tjänsteproduktion. Då går det inte att ha en politisk ledningen av landet med en världsbild och lösning på framtiden med bilder från gårdagens politiska lösningar.

När får vi se en bild av Sverige som både inkluderar de jobb som kräver kunskap men svårligen kan mekaniseras och de högt kunskapsintensiva. När och vem formar den nya Sverigebilden, Nybyggarsverige 2.0, i ett samhälle där kunskaper avgör välståndet på i en global värld.

Tidigare blogginlägg:
Den tomma handen
Tidsmaskinen
Avslöjandet om politiken kurvar sig
Tanken och förmågan - nyckeln i kunskapssamhället