Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 31 augusti 2011

Kaxigare politik

Med valet av Annie Lööf som partiledarkandidat för C kommer ett helt annat tonläge. Hon är en skicklig kommunikatör som har förmågan att hålla journalistkåren på halstret. Betydligt bättre än mången politiker.

Samtidigt kommer det att bli en kaxigare ton i Alliansen och partiledar debatterna. Här kommer Juholt och magister Fridolin att möta sin överman (kvinna). Med nöje ska jag avnjuta första partiledar debatten i höst.

Dessutom fullföljs en gammal centertradition med att ha en jurist till partiledare. Ni har väl inte glömt den sluge Gunnar Hedlund från Ångermanland?

Vi går en spännande politiker höst till mötes. Bara att vänta vem som blir motståndare på vänsterkanten så småningom. Ett är säkert förändringens vind blåser i svensk politik.

tisdag 30 augusti 2011

Räkna med bråk

Det finns allmänna bråk och decimalbråk!

Så har Skolverket, facket och media sagt sitt. Det viktiga är väl att det både finns ett ämneskunnande hos lärarna och framför allt ett ämnesdidaktiskt kunnande. Alltså förmågan att lära ut matte.

Matte är inte att räkna, det kan vem som lära sig. Matte är att tänka logik. Där har vi det stora feltänket in matteundervisningen. Samtidigt är de pedagogiska metoderna viktiga att utveckla. Dags att få upp förståelsen för att matte inte är svårt och inte är könsbundet. Hjärnforskningen har visat att hjärnan är dynamisk och att det inte finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.

Media SvD1, SvD2

söndag 28 augusti 2011

Utan egennytta

Det här med ideella uppdrag och ersättningar. Det är ju alltid skäligt att få ett arvode och ersättning för kostnader för de arbete man lägger ned på sitt engagemang. Inte har de varit stora genom tiderna när man suttit i styrelse av skiftande karaktär. Men fullt så litet som Bertil Ohlins har det inte varit när det gäller kostnadsersättningar.

Under hans långa partiledar gärning i FP var han en sparsam typ. Vad som framkommit var att han aldrig debiterade FP kostnader i samband med valturnéer och dylikt. Undra hur många politiker som har det dygdemönster i partitopparna i dag?

Ondska och eliten

Hemliga sällskap är farliga ting om man får tro Mons Kallentoft. Männen höjd över allt tvivel kan bete sig hur de vill. Där är sadism, ondska och lättfotade damer legio.

Vi får väl hoppas att detta är dikt och inte verklighet.

Men man har ju lärt sig att dikt och verklighet inte ser lika ut. Ofta är dikten mildare än verkligheten. Boken "Den femte årstiden" är en skrämande berättelse. Det är den femte boken om kriminalinspektör Malin Fors vid Lindköpingspolisen.

Ni som läst tidigare böcker av Kallentoft vet att det sedan första boken "Midvinterblod" har figurerat en kvinna vid namn Maria Murvall. Nu får ni upplösningen på detta mysterium och ett antal kvinnor till som skändats och ut stats för sexuellt tvång. Läs den!

onsdag 24 augusti 2011

Vetenskapsmannen som blev politiker

Höstuniversitet har tjuvstartat. Starten blir en biografi över nationalekonomen som blev professor i 25 års åldern. Den lysande akademiska karriären som professor i Köpenhamn och ett banbrytande arbete inom utrikeshandelsteorin, en samtida med Keynes, byttes till politiker rollen.

Den insiktsfulle har säkert redan förstått att det handlar om Bertil Ohlin.

Folkpartiledaren som införde social liberalismen i partiet och Sverige. Den evige opponenten i svensk efterkrigs politik. En skicklig debattör som tydligen höll ministrarna i den socialdemokratiska regeringen på halstret.

Klassiska är även debatterna i Vasaparken mellan herrar Erlander och Ohlin. Det tillhörde dragplåstret under valspurterna under femtio- och sextiotalet. Där den intellektuella skärpan stod högt. För Ohlin var mer vetenskapsman än politiker. En debattteknik som jag tror få av dagens politiker skulle kunna efterapa eller ens klarat debatten. Det fordrades två intellektuella personer som Erlander och Ohlin.

Studierna om den eviga oppositionspolitikern Bertil Ohlin ska bli intressant eftersom det är en del av uppväxten.

Källa: Larsson, Sven-Erik (1998). Bertil Ohlin. Atlantis   

söndag 21 augusti 2011

Entonigt klingar klockan

Var finns glöden och nerven i politiken? Så fort det blir lite krisstämning duckar vi och politikerna. Låter som en entonigt klingande klocka. Det är då det gäller att både gasa och bromsa samtidigt. Statsministerns enda kvalifikation verkar vara att leda ett land när det stormar på världshaven.

Problemet är bara att han verkar vara en kapten Bains i Onedinlinjen. Håller i rodret för att rida ut stormen och fixar lite på däck, så att det blir lite sysselsättning på båten. Möjligen kan han rida ut stormen men frågan är hur många trasiga segel och brutna master det blir?

Om han och Alliansen tror att du rider ut stormen på detta sett är det fel. Dags att poltiker och svenskar i stort lyfter blicken bort till Asien och Mittens rike. Dags att ha en annan världbild än det vi haft hittills. Marknaderna ligger därborta, inte i väst.

Media SvD.

lördag 20 augusti 2011

Opportunismen frodas i riksdagen

Oppositionen verkar blivit opportunister. Speciellt gäller det utbildningspolitiken. När tom en så klok karl som Damberg ger sig in i den opportunistiska debatten undrar man. Är det brist på politik hos S, V, MP och SD som ger dessa utspel morgonluft. De har tydligen ingen politik för hur saker ska förbättras. Istället verkar återställarnas julafton vara på gång.

När det gäller skolan verkar det som man nu ska ta tillbaka det man fick på pälsen inför den nya skollagens tillkomst och att Gy07 inte blev av. Så futtigt.

Samtidigt är det där med likvärdighet i skolan en politisk önskedröm. Det spelar inte så stor roll hur mycket politikerna står och orerar i talarstolen på Helgeansholmen. Likvärdigheten sitter i att alla har samma regelverk att följa. Detta fanns inte före den 1 juli i år. Nu har alla oavsett driftsform samman krav på sig.

Om likvärdighet enligt politiskt tänkande ska finnas måste nog en mål- och resultatstyrningen i skolan överges. Och återgå till SÖ tiden när staten bestämde pedagogiken genom regel- och ekonomistyrning. Men det ligger väl i S nostalgisväng till 60-talet när Palme och Carlsson satte den politiska utbildnings dagordningen.

Den skolan skulle ställa till mer än vad bristande likvärdighet kan göra. Dags att dra i tyglarna hos "kåta" vänsterpolitiker och för en gång skulle låta skolan få arbetsro. Det har bara gått en månad och tre veckor sedan de ska börja implementera det nya.

Media SvD

fredag 19 augusti 2011

Reflektionen i stillhetsrum

Reflektion är nyckeln till konflikters död är kontentan av boken Konflikters liv och död. Det är i stillhetsrummet vi har chansen att ta död på våra konflikter. Ett sådan finns fysiskt i FN-skrapan skapat av Dag Hammarskjöld. Vi behöver inte kanske till The Big Apple för att skapa stillhetsrummet där tystnaden kan råd och vi får plats för reflektioner över våra känslor.

Då är sommaruniversitet slut för detta år. Det kom att handla om två vitala områden, avunden och konflikten. Där den gemensamma nämnaren är rädslan. Denna rädsla avgör graden av avund och konflikt. Inom parentes är det den negativa konflikten som de flesta deckare bygger sin berättelse på. Undra varför vi med förtjusning läser sådan berättelser?

Detta har varit intressanta kunskaper att koppla ihop med de händelser vi diskuterat denna sommar. 22 juli i Norge och ABBs rädsla för islam eller andra islamofobers rädsla. Man skulle kunna hård dra saken och säga att allt SD står för bygger på rädsla. Andra händelser är väl skolstarten och gubben i lådan fenomenet. Jag tänker på alla artiklar och undersökningar kring kränkande behandling.

