Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 31 december 2019

Gott Nytt 2020

I kväll byter vi inte bara år, vi byter decennium. För mig, som bloggare, är det spännande att se tillbaka på de snart tio åren jag skrivit mina funderingar och tankar på denna blogg. Med åren har det hunnit bli många, jag kan icke räkna dem alla. Smått och stort har det blivit. Allt från mina tankar kring skolan som den viktigaste samhällsinstitutionen till privata funderingar av livet i största allmänhet. Hoppas det finns nyfikenhet hos mig att skåda framåt och uttrycka det i läsvärda tankar på denna sida.

Med detta får jag önska alla ett:
Gott Nytt 2020 

måndag 30 december 2019

Barnkonventionen inte bäst för barn

Barnkonventionen är en kompromiss mellan FN medlemsstater. Konventionstexten är därmed urvattnad och allmänt hållen på en medelnivå. Från 1 januari 2020 kommer denna att vara svensk lag. I beredningen av propositionen har regeringen gjort det lätt för sig. Lagen innehåller bara en paragraf och vidhängande inkludering av barnkonventionen från 1989. Man har inte ens bemödat sig till att göra ett förarbete till lagen. Regeringen och Socialutskottet har i betänkandet slagit fast att rättstillämpningen ska göra vart efter oklarheter dyker upp. Man skriver:
Det faktum att bestämmelserna i barnkonventionen många gånger är mer allmänt utformade än bestämmelserna i den svenska lagen talar dock enligt regeringen för att principen om att en speciallag går före en mer allmänt hållen lag inte sällan skulle leda till att den svenska bestämmelsen gavs företräde. Det är emellertid inte alltid helt lätt att avgöra vilken bestämmelse som är mer eller mindre allmän. Det innebär bl.a. att det inte är möjligt att i förväg säga om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln eller konventionsbestämmelsen ska ges företräde, utan det beror på omständigheterna.
Ett område som blir spännande att följa är hur barnkonventionen kommer att vara tillämplig i skolan. Speciellt som skollagen är en speciallag och rättighetslag för barn. Noterar här att artikel 28 i princip redan finns i skollagen. Artikel 29 omfattas av de skolformsvisa läroplanerna.

När regeringen lade lagrådsremissen framförde lagrådet skarp kritik. Man yttrade sig på följande vis:
Lagrådet vill påpeka att barnkonventionen skiljer sig från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som har inkorporerats. Bestämmelserna i den konventionen är mer konkreta. Det finns också en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser och vars avgöranden Sverige har åtagit sig att följa.
Lagrådet avstyrkt att förslaget till att inkorporera FN barnkonvention som svensk lag, men riksdagen genom dess socialutskott drev igenom lagen om inkorporering av barnkonventionen som lag.

Skollagen har ett i 6 kap skrivit om skolhuvudmäns strikta ansvar för kränkningar och indirekt diskrimineringar. Interssant är att notera artikel 2:2 som säger "att lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavare eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter och tro." Hur ska skolan hantera orosanmälningar i dess fall.

Nästa fråga blir hur förre Barn- och elevombudet Lars Ahrenius ska lyckas med sin utredning om stopp för konfessionella skolor enligt 73 punktsprogrammet. I artikel 14.1 har "konventionsstaterna förbundit sig att barns rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet". Hur ska regeringen och JÖK-partierna hantera denna artikel i den nya lagen. Blir inte helt lätt. Redan idag är skollagen tydlig i frågan att alla undervisning i alla skolformer ska vara icke-konfessionell. Det innebär att allt som är utanför timplanen kan innehålla konfessionella inslag med frivillig medverkan av eleven. Tittar vi på förskolan är begreppet utbildning (verksamhet) och undervisning i praktiken samma och därmed är konfessionella inslag redan idag obefintliga.

Barnkonventionen kommer tyvärr, inte i nuläget, ge barn de rättigheter som många när en förhoppning om. Det är först när någon överklagar ett beslut byggt på denna lag som vi kan börja få rättstillämpning. Där är tiden en försvårande faktor innan Högsta Domstolen eller Högst Förvaltningsdomstolen avkunnat rättstillämpningen. Alla vägledningar som kommer att skrivas i samband med tolkningen av barnkonventionen ska tydligt påpekas har inte någon juridisk rättsverkan.

Man kan stilla undra om Sverige är ett land som i de här frågorna behöver lyftas till FN:s kompromissnivå? Nu har riksdagen gjort det. 

Länk om lagen: Socialutskottet

Media SvD1, SvD2

Pluraword: Sverige ett avvikande land.

