Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 30 december 2019

Barnkonventionen inte bäst för barn

Barnkonventionen är en kompromiss mellan FN medlemsstater. Konventionstexten är därmed urvattnad och allmänt hållen på en medelnivå. Från 1 januari 2020 kommer denna att vara svensk lag. I beredningen av propositionen har regeringen gjort det lätt för sig. Lagen innehåller bara en paragraf och vidhängande inkludering av barnkonventionen från 1989. Man har inte ens bemödat sig till att göra ett förarbete till lagen. Regeringen och Socialutskottet har i betänkandet slagit fast att rättstillämpningen ska göra vart efter oklarheter dyker upp. Man skriver:
Det faktum att bestämmelserna i barnkonventionen många gånger är mer allmänt utformade än bestämmelserna i den svenska lagen talar dock enligt regeringen för att principen om att en speciallag går före en mer allmänt hållen lag inte sällan skulle leda till att den svenska bestämmelsen gavs företräde. Det är emellertid inte alltid helt lätt att avgöra vilken bestämmelse som är mer eller mindre allmän. Det innebär bl.a. att det inte är möjligt att i förväg säga om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln eller konventionsbestämmelsen ska ges företräde, utan det beror på omständigheterna.
Ett område som blir spännande att följa är hur barnkonventionen kommer att vara tillämplig i skolan. Speciellt som skollagen är en speciallag och rättighetslag för barn. Noterar här att artikel 28 i princip redan finns i skollagen. Artikel 29 omfattas av de skolformsvisa läroplanerna.

När regeringen lade lagrådsremissen framförde lagrådet skarp kritik. Man yttrade sig på följande vis:
Lagrådet vill påpeka att barnkonventionen skiljer sig från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som har inkorporerats. Bestämmelserna i den konventionen är mer konkreta. Det finns också en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser och vars avgöranden Sverige har åtagit sig att följa.
Lagrådet avstyrkt att förslaget till att inkorporera FN barnkonvention som svensk lag, men riksdagen genom dess socialutskott drev igenom lagen om inkorporering av barnkonventionen som lag.

Skollagen har ett i 6 kap skrivit om skolhuvudmäns strikta ansvar för kränkningar och indirekt diskrimineringar. Interssant är att notera artikel 2:2 som säger "att lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavare eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter och tro." Hur ska skolan hantera orosanmälningar i dess fall.

Nästa fråga blir hur förre Barn- och elevombudet Lars Ahrenius ska lyckas med sin utredning om stopp för konfessionella skolor enligt 73 punktsprogrammet. I artikel 14.1 har "konventionsstaterna förbundit sig att barns rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet". Hur ska regeringen och JÖK-partierna hantera denna artikel i den nya lagen. Blir inte helt lätt. Redan idag är skollagen tydlig i frågan att alla undervisning i alla skolformer ska vara icke-konfessionell. Det innebär att allt som är utanför timplanen kan innehålla konfessionella inslag med frivillig medverkan av eleven. Tittar vi på förskolan är begreppet utbildning (verksamhet) och undervisning i praktiken samma och därmed är konfessionella inslag redan idag obefintliga.

Barnkonventionen kommer tyvärr, inte i nuläget, ge barn de rättigheter som många när en förhoppning om. Det är först när någon överklagar ett beslut byggt på denna lag som vi kan börja få rättstillämpning. Där är tiden en försvårande faktor innan Högsta Domstolen eller Högst Förvaltningsdomstolen avkunnat rättstillämpningen. Alla vägledningar som kommer att skrivas i samband med tolkningen av barnkonventionen ska tydligt påpekas har inte någon juridisk rättsverkan.

Man kan stilla undra om Sverige är ett land som i de här frågorna behöver lyftas till FN:s kompromissnivå? Nu har riksdagen gjort det. 

Länk om lagen: Socialutskottet

Media SvD1, SvD2

Pluraword: Sverige ett avvikande land.

Källor:
Socialutskottets betänkande 2017/18 SoU25
Lagrådet: Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 2017-09-06

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar