Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 28 juli 2019

Agitatorn som gick sin egen väg

Marie Carlberg, bruksägardottern, kom nära i kontakt med arbetare och insyn i arbetarklassens hårda villkor på 1800-talet. Den vuxna Kata Dalström engagerade sig i filantropi och bildningsfrågor. "Fru Kata" är den mest namnkunniga personer som ligger bakom både Socialdemokratiska partiet och dagens Vänsterparti.

Trots att hon tillhörde fel klass och fel kön lyckades hon erövra den politiska offentligheten som annars var männens på 1800-talets sista årtionden och början av 1900-talet. Trots att hon var sjubarnsmor flängde hon landet runt och bildade fackföreningar, agiterade för en klasskamp, inte könskamp som hennes namnkunniga kvinnor på den borgerliga kanten gjorde under sin tid. Hon kallade sig aldrig feminist.

Sitt hjärta hade hon på tungan. Var spontan. bråkig och oppositionell. Hon fick hållas för att hon var orädd, äventyrslysten, uthållig och hade förmåga att tala till och med arbetarklassen.

Berättelsen om "fru Kata" är en inblick i hur samhället såg ut när brytningstiden skapade grogrunden för socialismen i Europa och Sverige. En berättelse som spinner från att vara invalde i första partistyrelsen för Socialdemokraterna, där hon sällan närvarade genom sina resor i landet, till det tragiska slutet i SKP, Sveriges Kommunistiska Parti. Där, den för mig okända kopplingen till Sovjet, styrde de socialistiska partierna genom Komintern. Vid Kominterns andra möte i Petrograd 1920 kom en benhård och detaljstyrde världskommunism att läggas, där alla olika nationella partier skulle leva som delar av det Sovjetiska kommunistpartiet och dess 21-punkt program.

Berättelsen om Kata Dalström som socialistisk agitator är sammansatt. Det var inte bara att hon bröt med den klass hon föddes in i utan även tidens syn på hur kvinnor skulle vara och vad kvinnor borde göra. När jag läser hennes uppbrott från borgarklassen får jag en känsla av att det mönstret gick igen för drygt femtio år sedan. Den ungdomsrevolt, som 68-rörlesen var, var mycket överklassrevolt mot sina föräldrar. Arbetarna förstod inte mycket av den klasskamp 68-rörelsen ville framkalla var för något och skulle gagna dem. Lika lite förstod dåtidens arbetarkvinnor den kamp "fru Kata" ägnade sig åt. Hon behövde ju inte fundera på det dagliga brödet.

Boken är en intressant historia om det som föregick den samhällsutveckling Sverige och dess invånare gjort under 1900-talet.        

lördag 20 juli 2019

The man on the moon

En annan tid, ett annat synsätt. Teknikoptimism levde och jag som 16-åring djupt inne i min nördighet. TV-program som Tekniskt Magasin bänkade jag mig framför, för att insupa detta underbara hur kunde man lösa problem med hjälp av teknik.

Idag (20/7 19) är det 50 år sedan Neil Armstrong satte foten på månen med det klassiska orden:
That's one small step for man, one giant leap for mankind.
Klockan hade hunnit bli 03.56 måndag morgon den 21 juli. I min minnesanteckning, från denna händelse, har jag skrivit:
03.56 landsteg den första människan på månen.
Vad som jag gjorde sedan står inte noterat. Kan gissa att jag stängde av TV och la mig för att sova.

Den sommaren var den första semestern jag hade i livet och min farbror Bernth var på besök i Eskilstuna, för en Smålandstripp. Jag minns att vi just söndagen den 20 juli 1969 bänkade oss framför den svartvita TV för att se denna stora världshändelse på Fristadsgatan. Stort var det.

Bilden ovan har jag tagit på Kennedy Space Center januari 1981 av den gigantiska Apolloraketen, tolv år efter dess första färd till månen. Vistelsen på denna klassiska mark var en bekräftelse på all den teknik som utvecklats för dessa rymdfärder fick en spinn-off för vardagen för oss vanlig människor. Det var inte bara en gigantiskt projekt i kapprustningens tidevarv, mellan Sovjetunionen och USA, utan även en teknikutveckling vi fick nytta av än idag. 

onsdag 17 juli 2019

I guds namn

Vad är det som gör att våld motiveras i religionens namn. Eli Göndör går i sin bok in på sådan som alla i det svenska samhället bör förstå vad gäller islam och hur våldet kan vara en del av den.

Utgångspunkten i boken, vad innebär religiöst meningsskapande, beskrivs av Eli Göndör på detta sätt:
Det är alltså judar, muslimer, kristna och andra som ska ställas till svars för sina handlingar. Inte religionen, den gör ju inte något. Det är utövarna som fyller religiösa begrepp och idéer med det politiska och sociala sammanhang de lever i för att den vägen legitimera mord och förtryck av andra. Andra utövare fyller samma begrepp och idéer med omtanke, hänsyn och kärlek till medmänniskor. Urkunderna kan i sammanhanget ses som en tacksam katalog att välja ur, och idéerna och begreppen anpassas till sociala och politiska villkor vid varje givet tillfälle och sammanhang. (s 17-18)
Meningsskapandet sker utifrån gruppens tolkning av urkunden. Urkunden blir en slags innehållskatalog som gruppen tolkar utifrån. Det är därför det finns så många olika grenar inom de tre Abrahamitiska religionerna, judendomen, kristendomen och islam.

Boken speglar också hur islam utvecklats och vilka uttolkare som funnits. Kunskap fås om islam i Mellanöstern. Vilka traditioner, bildning och moderniteter finns ur ett arabiskt perspektiv på omvärlden. Här fås en bild hur en av de stora ideologerna, Sayyid Qutb - anpassningens mästare, tar gamla begrepp som laddas med samtiden där det heliga kriget är vars mans skyldighet.

Boken sätter detta i relation till hur Muslimska Brödraskapet utvecklats och hur de verkar, inte bara i Mellanöstern utan även i Europa. Här fås även inblicken i vad som skiljer islam i Mellanöstern och i andra delar av världen som Afrika och Indonesien.

Boken sätter även in muslimers villkor och utveckling i Sverige. En läxa som varje svensk i majoritetssamhället bör ha kunskap om. Därför är boken en av de större ögonöppnaren om hur olika grupper tolkar innehållet i urkunderna Koranen och Bibeln.   

måndag 15 juli 2019

Förbud eller skärpt tillsyn för religiösa skolor

Skärpt tillsyn verkar vara huvudlinjen för förskolor och skolor. Samtidigt ska tillståndsprövningen bli tuffare. Något totalförbud inte i sikte verkar inte utredarens Lars Arrhenius, jurist och förra barn- och elevombudet, se.

Diverse problem uppstår när man ska diskutera det här med konfessionella förskolor och skolor. I ett annat blogginlägg, se länk nedan, har jag tagit upp både det Skolinspektionen skriver i sin granskning och hur skollagen definierar begreppen utbildning och undervisning. Därtill januariöverenskommelsen där den sittande utredningen emanerar ur.

Intervjun med Lars Arrhenius, gjord av TT, i Svenska Dagbladet (15/7 19) skriver han följande om sina tankar om att utöka ägarprövningen till att även gälla skolans värdegrund:
Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna.
Han sammanfattar med en regel om skriftlig försäkran ger Skolinspektionen strängare krav vid tillståndsgivning. Problemet återstår när det gäller tillståndsprövningen av konfessionella förskolor. Här är det 290 kommuner som utfärdar dessa tillstånd. I sitt kommande förslag kommer han att föreslå att landets ca 200 konfessionella förskolor ska omfattas av de nya och utökade kraven, han säger:
Det finns 290 kommuner så det är klart att det är svårt att få en likhet i bedömningarna. Skolinspektionen har stor erfarenhet och skulle kunna ha en enhetlig inspektion.
Om jag tolkar det rätt verkar det vara så att Skolinspektionen ska ta över tillståndsgivningen från kommunerna.

Där på kommer vi till storleks talen i svensk förskola och grundskola. Det är viktigt att förstå dessa i den politiska diskussionen bland partierna och den svenska opinionen samt baseras på fakta och inte känsla. Tar vi storleken på grundskolan ser den ut som följer 2018:
  • Totalt antal elever: 1 068 274 stycken
  • Elever i kommunal skola: 900 028 stycken
  • Elever i fristående skolor: 162 330 stycken.
Storleksandelen är att 16 procent av eleverna går i en fristående skola. Lars Arrhenius uppger att ca 10 000 av dem går i en konfessionell skola. Det motsvara 1 procent av samtliga elever i Sverige. Alltså en försvinnande liten elevantal frågan gäller.

Tittar vi på förskolan är storleken följande för 2018:
  • Totalt antal inskrivna barn: 517 670 stycken
  • Inskrivna i kommunal förskola: 412 136 stycken (80 %)
  • Inskrivna i fristående förskolor: 103 534 stycken (20 %)
I landet finns det totalt 9 808 förskolor varav 2 757 är fristående. Med 200 av dem konfessionella är andelen 7 procent som svarar för 10 procent av barnen.

Mycket kan sägas om en fråga som gäller konfessionella förskolor och skolor. Frågan är bara hur man ska ställa sig till att värdegrunden ska in som en del i prövningen. Notera jag blir det kanske svårast för förskolan och den nya läroplanen (Lpfö 19), som gäller sedan 1 juli 2019. Här pratas om utbildning när det gäller grundläggande värderingar. Med skollagens definition av undervisning är utrymmet till begreppet utbildning nästa lika stort i en förskola. Däremot är friutrymmet större i grundskolan, där timplanen styr vad undervisningen i förhållande till utbildningen.
Samtidigt har Lgr11 en intressant skrivning kring delar i det grundläggande värderingarna:
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. (s 5)
Här kan man fundera, redan idag, hur andra trossystem har möjlighet att driva skola om den ska bygga på kristna traditioner.

Frågan är inte lätt att hantera när det finns inkonsekvenser mellan skolväsendets styrdokument. Den som lever få se hur Lars Arrhenius lyckas navigerar i sin utredning och hur sedan de fyra partierna bakom januariöverenskommelsen ska hantera frågan politiskt för att slussa frågan genom riksdagen.

Media SvD
Pluraword: Sverige ett avvikande land
Källa:
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem, revidering 2019, Skolverket   

 


söndag 14 juli 2019

Professor Wille Vingmutter

Berättelsen om Leif GW Perssons yrkesliv är en exposé på ett dedikerat yrkesliv på brottets bana. Här får man följa mästerdetektiven i livets olika skiften. Allt från tiden som skolpojke till professor. En professur speciellt sydd för Leif GW.

Delar av boken kan jag känna en samhörighet till, när det gäller uppslukande av professionen och arbetet. Det där att saker ramlar på en och man slukas av att lösa problem. Därtill en resa som arbetargrabb till en tillvaro som är långt ifrån där resan började. Där GW så bra beskrev att han klev på tåget men lämnade Gustav grabb på perrongen.

Boken beskriver yrkeslivet från den akademiska världen och den närvarande verkligheten där brotten begicks. Fascinationen över hur brottet gått till, inte vem som gjorde vad och vad eventuella motiv som låg bakom. Hur han med hjälp av statistiken kunde leda till fall framåt, som den vetenskapliga detektiven. Där tre enkla grundregler gäller:
  • "Gilla läget"
  • "Inte krångla till det i onödan"
  • "Hata slumpen"
Alla tre grundregler för en god analys. Därtill ger han grunden för att besvara fem frågor som leder framåt:
  1. Vem är offret?
  2. Var inträffade brottet?
  3. När inträffade brottet?
  4. Hur genomfördes brottet?
  5. Varför genomfördes brottet?
Med dessa frågor har man grunden för att hitta den man letar efter:
  1. Vem var det som begick brottet?

Allt detta är även grunden för att skriva en deckare, utan att fladdra ut i drömmar, över hur man leder ett brott fram till lösning. Därtill återger han brott som inte löst för att spaningarna inte gjort det gedigna arbetet, med att svara på frågorna ovan. Dessa fall är Catrine da Costa, Helena Andersson, dubbelmordet i Brattås och mordet på Ulla Andersson.