Källor:
Socialutskottets betänkande 2017/18 SoU25
Lagrådet: Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 2017-09-06

måndag 23 december 2019

God Jul 2019

Julefriden har sänkt sig över oss alla. Barnen har ett efterlänkat jullov. Några av oss med anknytning till skolan får även lite julledigt. Nissarna stretar med alla paket som ska fram till i morgon, innan de får lite julgröt. Jag får tillönska alla mina läsare en
God Jul 2019

söndag 15 december 2019

Skytten

Uppsala och dess sjukhus spelar kuliss för en spänningsroman med psykiatern Nathalie Svensson och kommissarie Johan Axberg som frontfigurer. Berättelse startar med att de blir vittne till ett mord på transplantationskirurgen Isabella Falk.

I rafflande takt får vi en historia berättad som både handlar om svartsjuka och organtransplantation. Vindlingarna är många med återvändsgränder och nya irrgångar. Trådarna knyts ihop vart efter med både svartsjuka i relationer och internationell organhantering i cocktailen.

Boken har en upplösning som bjuder på en överraskning. På det personliga planet tvingas Nathalie till ett antal avgörande.   

söndag 8 december 2019

Krav är förädlande

Krav är förädlande. På förekommen anledning läste jag ett gammalt inlägg i Expressen om samhällets kravlöshet inom olika områden. Genast gick jag till ordboken för definition på ordet krav:
Krav = önskemål som uppställs såsom villkor
Genast fastnade jag för ordet villkor. Det definieras:
Villkor = förväg uppställda förutsättning för ett riktigt genomförande
Vän av ordning funderar då hur det kan komma sig att man ständigt ska sänka kraven för att alla ska med. Det kan inte vara lösningen. Utmaningar höjer alltid nivån både på handlande och kunskap hos individer oavsätt förutsättningar.

Hög tid att åter ställa krav som för tillvaron framåt.

Media Expressen

torsdag 5 december 2019

Utmärkta skolor

Åter har Skolverket och Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, delat ut kvalitetsutmärkelsen till skolor som utmärker sig för ett helhetstänk och systematiskt kvalitetsarbete.

Årets utmärkelse delas mellan en fristående förskola Kompassen i Vellinge och den kommunala gymnasieskolan Virginska i Örebro och dess program för Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet. Därtill ett erkännande till den kommunala grundskolan Nya Rydsskolan i Linköping för framgångsrik verksamhetsutveckling.

Det som gläder mig som kvalitetsfux är att det är en mix av offentliga och enskilda skolor som belönas med denna utmärkelse. Vad jag skulle önska mig är att fler skolor startar sin utvecklingsresa mot de professionella höjderna.

Länk: SIQ

onsdag 4 december 2019

Finland - Sverige 1-1 i PISA

Landskampen mellan Finland och Sverige är avgjord. I kampen om matematiken är det endast fem poängs skillnad mellan länderna. I stort oavgjort. Dock finns en tydlig skillnad mellan broderländerna, trenden är uppåt för Sverige medan Finland har en vikande trend sedan 2006.
Naturvetenskap verkar Sverige ha en bit till att vandra för att matcha Finland. Här notera jag den största poängskillnaden mellan länderna, hela 23 poäng. Här finns mycket att göra för Sverige, Nobelprisets hemland. Dock upprepas mönstret från matematiken, Sverige trend uppåt och Finland vikande.
Studerar vi det som är fundamentet i allt lärande, förståelsen av texter, är PISA poängs skillnaden fjorton. Samma trendbild visas inom detta område som de ovan redovisade. Det som slår mig är vikten av att i alla ämnen ha textsamtal för att kunna förstå och utveckla kunskap. Här tror jag svensk skola har en bit att vandra oavsett socioekonomisk och etnisk bakgrund. Elever med ett annat modersmål än svenska har ett extra handikapp som ofta är relaterad till den sociala miljön eller familjemiljön. Där svenska inte pratas på fritid och i hemmet skapas problem med läsförståelsen.

Jag tycker det är positivt att PISA inom de områden som redovisas har en positiv trend för Sveriges vidkommande. Däremot finns all anledning att fundera över de skolenheter som inte lyckas dra alla elever till att nå alla kunskapskrav i slutbetygen i årskurs 9. Allt för många eller drygt 17 000 elever har inte fullgoda betyg. De skolor som inte lyckas lurar elever på sin framtid. Därför undrar man starkt hur staten kan låta de 50 - 100 skolor med dåliga resultat få fortsätta sin verksamhet.

Källa: PISA 2018, OECD