Det goda med årets sommaruniversitet är reflektionen över hur människor man mött kunnat handla som de gjort. Hur konflikter mellan parter bygger på att någon känner avund i förhållande till någon annan i relationen. En avund som oftast slutar olyckligt både personligt och affärsmässigt. För avunden har start de konflikter som växer med tiden. Samtidigt som man kan se att somliga får sin livsluft i konflikten och mår alldeles förträffligt. Det har man fått bekräftat i boken från andra konflikter på arbetsplatser.

Sentensen blir att bearbeta din rädsla med fakta och reflektion i det stilla rummet. Då kanske vi får se mindre konflikter.

Källa: Wahlberg, Anneli M (2007). Konflikters liv och död. Schibsted förlagen.

Utbildningsbubblan

Skolan startar från ett minusläge. En häftig mobbningsdebatt. Hur oförmågan finns att se problemen som det är. Beror det på obefinligt resultatfokus?

Svensk Näringsliv tar i dagens nummer av Nytt från Skola och Näringsliv upp debatten om skolan bristande resultatfokus. Att kunskaperna som förmedlas inte står i paritet med behoven hos näringslivet.

Man påpekar följande:
Framgångsrika skolor sätter resultaten i centrum. Skolor som har högt uppsatta mål och en tydlig strategi för hur de ska nås lyckas bättre än andra skolor oavsett om skolorna ligger i mer eller mindre välbärgade områden. Inte minst rektors roll är avgörande. Ledarskapets roll i skolan måste stärkas och uppvärderas.
Snabbt är vi tillbaka till vikten av att rektorer är ledare med ett driv. Ett driv som kanske också ska stå utanför eventuella krav från huvudmännen. Handen på hjärtat, hur många fritidspolitiker och skolchefer vill inte in och detaljstyra skolan? Man gör det i tron att man ska tillfredsställa lokala opinioner. Ack så fel!

Från och med nu är det förskolchefer och rektorer som har makten över förskolans och skolans verksamhet. Varför då inte börja tillämpa det man är åsatt att göra enligt de nationella styrdokumenten. Skapa en förskola och skola som har fokus på ett konkret målarbetet med ett resultatfokus.

Huvudmännes uppdrag i skolan är klart beskuren till att bara få bannor av Skolinspektionen on enheterna inte sköter sig. Styrprincipen för huvudmannen bygger enligt lagen på en stragegisk ledning av verksamheten genom att leda planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Här kommer givitvis ett problem in. Eftersom huvudmannen har ett arbetsgivaransvar både för förskolchefer, rektorer, förskollärare och lärare finns risken till sammanbalanding av sina ansvar. Därför är det av vikt att rekryteringen till ledande befattningar som förskolchefer och rektorer inte bara ska bygga på pedagogisk erfarenhet utan också på personers förmåga att leda andra människor i en kunskapsorganisation. Att få ett antal specialister att samverkar för det totala bästa. I detta fallet barn och elever.

Media: Nytt från Skola och Näringliv 

tisdag 16 augusti 2011

Tryggare kan ingen vara än mobbare

Åter häpnar man över den enorma falthet som skolvärlden visar inför begreppet kränkande behandling och diskriminering. Man undrar hur det kan vara så total brist på kunskaper om uppdraget i skolan. Har inte rektorer och lärare läst styrdokumenten är det första jag tänker. Uppenbarligen inte om man ska tro det som skrivs idagens SvD där två av tre lägger skulden på den mobbade. Mobbare kan vara trygg i sitt beteende och handlande.

Det finns någon underlig kultur i skolan. En kultur av att inte vilja ta i ämnet och en bristande kunskap. Efter Bjärsta trodde jag i min enfald att skolan skulle rycka upp sig och ta i frågan. Det är inte den som är utsatt för kräkningen som är felet. Det är oftast avsaknaden av socialnormer och gränsdragningar i skolan som är orsaken till att kräkningar och diskrimineringar tillåts. Det finns en slag flathetens bekvämlighet i den muntliga kultur som skolan ha varit. Nu tvingar lagstiftningen skolan att övergå till en skriftlig kultur. Därmed försvinner godtyckets tyranni.

Det som gör mig extra beklämd är två saker i artiklarna. Den ena är Lars Arrhenius uttalande:
Ofta när jag pratar med barn som mobbats beskriver de dels kränkningarna, men dels också det här ifrågasättandet från skolan.
Men hallå, har skolan inte klart för sig att ansvaret i juridisk mening är strikt. Det är med andra ord skolan och dess huvudmän som har ansvaret och skyldigheten att jobba med frågorna. Både skollagen och dess kapitel 6 och läroplanens huvudområde Normer och värden är skolan uppdrag att se till att förmedla kunskap om sociala beteenden och förmedla värdegrunden. Det ska göras genom ett målstyrt arbete med klara mätbara mål för att minska förekomsten av kräkningar och diskrimineringar.

Det andra beklämande är det enorma inkompetens som skolan i Västerås uppvisade. Hur kan man bara tro att för en mattelärare, som varit ute och läst något på nätet, kan uttala sig om att eleven har ditten eller datten. Skrämande. Skolan ska ägna sig åt vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Det här är ren skär inkompetens på hög nivå.

Om det är som SvD skriver är det hög tid att skolan från och med nu på allvar börjar tillämpa styrdokumenten som de är tänkta. Rektorer och lärare har ett ansvar de måste leva upp till oavsett vad huvudmannen möjligen tycker eller tror. Tiden är inne att inse att läroplanens huvudmoment normer och värden är en del av kunskapsskolan.

Media SvD1, SvD2

Bloggar Roger Blogg1, Blogg2, Blogg3

söndag 14 augusti 2011

Empati är övervärderat

Empati har fått många tolkningar genom åren och betydelse. I dag snackas det mycket om empati, men vad är det egentligen?

Merete Mazzarella går i dagens SvD på sidan UNDERSTRECKET i klinch med begreppet. Jag måste till viss del hålla med att det inte funkar så bra att säga saker om andra människors känslor.

Känslor kan bara delas med en annan som varit med om samma sak. Det vittnar ju Annika Österberg väldigt bra i en annan artikel i dagens SvD. Hur skulle du och jag kunna ha empati med hennes känslor över vanmakten över att varit med att se någon bli mördad. Det kunde hon bearbeta med de andra kvinnorna som upplevt samma sak i fängelset i Kalifornien.

Däremot kan man klart visa respekt för det hon varit med om och lyssna in. För det blir ju lika tramsigt som när någon säger "Jag förstår hur du har det".  Det är det värsta man kan säg till någon som mist sin make eller maka och du fortfarande lever i ett förhållande. Nej ordet respekt för det en annan människa varit med om är viktigare och att man handlar istället för att prata.

Media SvD1, SvD2

Pojkar är smarta

Medan flickor är excellenta om man får tro Anna Ekström, ny general på Skolverket. Hon uttalar sig till Dagens Samhälle och är citerad i dagens SvD:
Pojkarna lär sig göra saker tillräckligt bra för att gå vidare till nästa nivå...Flickor tränar på annan egenskap som också är bra, nämligen att bli excellent.
Det är väl i ett nötskal killars sätt att klättra eller gör saker. Ett sätt som är mindre energikrävande och ger större utdelning än tjejers excellerande.

Excellens står inte särdeles högt i kurs. Ingen får något på grund av att excellens utan på grund av att kunna tillräckligt för att inte stöta sig med omgivningen.

Är det därför vi ser mindre tjejer i ledande befattningar?

Är detta ett synsätt som också stör i skoldebatten att killar inte söker excellens eller de högsta betygen?

Åter många frågor, inga svar.

lördag 13 augusti 2011

Under av otydlighet

Diskuterade Lgr11 igår i nordöstra Skåne. Allt för att jag visste att otydligheter finns i kunskapskriterierna mellan olika år och betygssteg, men att det fanns stora luckor i kriterierna i vissa ämnen var okänt.

De som på djupet nagelfarit kriterierna har inte fått något svar från Skolverket hur man ska göra integreringen över tid. Vissa ämnen har inte betygskriterier förens i år 6 andra inte förens år 9.

Undra hur lärarna ska klara av att tolka så mycket osäkert. Stora luckor från år 1 till 9. Är vi på väg att få lika stor otydlighet som de gamla kursplanerna. I så fall var det inte mycket bevänt med förändringen. Samtidigt är kriterierna inte skrivna på ett tydligt sätt. Man undrar om författarna bort gått en skrivarkurs i att skriva Expressensvenska.

fredag 12 augusti 2011

Oh happy day

Efter en turné till nordöstra Skåne har man nästa en sådan känsla som efter 70-talets gospel körer. Man var "in mode for spirit". Ungefär en sådan känsla idag också efter att skärskådat Skolverkets under av otydlighet.

måndag 8 augusti 2011

Betygssystemets förfall

Man skulle kunna sammanfatta dagens debattartikel i SvD om att fristående skolreformen inneburit att det var bättre för. Det relativa betygen gav en viss normering och var inte beroende av lärares förmåga att sätta betyg. Diskussionens vågor har gått höga om varför betygen inte motsvara de kunskapkrav som förväntas vid högre studier.

Beskyllningar har gjorts att det är rektorer som stressar lärare att sätt högre betyg än vad de nationella proven visar. Säkert finns det. Men frågan är: är det systemets fel eller otydliga kriterier? Eller kan det vara så att du inte kan få jämförbarhet av betygen all den stund du inte har kalibrerade lärare i hur du ska bedöma vid betygssättning.

Jag vet inte svaret men ett betygssystem som är målrelaterat kan aldrig skapa den jämförbarhet som ett relativt betygssystem kunde. Eftersom det inte finns ett på förhand bestämt antal betyg per betygsteg.

Antingen skrotar vi nuvarande betygssystem eller så gör vi något åt både rättsäkerheten i betygsättandet som hur betygskriterier gör att godtycket försvinner. Möjligen ska vi inrätta någon form av extern examination i år 9 och i gymnasieexamen som Helena von Schanz är inne på.

Ett är säkert att de nya kunskapkriterierna som manglats ut från Skolverket är inte ett under av tydlighet. Så vi kommer fortsättningsvis att få se mycket godtycke. Speciellt som det inte är tillåtet längre att ha egna lokala kursplaner utan tolkningen ska göras av varje enskild lärare. Trixet blir hur du gör det i åren mellan betygsstegen 3, 6 och 9.

Media SvD

söndag 7 augusti 2011

Tiden som går

Uppbrått är alltid vemodiga. Så var en sommar förbi i sommarboendet. Tid som gick fort. När man tänkte ta ledigt hur ska jag hinna allt innan.

När man flyttat vara det långt till arbete och höst. Augusti låg långt bort.

Nu är den här och man får minnas sommaren som varit på en bild. Lite som denna avskedslåt:


Vi ses snart igen fast från en annan tidsrymd.

lördag 6 augusti 2011

Bussmetaforen

Inspirerad av Karin Thunbergs krönika i SvD kom jag att tänka på bussen som bild för hur människor har olika beteende i livet. Döm själv vilken människotyp du är. Fyra alternativ finns.

Är du den där som gladeligen kliver upp i bussen och direkt går till förarplatsen. Startar motorn, tar ratten och gasar. Kör ut och tar färden dit du har bestämt.

Eller är du den där som kliver upp och svänger vänster. Sätter dig på en valfri plats. Åker med och njuter av utsikten från fönstret som färden bjuder på.

Eller är du den som kommer för sent till hållplatsen? Sitter och väntar på bussen som aldrig kommer. Det som Karin så målande beskriver.

Eller har du somnat i busskuren och missat sista nattbussen?

Välj själv.

Personligen har jag varit mycket av den första typen. Med åren har jag insett att  det kan vara skönt att var den som kom lite sent till busshållplatsen. Då får man tid till reflexion. Speciellt tar jag till detta knep under sommaren. Medan andra flänger runt på aktivitets sommar har jag en filosofisk sommar i det gröna sommar Sverige. Den tid som behövs för att hämta ny kunskap samtidigt som vardagens tidskrav är obefintliga. Ungefär som att sitta här på nätet. Tiden bara försvinner. Samtidigt som man får en dos ny kunskap eller en infallsvinkel att tänka vidare utifrån.

Media SvD

fredag 5 augusti 2011

Syndabocks eländet

22 juli blossade vår förbless för att hitta syndabokar upp. Fast denna gång var det en klar syndabock ABB. På honom kunde vi lägga alla våra "synder" och skicka ut honom i öknen. Vad skönt att vi än en gång kunde ta judendomen till hjälp.

Men helt plötsligt infann sig ett problem. Hur kunde syndabocken blivit som han blev?

Genast blommade ord som galning, knäppgök och andra mindre smickrade ord upp i debatten. Därför är det undergörande att överläkaren och professorn i rättspsykiatrin i Göteborg, i dagens SvD på Brännpunkt, går till storms mot det här spekulerade.

Det är en klar skillnad mellan psykiskt tillstånd ("vansinne") och våldsbrott ("ursinne"). Det är högtid att spola alla "förstå sig påare" i att förklara vad ABB och andra möjligen hade för tillstånd. Snarare är det ett tillstånd av känslor som föranlett handlingar. Aggression och ursinne hos ABB att hans världsbild inte stämde med vad vi andra ser är mer sannolikt som förklaring än att det skulle vara "tomtar på loftet" i hans hjärnkontor.

Som Henrik Anckarsäter säger: läkare ska inte spekulera. Samma gäller även oss vanliga dödliga.

Media SvD

torsdag 4 augusti 2011

Killar och skolan

Mats Olsson kommenterar ett FB-inlägg från Anne-Marie Körling på följande sätt:
‎"själv var Harry bara en ospeciell kille..."

Och här öppnar sig möjligheten för ett annat spännande samtal!
Genast började jag fundera på vad är en ospeciell kille? Är det en sådan där som passart in i dagens skola? Eller står det för något annat?

Kan samtalet föras att killar som är speciella eller vanliga i killars ögon inte platsar i dagens skolan. Är den gjord för tjejer till plugghästar?

Eller har dagens problem i skolan för killar att göra med könsammansättningen bland lärare? Kan det vara så att läroplanen och kursplanerna tolkas olika av kvinnor och män så vi får en skola som bara passar de ospeciella killarna?

Vad har du för synpunkter.

onsdag 3 augusti 2011

Sekten som tände en stubin

En mycket intressant redogörelse och analys görs av Toby Archer i dagens SvD och sidan UNDER STRECKET. Här beskrivs counter jihad och dess grumliga syn på islam och högerextremismen. Det är rent befängt och synonymt för den retorik som dessa vilsna förmedlar till rädda och okunniga personer.

En retorik som kan kännas igen hos vissa politiska strömningar i Europa och i naborlanet. Det kom till Sveriges riksdag i september 2010. Det svaga i det svenska politiska systemet är att de sju etablerade partierna ännu inte tagit debatten i Riksdagen. Hög tid för det efter 22 juli.

De helt befängda med deras resonemang är att den del av islam som står för lagbundenheten i abrahamitiska religionerna endast utgör ca 150 miljoner anhängar. Här ska sägas att även inom kristenheten finns det grumliga tolkningar och vanföreställningar kring hur bibeln ska tolkas. Är det rätt att gå ut i heligt krig mot islam som somliga knäppjökar i kristna högern i USA förespråkar? Mitt svar nej!!

Alltnog. Dessa counter jihader måste fått hela dynamitgubben i ansiktet när ABB brände av bomben i Oslo och slaktade ungdomarna på Utöya. För att då påstå att Europa feminiserats blir väldigt konstigt. Varför vände sig ABB mot Arbeiderpartiet? Är det så att de och sossarna i Sverige står för någon slags statsfeminism som ska bekämpas och är anledning till att vi skulle islamiseras.

Dunkelt tänkt dunkelt handlat. ABB har verkligen bevisat det. Dags att bekämpa intoleransen med kärlek, ett klassiskt nytestamentligt budskap.

Media SvD

tisdag 2 augusti 2011

Med spänning framåt

Nu har striden börjat. En ska ut på en Hattresa. Den andra ska Lööf-a en massa. Nästan som "Annie get your gun". Ska bli spännande och se vem som vinner. Om vi ska tro musikalen med samma namn är det Annie som går segrande ur striden. I varje fall har den manliga kandidaten ingen chans.

I varje fall verkar centern behöva någon som kan reparera eftermälet av avgående Maud. Hon är visst inkompetent om man ska få tro Antonovs svenske hejduk. Statsministern och finansminister får också en känga.

Vi får se om vi får en jurist eller en infrastrukturminsiter som centerledare. Och resan dit kan antingen bli som i klassikern:


Eller som i Harry Potter:


Den som lever få se. Men ett är klart att den personen måste ta i tu med att få Alliansen att förstå att välstånd byggs av kunskap om naturvetenskap och teknik i en skön förpackning. Det må kallas bilar, kylskåp, Internet, social media bio tech mm.

måndag 1 augusti 2011

Sommar som förbättring

Sommaren står för min förbättring. Om jag i mitt förra inlägg, det 200:ade, pratade sorg ska jag berätta vad som förbättrar mig. Jo, att få flytta ut till sommarnöjet några veckor. Att supa in vyerna från Mälarens vatten i dess alla skiftningar och båttrafiken på fjärden.

Eller som i kväll att äta gott och dricka gott samtidigt som man vilar ögonen just på solen som lyser över strandängarna och vattnet. Då är det inte mycket som stör. Att höra ljudet av en analkande silvergrå stålfågel i skyn och se dess färd hem eller iväg i solskenet är också sommar.

Sinnesfriden och bredbandet in i sommarstugan ger en just den återhämtning som behövs. Snart är det dags att tampas med vardagen. Då är minnena och synintrycken den kraft som bär en. Vad kan bättre passa än SOS gamla örhänge.

Lägg till handlingarna och gå vidare

Yaels berättelse är en skakande berättelse om tystnad och oförmåga. Vet inte om det är i förhållande till det samhälle vi hade för 23 år sedan, då död var något som lämnats på entreprenda till sjukvården och begravningsbyråer. Det var något man inte talade högt om. Döden existerade liksom inte.

Vet själv hur det var innan min far dog. Enda begravning jag varit på var när min morfar dog för 45 år sedan. När patrikarken dog var det cermonielet som var stort i mitt 14 åriga liv. Död vara ett icke begrepp, man visade bara utåt, det var påbjudit sex veckors sorg i familjen. Sorgbandet och därför förenlig klädsel skulle vara på. Inte lätt för en tonårsgrabb en sommar.

Hoppas vi kommit längre både i att förstå att sorgen ser olika ut och att det viktiga kanske är att få svar som Yael fast man är tolv år. Vi reagerar så olika. Utåtagerande med gråt och andra åthävor är inte alltid det som är kännetecknat på djup sorg. En tystnad och stramhet kan var det också. Vet själv att det utåt kanske inte syntes så mycket på mig när far dog. Grävde ned mig i jobb för att klar det, att ha vardagen med i bubblan, för att orka bära mors sorg. Den egna sorgens behandlingen fick vänta till att mormor, nästan hundra, dog sju år senare.

Hoppas vi i Sverige fått en krishantering som klara detta. Men undrar ibland om vi fortfarande litar lite för mycket på att någon annan ska fixa detta åt oss. Att den där stora trygga samhället ska stå där och lyfta av oss alla våra problem. I så fall är det tragiskt. Samhället finns sällan där när man tror sig att det ska det. Det är dags att vi tränar oss att ta hand om oss själva. Att ha en egen mental beredskap och kunskap hur man hanterar kriser, trauman och sorg.

Media SvD