Utöver dessa yrkesberättelse, från den vetenskapliga detektiven, får man stifta bekantskap med den officiella byråkraten på Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet. Många är det offentliga utredningar Leif GW stått som sakkunnig i.

I 97 kapitel, 543 sidor och nio delar fås en samhällshistoria kryddat med personliga framgångar och bakslag väl värda att grotta ned sig i.  

onsdag 10 juli 2019

Kollegialt lärande

Många vägar leder till framtidens skola. Den bästa är via kollegialt lärande. Ulf Blossing och Ann-Christine Wennergren går i sin bok igenom hur detta kan vara möjligt, byggt på en vetenskaplig grund. Kombineras detta med den vetenskapliga forskningen kring systematiskt kvalitetsarbete fås en fruktbart system för framtidens skola.
Bilden ovan representerar forskningen kring hur man bygger system för ständiga förbättringar. Det understa lagret i grunden är skolkulturen. I boken Kollegialt lärande nämns tre typer av kulturer i skolan.
  • Särbokulturen
  • Familjära kulturen
  • Professionella kulturen
Det som kännetecknar särbokulturen är att den saknar kollegialt lärande och små praktikgemenskaper, bestående av några få lärare, som fungerar isolerat från varandra. Lärarna arbetar individuellt och har inte något samtal med kollegor om undervisningen och problem de står inför i skolan.

Den familjära kulturen har en mer eller mindre praktikgemenskap. Visst kollegialt lärande finns om innehållet. Kärnuppdraget, när det gäller elevers behov och lärande, är fortfarande något som enskilda lärare håller för sig själv.

Den professionella kulturen omfattas av att lärarnas undervisning och elevernas lärande utgör ett självklart innehåll i det kollegiala lärandet. Där förs ett kontinuerligt samtal om egen och andras undervisning i praktikgemenskapen.

Systembyggnaden blir beroende på vilken av kulturerna som gäller på den lokala skolan. Ett fungerande system är det som bygger på den professionella kulturen. I praktikgemenskapen skapas framgångarna i den framtida skolan med pedagogisk struktur för pedagogisk planering och kollegialt lärande i utvärderingen av undervisningen.

Boken ger exempel på vad som gäller för att kollegialt lärande och dess redskap. Redskap kan vara samtal och samarbete, integrerat och differentierat innehåll, relationer och reflektion samt analys. Boken ger även exempel på hur man leder och följer utvecklingsarbetet i praktikgemenskapen.

Boken avslutas med tio tecken på framtidens skola.    


söndag 7 juli 2019

Skolan lyser med sin frånvaro - Almedalen 2019

Årets politiker tal från scenen i Almedalen 2019 lyser skolan med sin frånvaro i stort. Skola och utbildning är tredje största väljarområdet. Den fjärdedel av talen som innehåller skolan är fokuserade på enskildheter som kunskap i svenska eller den social dimensionen. Tre av fyra tal berör inte skolan mer än ytterst marginellt.

Detta är en intressant signal partiledarna sänder. Tittar vi på vilka frågor väljarna rankar som de viktigaste är det (Novus juni 19):
  1. Sjukvården 63 %
  2. Invandring/integration 53 %
  3. Skola och utbildning 52 %
Uppenbart har skolan ingen hög ställning som samhällsproblem för partierna när det kommer till vilka frågor som de tycker är viktigast att förmedla från talarstolen. Ska samhällsfrågorna invandring/integration nå en lösning är det två saker som är avgörande. Den första att skapa kunskaper hos barnen till invandrarfamiljer och svenska familjer hur de ska klar att navigera i det starkt byråkratiska samhället. Kunskaper både i skriva, läsa, räkna samt samhällsämnen ger fria individer i det demokratiska samhället. Därtill har goda kunskaper i övriga ämnen för att bidra till välståndsutvecklingen. Det andra medvetet arbeta med att bryta klanen/familjens dominans bland de invandrade. Att skapa en resa som kvinnor och män gjort i Sverige de senaste femtio åren sedan sambeskattningen skrotades. Där kvinnan gjordes oberoende av männen och familjen. Där den sekulära staten stått för det familjen gjorde.

