Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 30 augusti 2012

Rorkulten dåligt bestyckad

Styrning av verksamhet från ledningen är A och O för att nå framgång. I svenskt skolväsende kunde Skolinspektionen i sin senaste granskningsrapport till regeringen konstatera att huvudmännen har helt fel mätinstrument. Styrningen görs helt frikopplat från det uppdrag staten lagt på huvudmännen.

Kommunerna hanterar sitt huvudmannaskap med bristande ansvarstagande. Det gäller framför allt att man inte prioriterar och följer upp skolverksamheten efter de nationella målen i styrdokumenten. Man har helt andra mål och mätetal. Speciellt när man har budgetmål som styrning eller egna hemmasnickrade lokal mål. Skolpolitiker i kommunen har inte mandatet att hitta på egna styrprinciper för skolväsendet.

I nästan alla granskade kommuner under 2011 kunde konstateras att man hade brister i att förbättra och utveckla skolverksamheten. Med andra ord, utvärdering och uppföljning av skolans resultat lyser med sin frånvaro. Det är alarmerande mot bakgrund mot att skolans uppdrag som kunskapsförmedlare till framtida generationer.

Därför är det av yttersta vikt att en tillnyktring sker hos de kommunala huvudmännen. Deras primära uppgift är att själv bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i nämnd och förvaltning. Att skaffa sig en mer strukturerad och anpassad verksamhet för styrning av utbildningen i kommunen. För undervisningen är numera rektors och lärares mandat ute på skolorna. Men för att undervisningen ska fungera i praktiken måst huvudmännen veta vilket resultat som presteras och hur därmed resurserna ska fördelas.

Källa: En skola med tilltro lyfter alla elever, Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning 2011,
Diarienummer 40-2012:2991

lördag 25 augusti 2012

Underliga slutsatser från SKL

Med stor häpnad har jag läst styrelsen för SKLs positionspapper. Något mer verklighet främmande har jag inte läst. Man skulle kunna tro att SKLs ordförande och övriga ledamöter lever på en annan planet.

Uppenbarligen har man inte läst Skollagen (2010:800), Lpfö 98, Lgr 11 och Läroplan för gymnasieskolan. Framför allt har man inte lärt sig skillnaden på vad utbildning är och undervisning. Det senare har inte SKL eller för den delen skolhuvudmännen med att göra. Det är förskollärarnas och lärarnas domän som staten direktstyr via läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Det enda intressanta med dokumentet är att de är sura på att de måste stå med pengar till fristående grund- och gymnasieskolor, men inte ha makten av tillsyn av dem. En intressant fråga i sig rent politiskt. Kommunerna har rätt att göra tillsyn på fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorgsverksamhet (fd dagbarn vårdare) men inte de som staten, via Skolinspektionen, ger tillstånd till. I och för sig kan man fundera på lämpligheten i att samma myndigheter ger tillstånd och sedan granskar.

Verkar fortfarande vara stor okunskap i det kommunala ledet över hur man ska ta sig ann sitt uppdrag i skolväsendet. En riktig utbildningsverksamhet kanske skulle behövas så politikerna vet vad de är satta att leda.

Källa SKL

Att vara eller inte vara

I torsdags höll Björklund pressträff om utredningen om kommunaliseringens effekter på svenskt skolväsende. Uppdraget har gått till statsvetaren Leif Lewin. Genast kom en massa applåder och underliga slutsatser. En att utredningen skulle komma med slutresultatet förstatligande.

Ingenstans i pressträffen hörde jag Björklund nämna att utredningen skulle komma fram till förslag på organisatoriska förändringar av skolan. Det kommer nog att bli i den utredning som riksdagen beställt. Där vill man bland annat se effekterna av det fria skolvalet utredas.

Samtidigt gör debattör slutsatsen att denna utredning kommer att ligga som underlag för valrörelsen 2014 för FP. Underligt, jag har för mig att Björklund sa att denna utredning var resultatet av Alliansens manifest. Att skolväsendet kommer upp i valrörelsen 2014 är ingen okvalificerad gissning, men inte på grund av denna utredning. Än har inte Karl-Petter Thorwaldssons uppmaning, från Almedalen 2012, till borgfred på skolans område infriats.

För övrigt anser jag att man inte ska dra slutsatser förrens man har direktiven i tryckt form.

Media Regeringskansliet

fredag 24 augusti 2012

Då vet vi

Oslo tingsrätt dömde kl:10.00, 24 augusti 2012, Anders Bering Breivik till fängelse för sina handlingar. Helt riktigt. Med det får han ta straffet för sina handlingar. Han är rätt och slätt en terrorist.

Den andra möjligheten hade tätt sig helt felaktig. Morden och bomben var en politisk handling och inget annat. Soldater brukar våld som sin yttersta handling för att nå sina resultat. Det är det vi har militärer till och som alla väpnade konflikter handlar om.

Om vi sedan ska förstå eller inte förstå de handlingar som ABB gjorde 22 juli 2011 är en helt annan fråga. Vet inte om det ens är värt möda. Men man kan alltid fundera över om handlingar är moraliskt motiverade. Ja, utifrån den världsbild och den politiska handling som finns bakom dåden. Det må gälla de allierades handlingar under andra världskriget som motståndsrörelsen. Må gälla USAs angrepp på Irak och de handlingar vi sett efteråt. Är de moraliskt försvarbara som handling?

Världen skulle uppenbarligen var väldigt konstig om vi så fort mord eller våldshandlingar tillgrips av individer förklara det som psykiskt sjuka. I så fall skulle alla militärer var just så beskaffade, eftersom hela idén med militärt försvar handlar om legitimerat mördande för att nå målet för en politisk idé.

Media DN

onsdag 22 augusti 2012

Räddhågset om gymnasieskolan

Genomlysningen av gymnasieskolan avslutas i SvD med att LRs ordförande Metta Fjelkner är orolig för att skolkoncerner kommer att ägas av utlänningar. Är hon dåligt påläst eller använder hon bara den största koncernen som slagträd. Den är ju som bekant ägt av det till Wallenberg närstående bolaget EQT.

Hon verkar helt bortse från att två av skolkoncernerna ägs av utländska riskapitalister. Så var är problemet. Den svenska lagstiftningen påbjuder att verksamheten drivs efter svenska regler oavsett vem som äger dem.

Dessutom vad skulle en översyn ge för resultat? Ökad regelring? Återgång till hur det var innan fristående skolor tilläts? Och vad har politiker med att göra att skolor använder en del av pengarna till marknadsföring?

När det gäller antal skolor rundar Metta Fjelkner att det faktiskt är staten som ger tillstånd till att driva skolor. Skolmarknaden är inte en marknad med fri etableringsrätt. Skolinspektionen har på senare tid kraftigt ökat sina avslag på ansökan om att få starta eller ta över verksamheter som fallerat.

Media SvD

Entreprenörskap

Något mer svårdefinierat ord rent skattemässigt än ordet entreprenörskap finns inte. Redan en ordboksvandring ställer till problem.

Ordboken definierar ordet entreprenör som person eller firma som åtar sig entreprenad. Ordet entreprenad definieras med åtagande att mot viss ersättning utföra stora arbetsuppgifter.  Redan här börjar det bli besvärligt. Blandar vi i det engelska ordet entrepreneur definieras ordet till svenska med företagare, entreprenör eller mellanhand.

Med åren har detta ord kommit att symboliserar två saker i Sverige. Dels för de som jobbar i byggsektorn. Där står begreppet för de som bygger huset, en entreprenör. Dels de som allmänt pratar om de företagare som har förmåga att start eller köpa företag och driva upp dem till stora verksamheter.

Genast kommer gränsdragnings problemet. Vem är entreprenör? Är det alla som startar ett företag eller är det en speciell kategori företagare?

PJ Anders Linders tankar är goda i hans ledare Forskningspengar är bara början. Problemet är hur ska man avgränsa och definiera entreprenörskapet? Se definitionen ovan. Enklast vore att sänka bolagsskatten och plocka bort fåmansbolagsreglerna. Då kanske det skulle kunna bli fart på tillväxten av små företag som skapar jobb.

Media SvD

tisdag 21 augusti 2012

Lilla vän bli innovativ

Tre nationalekonomer ger sin syn på innovationspolitiken i ett debattinlägg på Brännpunkt. Visst de två benen de pratar om i artikeln är viktiga:
Innovationspolitiken bör därför stå på två ben: För det första att förbättra kvaliteten i skola, högre utbildning och forskning, och för det andra att förbättra möjligheterna för entreprenörer att utmana det gamla och omvandla ny kunskap till varor, tjänster och nya organisationer. I en liten och öppen ekonomi är det andra benet viktigast.
Allt detta är nog gott. Vi behöver utbilda kommande ingenjörer och naturvetare. Problemet är bara att se hur innovationer,som skapa svensk industri för hundra år sedan, sprang ur behov av förbättringar av olika tekniska lösningar. De sfäriska kullagret uppfanns för att täcka behovet av att minska driftstörningar när stela kullager havererade på axlarna till spinnmaskinerna i Göteborg. Sven Winquist startade SKF som på fem år var internationellt och fanns i 35 länder.

Ungefär samtidigt hade sjöfarten problem med fasta sken på fyrarna. Gustaf Dahlén löste problemet genom att skapa AGA-fyrarna med blinkande sken å AGA växte också till ett stor företag. På senare tid har vi TetraPak som grundade sin framgång på att lösa ett distributionsproblem. Även IKEA startades för att lösa ett distributionsproblem med skrymmade transporter av möbler.

Den fråga man borde ställa sig är hur såg jordmånen ut för att dessa innovationer kunde omsättas till världsdominerande företag och hur de överlevt så många år. Sverige lider inte av att det är brist på innovationer utan snarare varför det inte skapas några nya företag som kan exploatera idéerna.

Media SvD

lördag 18 augusti 2012

Pengar som styr

Utvecklingen i skolmarknaden för gymnasieskolor riskerar till en pedagogisk enfald, likt den kommunala skolan. När kriser kommer och det är pengar och uthålliga ägare som styr får vi den utveckling vi ser i den övermogna gymnasie skolmarknaden. Inget konstigt i det.

Det som är skrämmande är att vi är på väg till en gymnasieskola som fungera lika. En kommunal och en privat, som båda är planekonomier till en viss grad. De är och beter sig på ett likartat sätt. Därför bör den statliga styrningen bli extra noga i sin bevakning av de pedagogiska verksamheterna.

Det som inträffar när du har stora aktörer är att rörligheten minskar och du får en tröghet i systemet. En tröghet som sällan premierar en kvalitativ ökning av måluppfyllelse. Detta är speciellt oroande i en bransch här kunden har en svag ställning i förhållande till utövarna.

Media SvD

Allt och himlen där till

Man skulle kunna sammanfatta KDs Annika Eclunds inlägg på Brännpunkt som rubriken. Likvärdigheten och straffen för skolor som inte sköter sig måste var helt tagna i luften.

När det gäller likvärdigheten i svenskt skolväsende är det inte liktydigt med resultaten som skolan når. Här fallerar de flesta debattörerna när de debatterar frågan. Likvärdigheten i skolan definieras av skollagen (1 kap 9 §) med att alla ska ha samma förutsättningar att uppfylla fastställda mål i styrdokumenten. Med att alla i skolväsendet, oavsett driftsform, ska ha samma läroplan är likvärdigheten lagd.

HUR sedan detta resultat nås har varken politiker eller debattörer med att göra. Bra undervisningen bygger på innehållet i läroplanerna och att skolan har strukturerat och systematiserat undervisningen efter givna krav. När detta är gjort på enhetsnivån i skolväsendet har likvärdigheten uppfyllts.

Det finns inga socioekonomiska eller andra faktorer som styr likvärdigheten. Bara för att man bor i ett socialt utsatt område innebär det inte att man ska premieras med att ha mindre krav på sig än på icke socialt utsatta områden.

Det här med att stänga dåliga skolor. Tja, är det en fristående skolan går den i konkurs för eller senare. Vad ska det va för vits med att Skolinspektionen stänger skolor då? Nästa fråga är hur i all sin dar ska Skolinspektionen ha rätten att gå in i kommunala skolor och stänga dem? De har redan idag möjlighet att tvångsförvalta "dåliga" kommunala skolor. För vad förslaget från KD innebär är att det kommunala självstyret sätts ur spel. Om och hur det kommunala självstyret ska ändras är en helt annan fråga.

Media SvD

Tredelat lärande

Säsongsbetonade ämnen dyker upp med given frekvens. Nu startar skolan. Då kommer Freinds rapport om mobbning i skolan. Kanske lite mer faktaspeckad. Förre BEO har blivit generalsekreterare där. Allt nog skulle jag vilja knyta ann till Anne-Marie Körlings begrepp om lärandet:
fostran, omsorg och kunskap.

Det intressanta som inträffar i all diskussion är att dessa tre är någon slags separata delar i skolvardagen. Så är inte fallet. Det krävs alla tre i samverkan. Du tar inte in kunskaper om du inte känner dig socialt trygg. Här har vuxenvärlden en stor roll.

De tre storheterna ovan är inte separerad eller skilt från själva lärandet. Fostran är att knyta upp de socialkontrakt man har i skolan. Vad gäller i umgänget mellan vuxna och elever, elever och elever. De brukar kallas ordningsregler. Regler som inte bara ska vara tomma ord om hur vi samspelar med varandra utan lika mycket en levande dialog i varje ämne eleven möter. Exempel på detta kan vara Elevkontrakt med vilka värdegrunder som finns på skolan och vad det innebär att vara elev där. Skolans ordningsregler kanske till och med var av klassen egna ordningsregler.

Det är grunden för att klara kapitel 6 i skollagen och diskrimineringslagen.

Omsorg är en lärarndeomsorg. En omsorg för eleven om lärandeinnehåll och en självklar plats i undervisningen. Först då kan du få en kunskapstillväxt som både bygger på hur du socialt utvecklas och vilka förmågor du stimuleras till i lärandeomsorgen. Allt detta innebär att skolan blir likvärdig genom att ha förmågan att tillämpa styrdokumenten på ett strukturerat och systematiskt sätt.

Media SvD ; GP

fredag 17 augusti 2012

Kriser kommer och går

Kriser brukar var start på nya möjligheter. Frågan är om det är så i skolmarknaden. Just nu ser vi problemen dyka upp för de små fristående skolorna som krisar. Inte bara elever som sitter emellan utan även sättet att strukturera marknaden för gymnasieskolor.

Intressant är att tillståndsgivningen på något sätt inte beaktat behovet av att medverka i struktureringen av en nisch i skolmarknaden som lider när elev underlaget sviktar. Detta typ av problem kunde döljas i de kommunala skolorna när elevantalet åkte upp och ner. Så går inte idag när vi har fristående skolor.

Här borde politiker och myndigheter se över hur tillståndsgivningen ska hanteras när man får kris och behöver strukturera om skolan. Det kan inte vara meningen att Skolinspektionen drar ut prövningen som man gör. Även om det är viktigt att det finns elevunderlag, skolbibliotek mm enligt kraven i nya skollagen får det inte hindra medverkan till att skapa smidiga lösningar på rekonstruktioner av krisande fristående skolor.

Media SvD

torsdag 9 augusti 2012

Uppdraget

Uppdraget för skolan och dess lärare är att fostra och bibringa kunskap till det uppväxande släktet. Anne-Marie Körling har i sin bok Nu ler Vygotskij omsatt det i tre begrepp: kommunikation-relation-innehåll.

Det är här jag tycker skoldebatten borde föras. Vad innebär detta för fostran och lärande. Är det tysta väluppfostrade barn som sitter i bänken? Eller är det den där smått ifrågasättande barnet vi ska uppmuntra?

Alla tre orden har inte ett givet svar. Alla borde diskuteras i en pedagogisk drivbänk på varje skola utifrån uppdraget i styrdokumenten. För det är ju trots allt utifrån dem som skolan ska leva och verka.

Lånar Ellen Keys citat från boken, som jag tycker sammanfattar skolans uppdrag:
Att vid varje steg barnet möta livets verkliga erfarenheter och aldrig plocka taggarna från dess krusbärsbuskar...

Källa: Körling, Anne-Marie (2011) - Nu ler Vygotskij, Liber.

Nygammal vals

Behovet av att matcha arbetslösheten på rätt sätt är vi nog överens om alla. Problemet är att när jag läs Ylva Johanssons förslag är det till visa delar nygammal vals av S-märke. Det har vi prövat och funnit ineffektivt likaväl som den politik som bedrivs idag.

Det viktiga är att arbetsmarknadspolitiken kopplas ihop med utbildningssystemet.

Kan inte vara så att vi utbildar massor av ungdomar till arbetslöshet lika lite som redan yrkesverksamma ska tro att det är livslånga anställningar som gäller.

Borde det finnas krav på en koppling mellan arbetslöshets understöd och utbildning. Det som jag möjligen kan se som intressant är det som fanns en gång i världen - ALU. Var själv med om att hjälpa ett antal vingklippta duktiga individer tillbaka till arbetslivet genom ALU.

Vad man möjligen skulle kopplas på den tanken som fanns med ALU är en kombination mellan yrkesutbildning och praktisk tillämpning. Det kan ju inte vara rimligt att vi har branscher där man skriker efter kompetens samtidigt som vi har arbetslösa som bara går på understöd.

Så en total översyn av både politik och myndighet behövs. Den ska inte resulterar var sig i att konservera Alliansens nuvarande politik lika lite som att införa nygammal vals.

För övrigt anser jag att arbetsmarknad och utbildning hör ihop för att skapa tillväxt.

Media SvD

söndag 5 augusti 2012

Byk att tvätta

Sverige har en del att tvätta upp efter andra världskriget. Raoul Wallenberg är ett. Hans hundra årsdag firades igår. En diplomatisk gärning vi förträngt i Sverige. En gärning som inte passade den svenska S-märkta regeringen. En regering som gjorde ett officiellt och i det fördålda något annat har det visat sig.

Ett som kan kasta ljuset över Östen Undéns ibland tvivelaktiga handlande är att den vitbok regeringen kom ut med efter andra världskriget var friserade med vita lögner. Där mörkade han Sveriges roll och inblandning i nazityskland. Svante Throsell har beskrivit detta i sin bok över den svenske militärattachen i Berlin.

Undra vad mer som ska dyka upp så här 67 år efter andra världskrigets slut. Ett är säkert att vårt handlande inte skulle klara dagens moraliska standard. Samtidigt är det av storvikt i ett samhälle som bygger på fri tillgång på information att var så öppen som möjligt. Och handla efter de riktlinjer som gäller. Det går snabbt idag att knäcka hemligheter, det ser vi inte minst med vad Assange kunde ställa till det med. Det finns alltid någon därute som är beredd att avslöja förkastligt handlande.

För övrigt läs Peter Wolodarskis krönika.

Media DN 

fredag 3 augusti 2012

Jorden dom ärver

Tillhörigheten är en viktig del i människans liv. För adeln tycks det vara den ärvda jorden på den manliga sidan. Där den förstfödde får allt enligt fideikommissens regler, som importerades från Tyskland på tidigt 1700-tal. En företeelser som borde ha försvunnit efter 1964, men som lever kvar än i våra dagar. Ett feodalt samhälle i den smältedegel det mångkulturella Sverige idag är. Man sa en gång i världen att det var 24 familjer som styrde Sverige. Några av dessa familjer har överlevt århundradena.

Min vurm för slott och herresäten går tillbaka i min uppväxt. Stammande på mödrenet till en av arrendatorerna på Ericsbergs fideikommiss hände det sig att när vi fick bil i slutet av 50-talet gick färden inte bara till mors uppväxt gård utan till slottet Ericsberg. En av Sveriges största privatägda slotten. Där föll jag pladaskt som grabb för slottsarkitektur. Intresset har hållit i sig genom livet.

När jag då i mitt sommaruniversitet 2012 läst boken Jorden de ärvde är det mången ny kunskap jag fått om hur det hela hänger ihop. Både hur fideikommissen hänger ihop rent juridiskt. Också hur de skulle upphöra i sann omvandling på 50-talet, till att fortleva när S svängde när det gäller synen på det stora kulturarv dessa stora jordegendomar och dess byggnader representerar.

Samtidigt har det varit en vandring i hur dessa människor tänker. Stundtals som att läsa ett manus från en pilsnerfilm från 30- eller 40-talet. Andra stunder att läsa om hur dessa familjer är sammanflätade i adelskalendern och Riddarhuset.

För egen del var det intressant att notera att Ericsberg tillhörde ett större fideikommiss bestående Breven och Bystad. Detta ägdes av ätten Hildebrand. När den dog ut på 1700-talet övergick Ericsberg till släkten Bonde.

Lite söder om Brevens Bruk finns fideikommisset Boo tillhörande familjen Hamilton. Släkten Bonde och Hamilton samarbetar om sågverksföretaget BooForsjöö. Ett företag som förvaltar 17 000 hektar skog och som firade 500-årsjubileum 2008. Till Forsjöö fraktade min morfar timmer till baron under vintrarna under första hälften av 1900-talet.

Boken är klart lärsvärd. Både för att få en inblick i jordägarnas makt och inflytande, som en inblick i juridiken som fortfarande kan omkullkasta dagens arvsregler. Och de nätverk som byggs upp via barnen som går, på det numera skamfilade, Lundsberg.

Källa: Af Kleen, Björn (2009) - Jorden de ärvde, Weyler