Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 26 januari 2020

Närhetsprincipens förbannelse

Åter har Rosengårdsskolan öppnats. Trevligt, kan någon tycka. Inte bra, andra. I ett nötskal illustrerar den närhetsprincipens förbannelse. Skoldebatten handlar mycket om skolsegregation, att elever inte mixas oavsett etnisk bakgrund eller dito social. Det finns alltid ett värde i att ha inblick i andra grupper än sin egen. Problemet uppstår när majoritetssamhället å ena sidan medvetet väljer "svenska" skolor eller när barn upplever sig exkluderade i en svensk miljö.

Språket har alltid varit grunden för samhörighet. Hamid Zafar krönika i GP sätter ord på detta:
Att kunskapsgapet mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund ökar har varit känt länge. När PISA-resultaten nyligen redovisades var smolken i bägaren att resultatskillnaderna mellan inhemska elever och elever med utländsk bakgrund de högst uppmätta av alla OECD-länder.
Mönstret går igenom i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. En stor del av förklaringen är skolsegregationen.
Denna sanning kan jag bara själv förstärka med egna erfarenheter från barn med invandrarbakgrund. Har skolor inte en tydlig profil att se till att barn lär sig svenska, inte bara knäcka koden utan förstå vad de läser, blir det som en elev säger:
Eleven som är född i Sverige uttrycker på knagglig svenska att han bara förstår ”ortensvenska” och att han upplever det svårt att uttrycka sig på ”normal svenska”. Eftersom han bara gått på en skola där ”ortenssvenska” talas så upplever han sig exkluderad från det övriga samhället. 
Hur viktigt blir det inte att se hur vi ska klar integrationen med att skolan ger barn med invandrarbakgrund språket och matematiken för att klara sig.

Malmö lade ned Rosengårdsskolan och bussade elever till andra skolor med mer etniskt svenska elever. Kanske det är så att bussning ska tillämpas omvänt, bussa elever från etniskt svenska skolor till utanförskapsområden, både ur en jämlikhets tanke som ett integrationsprojekt. Tanken kan svindla.

Skolan är till för att utmana elever för vuxenlivet. Där finns utmaningarna i yrkeslivet.

Media GP    

lördag 18 januari 2020

Trixande minister

Två jurister på samma bild. En är förra Barn- och elevombudet Lars Arrhenius och den andra utbildningsminister Anna Ekström. Den ena har gjort en utredning kring konfessionella skolor den andra har beställt den utifrån 73-punktsprogrammet. Den ena juristen har gjort en gedigen genomlysning av juridiken, den andra trixar med juridiken.

Med utredningen Nya regler för skolor med konfessionell inriktning kartläggs juridiken som styr. Här har utredaren gått igenom de klara begränsningar som finns i svensk grundlag, rådande lagstiftning som skollagen, Europakonventionen, EU-rätten och FN barnkonvention. Samtliga lagrum lägger stora restriktioner på det politiska livet. I en demokrati är det viktigt att ha klara rågångar mellan politik och rättstillämpning. Sverige har tidigare haft suddiga gränser mellan dem. Nu är det lite bättre, även om S har en förmåga att blanda korten som om de vore det parti de än gång var fast mindre än en fjärdedel av väljarkåren står bakom dem.

Det som jag tycker är viktigt och som bör ändras är förslag till bättre definitioner av begrepp i 1 kap 3 § mot existerande skollag. Speciellt när det gäller begreppen undervisning, utbildning och konfessionella inslag. Utredning förslår följande definition på undervisning:
undervisning definieras som processer som leds av lärare eller förskollärare enligt mål som anges i skollagen och andra författningar och som ska leda till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. (s 34)
Utbildning definieras som:
utbildning ska definieras som verksamhet enligt skollagen och andra författningar som bedrivs av en huvudman och inom vilken barn eller elever erbjuds undervisning. (s 35)
Slutligen definierar utredning konfessionella inslag:
inslag som innehåller bekännande eller förkunnande delar som tillhör en viss religion. (s  35)
I följd av det definition av konfessionell inriktning:
verksamhet där det får förekomma konfessionella inslag som initieras och genomförs av huvudmannen. (s 35)
Vad utredaren lyckats med är att förtydliga de redan idag strikta reglerna kring konfessionella inslagen enligt skollagen. Där definieras att allt som sker inom timplanen för grundskolan ska vara icke-konfessionell. Eftersom redan idag en åtskillnad görs mellan begreppen undervisning och utbildning är det svårt att se hur ministern ska trixa sig ur gällande lagstiftning och hur många av JA-partierna kan trassla sig ur detta om de får opinionen emot sig.

Media SvD
Källa: Nya regler för skolor med konfessionell inriktning SOU 2019:64
Pluraword:
Sverige ett avvikande land
Barnkonventionen inte bäst för barn   

måndag 13 januari 2020

JA är DÖ

Återblickar är alltid intressanta. Bilden ovan är de fyra som förhandlade fram JA - Januariavtalet 2019. En kvartett om sprängts. Jan Björklund har ersatts av Nyamko Sabuni som L partiledare. Hon går i SvD (13/1 20) in på JA. Är det så att JA kommer att gå samma väga som DÖ - Decemberöverenskommelsen, att dö.

Noterade att jag själv hade följande funderingar på min Facebooksida för ett år sedan:
Jubel, svek, död, orden har varit många för att beskriva det historiska ögonblick som fru Lööf åstadkom igår. Vi får se. Men kanske vi ser att Centerns DNA innehåller mycket från gamla Bondförbund tiden. Kohandeln på 30-talet mellan S och Bondeförbundet bäddade för S långa maktinnehav. Är det en repris på det vi ser nu. Eller har vi ett annat samhälle med andra väljargrupper som snabbt flyttar om det inte passar. Så, vad säger ni så här dagen efter? Jag är fortfarande kluven i frågan om hur V kommer att rösta nästa vecka. V är inte länge ett parti som S kan vifta bort som förr i tiden. Jaja ha en bra lördag där ute.
Därtill gjorde jag följande reflexion: Intressant att läsa tankar man hade kring regeringsbildningen och JA. En hel del har ju infriats, speciellt det här med V handlande. Därtill kan man med facit fundera om JA är DÖ.

Onekligen skaver det politisk tackvare JA. Under hösten har vi fått sett oheliga allianser, genom V hot om misstroendevotum mot arbetsmarknadsminister, för det här med Arbetsförmedlingen. Han lyckades trumma ihop M och KD samt medfölje av SD. Hade inte JA-partierna backat hade det troligen blivit regeringskris.

Därtill kan man notera att Nyamko Sabuni är inne i en annan inriktning på L syn om JA. Ytterligare intressant är att notera att höga partiföreträdare, som tillhörde lägret Ullenhag i partiledarstriden, en efter en försvinner från sina poster. En sväng bort från vad Jan Björklund stod för.

Samtidigt noter jag att utbildningsminister Anna Ekström börjar låta som en bokstavstrogen S-politiker. Ta bara det här med konfessionella fristående skolor. Lars Arrhenius har lagt utredningen om just detta på regeringens bord. Helt i linjen med 73-punktsprogrammet. Vad jag noterar har han och utredningen pekat på de juridiska svårigheterna att genomföra just detta med att stänga konfessionella fristående skolor. Grundlagen kommer att trampas på när det gäller näringsfrihet, Europakonventionen är hårdare bindande mot Sverige och vi har nyligen antagit FNs Barnkonvention som svensk lag, där några artiklar blir på kollisionskurs med planerna på att inte tillåta nyetablering av konfessionella skolor. Samtidigt noteras att Ivar Arp är inne på detta spår på ledarsidan (13/1 20) med att regeringen vill få integrationen att fungera och då egentligen vill förbjuda islamska fristående skolor.

Problemet med denna syn är större än att förbjud nyetablering av konfessionella skolor. I utanförskapsområden med stor andel muslimer finns både inriktningar åt det radikala hållet, som inte vill se att muslimer sekulariseras. Samtidigt är många tillhörande olika klaner, där kollektivet går före individen. Där har Sverige ett arbete att göra för att verkligen integrera invandrare. Det hjälper föga att ge sig på islamska skolor.

Det politiska livet är ovanligt spännande sedan de två gamla blocken brutits opp och SD här kunnat växa tackvara JA-partiernas bannbullor. 2020 kommer att bjuda på mycket sprängstoff och vi får se om regeringen sitter kvar innan året är över.

Media SvD1, SvD2         

torsdag 2 januari 2020

Lusten till livet

Lusten till livet tar inte slut för att man blir pensionär. Är bara en övergång till hur ekonomi och vardag ser ut, där alla måsten är borta. Tiden kan ägnas åt nya sidor i livet man inte utvecklat och som man vill hinna med.

När tid medgavs har dagarna fördelats mellan att till viss del hålla mitt professionella liv på sparlåga. Är alltid kul att var ut i verkligheten man levde under på heltid. Det stora som nu görs är kulturvandringar. Allt startade hösten 2018 med Nationalmuseet efter ombyggnaden (bilden ovan). Kulturvandringarna har utvecklats under tiden till att bli både att beskåda de byggnader jag passerade på utsidan till olika uppdrag utan att stanna upp och se dem från insidan, både innehållsmässigt som arkitektoniskt. Under mitt vuxna liv, sedan tonåren, har jag varit intresserade av byggnaders gestaltning. Här får man nu tid och rum att odla detta.

Vandringar har sedan blivit den andra stora saken. Min affärspartner och jag har under sista året på förra decenniet gjort två guidade vandringar. En på Korfu och en på La Gomera (bilden ovan). I strävan att hålla sig fysiskt i trim har dessa vandringar varit utmanande, samtidigt som de bjuder på att se en natur som vi inte har i Sverige. Dessutom är det behagligt att numera inte behöva vara stigfinnaren. I det professionella livet var det många ensamresor jag gjorde när och fjärran.

Sentensen av det nya är att både knopp och kropp måste få sitt. Att bara sätta sig på den ädla delen och inte göra något skapar verkligen problem. Har man som jag sitt yrke som hobby är risken stor för en skadlig tomhet. Därför är mitt lilla råd för de som är på väg in i den sköna nya tillvaron, börja växla om de sista åren av yrkeslivet för att skapa de nya utmaningarna.

På det nya decenniet blir det nya utmaningar både kulturellt och vandringsmässigt för mig. Intrycken berikar och utmanar och måste fyllas på.

Vill ni läsa mina reseberättelser jag tidigare skrivit finns de här:
Utmaningar
La Gomera - en annorlunda ö