Kan bristen på tal om skolan tolkas att partierna är överens om hur skolan ska fungera. Finns det utöver 73 punkts programmet en samsyn i svensk politik som skolans finansiering och undervisningen i stort. Låt mig tvivla i ljuset på hur kommunpolitiker medvetet eller i tvånget av en budget i balans drar ned budgeten för skolan. Där neddragningarna menligt påverkar det uppdrag staten satt på skolhuvudmännen.

Sedan regeringen tillträtt i januari 2019 är det lite som kommit ut från Utbildningsdepartement på politiska förslag för riksdagen att hantera i Utbildningsutskottet. De regeländringar som kommit är resultatet av regeringen Löfven I. På något vis finns ett glapp mellan väljarnas syn på skolan, som ett samhällsproblem, och rikspolitikernas handlande på området skola och utbildning.

Svensk strävan, dag 8 - Almedalen 2019

Efter regn kommer solsken, började Jimmie Åkesson sitt tal i Almedalen (7/7 19) som sist ut på scenen i Almedalen. Det blev mycket Wilhelm Moberg och svensk strävan, från 1941. Jimmie tycket det inte känns som Sverige längre, i många stycken var svenskt, när han appellera: Återupprätta känslan av Sverige.

Talet var i mångt ett brandtal om hur vänsterliberalismen och Socialdemokratin förstört Sverige. Speciellt hårt gick Jimmie åt Stefan Löfven och hans hyckleri. Han vill bara ha makten trots att det i riksdagen är en överväldigande borgerlig majoritet, noterade Jimmie. Jimmie refererade även till ett brev han fått från en 70-årig kvinna, han fått på sin födelsedag, som hela sitt liv trott på och röstat på sossarna. ”Det känns inte som Sverige längre”, ska kvinnan bland annat ha skrivit.

Jimmie sa: Jag delar den känslan. Han fortsätter: Vi som lever här måste kunna och vi måste tillåtas att känna oss hemma i vårt eget land. Han invecklade sig i olika fraser som kan leda tankarna vidare antingen till Vikingatiden eller Nazityskland, även om de var väl dolda i retoriken.

Framförallt ville Jimmie fokusera på fyra vikta områden för svensk strävan, som han sa 21 gånger under talet. Först ut var invandring och integration. Andra trygghet. Tredje välfärden, då han kom in på vården och omsorgen. Sista och fjärde området var livsvillkoren i hela vårt land. Att alla oavsett var man bor, på landsbygden eller i staden, skulle kunna leva vanliga liv. Givet detta kom han in på bensinskatt och på de som byggt landet och dess usla pensioner.

Ytterligare noterade jag att Jimmie Åkesson inte nämnde något om skolan i sitt tal. Tydlig är det uppväxande släktet inte värt något.

Talen avslutades med:
– Svensk strävan, Sverigevänner! 

lördag 6 juli 2019

De som lämnats efter, dag 7 - Almedalen 2019

Sverige behöver ett nytt ledarskap. En social borgerlighet byggd på värdegrunds buren politik. Ebba Bosch Thor intog Almedalsscenen efter att Sveriges tjejer bärgat bronset i fotbolls VM. Talet innehåll mycket kritik om C och L svek samt 73-punkt avtalet. Där KD paradfråga om vården var uppe.

Bostäder var också en del av den sociala borgerligheten med en stärkt medelklass där arbetarklassen kan förverkliga köpet av ett egna hem. Förr kostade en villa 3 årslöner, idag 5 årslöner och i Stockholm 8 årslöner.

Jämställdheten var upp till beskådande. Hur viktigt är det inte att "karriärkvinnor", som är värst drabbade, inte ska göra karriär på en manlig norm. Där Ebba var inne på att inte elitfeminismen ska styra, modell vänster, utan det ska var de vanlig kvinnorna som styr, en vardagsfeminism.

Skolverket fick sig en rejäl känga när det kom till hedersförtryck och dess icke inskrivning i läroplanen för skolan. I samma anda har Jämställdhetsmyndighet tyckt om heder. Ebba ville dra ett fet sträck över myndigheten. Den kan ju inte ens ställa upp på det förtryckta kvinnornas rätt att inte utsättas för hedersförtryck. Vad ska man med en myndighet som inte uppfyller sitt uppdrag. I den veva kom Ebba in på de konfessionella skolorna. Där hon berättade om flickan  som blev mobbad i den kommunala skolan, i ett utanförskapsområde i Göteborg. Hon blev isolerad för hon inte hade en slöja. Ebba betonade att det inte var i en fristående skola, utan just i en kommunal. Ebba ropade på en hårdare tillsyn på skolor oavsett driftsform i det parallella samhället.

Frånsätt detta var det inget annat om skolan i talet.

För övrigt var hon inne på brunsmutsningen som S skvätter kring sig. Hon riktade sig till Nyamko Sabuni som har erfarenhet av ”vänsterns smutskastningsapparat” – och direkt till henne:
– Bryt upp! Låt oss ta avstamp i våra gemensamma värderingar och arbeta fram ett gemensamt budgetförslag. Och låt sedan riksdagen ta ställning till det förslaget. Ni har makten att förändra, det måste inte bli tre år till med Stefan Löfven. Kom hem till borgerligheten!
Ebba Bosch Thore är ute efter en snabb politisk revansch.
     

fredag 5 juli 2019

Ett starkare samhälle, dag 6 - Almedalen 2019

Vakta vår potatis. För andra sommaren i Almedalen talade Magdalena Andersson. Talet var ett klassiskt socialdemokratiskt, för att gjuta olja på vågorna, nu när de fått kompromissat med C och L.  Talet kretsade kring treenigheten jobb-välfärd-rättvis fördelning.

Retoriken byggde på mycket dåtid, om Erlander, Palme och Persson. Hur folkhemmet byggdes. Hennes mor fick inramade talet, med hur hon tog sig ur sin situation. Hur välfärdsstaten byggdes och hur skatterna bidrog till att finansiera den. Jobben är viktiga ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Jobb är inte bara att väckarklockan ringer halv sex en novembermorgon för att ta sig upp till jobbet. Det är ett sammanhang och det som gör att välfärden kan byggas.

Socialdemokratin ska bygga det nya gröna folkhemmet. Skatteväxlingen ska minska fossilberoendet.

Samtidigt föreslogs att en välfärdskommission som ska leta efter metoder för att ”stärka välfärden framöver”. Hur nu det ska gå till.

Talet snuddade bara vid skolan, som en del av välfärden, för övrigt inget substantiellt. Talet var även fritt från det här med främlingsfientlighet och identitetspolitik. Däremot återkom det här med den svenska modell ofta i talet. Ett allmänpolitiskt tal som möjligen borgar för en ny partiledare. Det verkar vara kvinnornas tid i politiken. Med skillnaden att Magdalena höjde ett varnande finger för högerns "nya feminism".     

torsdag 4 juli 2019

Vi för Sverige framåt, dag 5 - Almedalen 2019

Landsbygdstalet med stråk av Stockholmsinslag. Den nya tryggheten. Mer samarbete. Några av de bärande idéerna i Annie Lööfs tal, som i mångt berörde det här med olikheter. Närma inte fjärma, en del i att bearbeta känslan av rädsla och oro så att olikheter blir en tillgång.

Annie Lööf håll ett landsbygdens hjältar tal, som om det vore en Bondeförbundare på femtiotalet som talade. Där gården och företagaren höll upp hela Sverige, men nu i det nya gröna. Ett grönare Sverige med ny teknik.

Annie Lööf drog också lansen för att samarbetet måste var i mitten. Inget av de två ytterkanterna ska någonsin få ett inflytande i det nya politiska landskapet. I den vevan var hon inne på att råheten i det offentliga ökat. Det som uttalades tidigare i undanskymda forum sägs idag öppet i offentligheten.

Det stora som saknades var skolan. Centern verkar inte fokuserar det tredje viktigaste samhällsfrågan. Om oron, som hon vill motarbete, ska försvinna måste skolan ge barn en trygghet i olikheterna. I Sverige tycker vi olika och det är naturligt.   

onsdag 3 juli 2019

Hoppfullhet för framtiden, dag 4 - Almedalen 2019

Hoppfullhet för framtiden, började Nyamko Sabuni sitt tal som ny tillträdd partiledare för Liberalerna i Almedalen (3/7 19). Talet var utifrån sina egna upplevelser, där hon var tydlig med att hon inte ställer upp på identitetspolitiken. Hon talade om liberal integrationspolitik byggd på individens frihet i ett sammanhang. Där integrationen är Sveriges största utmaning.

Hon lyfte frågan om klimatet och hållbarheten, en fråga som inte tidigare lyftes av Liberalerna. Under sina år som hållbarhetsdirektör på ÅF har hon förstått vikten av lösningsorientering inför de utmaningar som finns på klimatområdet. Här bland annat kring godstransporter på landsväg och möjlig elektrifiering av vägnätet för att få en fossilfri transportflotta. Ingenjörerna hyllades. Så fort de ställs inför ett problem är lösningsorienteringen direkt där, hur gör vi för att lösa problemet. Det bubblar av lösningar när ingenjörer arbetar. För att lyfta klimatåtgärderna behövs satsningar på kunskap, det är endast det som ger lösningarna.

Företagarna hyllades. En erfarenhet hon tar med sig in i politiken igen är hur viktigt företagandet är för att skapa välstånd. Sverige ska bli företagandets förlovade land.

Skolan nämndes inte i talet, mer än hennes egna resa. Där språket är viktigt för integrationen. Att förstå det svenska språket. Här hur hon fick hjälp med hemspråkundervisningen i kombinationen med att lära sig det nya språket. Hur hon hemma i Kungsängen kunde gå till biblioteket för att läsa. Samtidigt som hon hade en svensk vän att få hjälp erövra svenska språket.

Hon markerade tydligt mot hederskulturer. Hur hon själv haft föräldrar som var toleranta och lät henne växa upp till den fria kvinna hon är. Där familjens heder inte var viktig, som det kan vara i andra grupper och klaner. Därför ska varje uttryck som begränsar kvinnor motarbetas och heder bekämpas. 

tisdag 2 juli 2019

Ett Sverige för alla, dag 3 - Almedalen 2019

Överklassen äter oss ur huset, säger Jonas Sjöstedt i sitt tal i Almedalen 2019. Jämställdheten var det bärande i hans tal. Ett tal som höll sig till barn och dess jämställdhet. För övrigt hänföll han till klassisk klassretorik med ett klassamhälle riggat för de rika.

Mormor Greta fick stå exempel för det klansamhälle vi hade för hundra år sedan. Där kvinnan var en ägodel som inte skulle skämma ut familjen och släkten. Där mormor Greta fick gifta sig med morfar vare sig hon ville eller inte. Där familjens heder var viktigare än något annat. Snabbt tvättade han bort hur V sett på heder genom att säga att 100 000 kvinnor idag lever under hedersförtryck, något som absolut inte ska finnas i Vänsterpartiets Sverige.

Djursholm får stå för de som äter upp den arbetande klassen, med exemplet från förskolan. Där klädboxarna är tomma i den mindre välbärgade områdena är boxarna överfulla med märkeskläder direktörens barn inte orkar leta reda på. Arbetarkvinnan har inte råda att barnen slarvar bort kläderna medan direktörsbarnet får nya när det slarvat bort för man ids inte leta rätt på dem.

Jonas Sjöstedt tal innehöll skolan fast ur den social dimensionen. Inget i talet fokuserade på kravet kring att barn bör kunna saker när det gått ur den. Även här kom klassperspektivet in med jämförelsen hur folkskolan var. Ett "lov" från april till oktober där bönderna hade billig barnarbetskraft. barn idag kanske inte har just de problemen men alla barn oavsett bakgrund ska ha ryggan laddad med samma saker när de sex år gamla börjar förskoleklassen, även om ryggan är ärvd eller ny.

Barn och andras ungar var på tapeten. Ordet ungar är ett förbjudet ord i skolans retorik. