Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 27 februari 2019

Läsupplevelser, nya inblickar

Årets bokrea ger mig tre nya inblickar. Först om Kata Dalström. Om henne berättades det kort i essän över Branting. Får se hur radikal socialist hon var.

Den andra är inblick i dagens femton mäktigaste familjer. Noterar att få av de CH Hermansson skrev om på 60-talet finns kvar idag. De flesta är nyrika.

Sedan det här med familjehemligheter. Ska stifta bekantskap med Sven Stolpes barnbarn Alex Schulman och hans berättelse om sin mormors eskapader med Olof Lagercrantz.

Mycket spännande läsupplevelser blir det.

söndag 24 februari 2019

Monumentet Branting

Alla monument är ihåliga, även så Hjalmar Branting. Inte bara det som stor på Norra Bantorget utan lika mycket personen. I Lars Irhammar essä över Socialdemokratins förste ledar skrivar han följande:
Brantings många otrohetsaffärer, hans notoriskt katastrofala privatekonomi och hans ibland sviktande omdöme i personfrågor är några uppenbara svagheter. Man kan lägga till den bohemiska livsstilen med sena nätter och en ohälsosam kärlek till god mat och dryck. Branting var tydlig med vad han ville, men hade svårt att välja bort. Det gällde kvinnor, ovanor och medarbetare i ungefär lika mån.
I dag skulle han ha varit en omöjlig politikertyp. (s 120)
Hjalmar Branting föddes i en högborgerliga familjen i början av 1880-talet. Under hela sin livstid var han kvar där trots att han ledde Socialdemokraterna från dess start, som medlem nummer 1 i Stockholms arbetarkommun.

Under tiden 1920 - 1924 var han statsminister tre gånger, där till nödd och tvungen. Han gjorde sig inte känd som statsminister utan snarare andra viktig insatser utanför politiken. Bland annat som filantrop och journalist. Därtill en skicklig agitator, jämlik med mäster Palm.

Den kanske största insatsen gjorde han på det internationella planet som aktiv i NF - Nationernas Förbund efter första världskriget. Utöver detta har vi honom att tacka för demokratins utveckling i samarbete med liberalerna. Här speciellt i samarbete med Nils Edén och högermannen Carl Swartz.

Hjalmar Branting var även den som verkade för att ungtupparna till marxister inte fick något genomslag i Socialdemokratin. Under revolutionsåren 1917 - 1918 medverkade han aktivt att undanröja risken för en blodig svensk revolution i följdverkningarna av den Ryska revolutionen. Det var i den vevan partisplittringen kom, där dagens Vänsterparti bröts sig ur Socialdemokraterna.

Berättelsen om Hjalmar Branting är värd att läsa. Speciellt den som ingår i serien av Sveriges statsministrar under 100 år. Lars Irhammar har försök att porträttera person och inte politikern, eftersom det skrivit spaltvis om politikern Branting. Men fortfarande är han en gåtfull person som aldrig steg ned till arbetarklassen utan levde hela sitt liv i borgerligheten.        

lördag 23 februari 2019

Nybyggarsveriges ansikte


Hur mycket kan flykt och trauman gör för att skapa framgång. Uppenbarligen mycket. Idag skrev jag följande på min Facebook:
Detta är en del av Nybyggarsverige som jag brukar skriva om. En mycket lärorik historia om flykt och berikande av Sverige.
Jag har länge funderat över varför Sverige har så svårt för att lyfta när det gäller framgång och nytt entreprenörskap. Jag har ofta gått tillbaka till den jordmån som fanns för hundra år sedan när staten och kapitalet gick hand-i-hand och skapade det välstånd vi idag lever på. En nation, som bara är en procent av jordens befolkning, lyckades skapa genom en kombo av statlig infrastruktur och fritt ägande.

Då är det stärkande att lyssna till syskonen Saied och Mouna som kom från Iran som flyktingar. Båda har höga akademiska examina. Den ena docent i kemi och den andra läkare och hjärnforskare. Därtill är Saied en framgångsrik entreprenör och företagsbyggare. 

Tänk om Sverige skulle bli bättre att ta tillvara på den kraft som finns hos de som med egen kraft tagit sig till Sverige. Något ambitiöst finns det hos dessa människor som skulle ge den anda som behövs för att vidareutveckla svensk välstånd. Därmed inte sagt att det inte finns infödda svenskar som kan göra en liknande resa utan att behövt fly från något. Låt oss se till att politiken tar till sig berättelsen om Nybyggarsverige.

Klicka på länken och hör syskonens berättelse: 
Media Nyhetsmorgon

söndag 17 februari 2019

Vetenskap och sanning

Vetenskap och sanning är ett relativt begrepp. På min Facebooksida skrev jag följande på tal om vetenskap:
Även vetenskap är inte sann. Ordet replikerbarhet och mängdlära avgör resultatet. Statistik är den sköna konsten att bevis min sanning, inte generell sanning.
Skolan ska som bekant bygga på "vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Ibland funderar jag på hur det står till med sanningen i den pedagogiska forskningen. När pedagogisk forskning görs utifrån ett stort kvalitativt underlag, för statistisk analys, kritiseras den. Däremot forskning som har liten population för sina slutsatser höjs den till skyarna som sann. Man frågar sig varför detta förhållande finns. Är det mer ideologi än klinisk forskning som styr.

Hög tid att andra forskare gör replikerbara studier för att avslöja sanningshalten i de forskningsresultat som framkommit inom den pedagogiska forskningen.

Media SvD1, SvD2   

måndag 4 februari 2019

Varning på stan

Varning på stan, nu har jag uggla färdigt. En intressant bok han med det krulliga håret har skrivit. Det har givit några läsvärda stunder. Med en språkdräkt är det som jag för min inre röst hör Magnus sitta i huvud och berättat. En berättelse om pojken med myror i byxan.

Själv har jag fått ett ansikte på en ADHD-person. Magnus Uggla har gett ett ansikte till de här peronerna. Hur de tänker och hur de fungerar. Personer som avviker från vi normalstörda kan ha svårt för, men som mejslar ut begåvningar som är utöver det normala.

Därtill är boken en nedräkning baklänges från sidan 319 till 1. En berättelse om uppväxten i adelsfamiljen på Östermalm till en av vår tids stora rockmusiker. Hur den dysfunktionella familjen levde sitt liv. Resan ut till förorten och tillbaka till stan.

Om tonårens vedermödor med moppe, tjejer och musik. Till resan att bli en känd doldis. Det är först genom denna bok vi fått kommit familjen in på livet, men ändå inte. Berättelse är inte en vanlig memoarbok som tenderar att överdriva en persons insatser. Boken är en beskrivning av vad som både är bra och dåligt i det som är livet, alla dessa dagar staplade på varandra.

Boken är både en studie i svensk musikhistoria som en berättelse om en man och hans driv att komma fram. Hur rastlöshet drivit honom dit han är. Utan denna rastlöshet hade Magnus Uggla inte nått dit han nått och är den han är.

söndag 3 februari 2019

Ständigt denna segregation

Ständigt denna segregation. Kom att tänka på Ture Sventon och det ständigt närvarande Ville Vessla som stör tillvaron. Denna gången efter att sett alla inslag på nyheterna om skolan och segregationen. Segregation är när man delar upp befolkningen efter etnisk tillhörighet eller klasstillhörighet.

När jag växte upp på sextiotalet var den etniska uppdelning i Sverige näst intill obefintlig. Snarare var det klasstillhörigheten som segregerade samhället. Befolkningen var mer homogen än dagens Sverige. Då styrde närhetsprincipen alla undervisning om du inte hade råd att sätta dina barn på internat som Lundsberg, Solbacka, Gränna eller Sigtuna. Själv, som arbetargrabb, gick jag i samma klass som direktörsdottern eller barnläkarens son. Vi bodde i samma upptagningsområde till vår skola. Vi var jämställda i skolan. När skolklockan ringde ut gick vi var och en hem till sin bostad och klass.

Det mest uppenbara i diskussion och reportagen om skolans segregation är det som kallas närhetsprincipen. Bostadsorten är avgörande eller skolans upptagningsområde. Genom att skolor lokaliseras kring olika stadsdelar i städer och olika stadier blir segregationen uppenbar även om vi har ett fritt skolval. För att illustrera detta har SVT Stockholm beskrivet situationen med skolor i Mälarhöjden och Bredäng. Genom närhetsprincipen och att platserna i skolan är vigda för de som bor i området fungerar inte det fria skolvalet eftersom de kommunala skolorna är fulla. Detta är ett täcken på att bostadssegregationen styr (se länk). Enda möjligheten att bryta segregationen är att välja en fristående skola.

Hur vi än diskuterar frågan om skolpolitiken och de yttre omständigheterna är det skolsystemet som är problemet genom närhetsprincipen. Skolan kan inte självt åtgärda segregation. Det är andra samhällsfaktorer som måste till.

Frågan är nog att skolan självt måste börjas se till sin inre organisation och dess förutsättningar att lyckas med uppdraget. Här får tankar från fd rektorn, Hamid Zafar, Sjumilaskolan stå exempel på vad som är viktigt för att skapa en skola som fokuserar på kunskapsuppdraget (se länk Nyhetsmorgon).

Det som är viktigt är att skolan oavsett var den ligger fokuserar på att ge eleven kunskaper för att skaffa sig en egen frihet samt bli en samhällsmedborgare med värdegrund för ett demokratisk samvaro. Därför är det hög tid att skolan och dess rektorer och lärare bygger en inre organisation som ser till att eleverna har en framtid oavsett socioekonomisk bakgrund.

Media Nyhetsmorgon
Blogginlägg Pluraword
Förlåt att jag besvärar
Blicken inåt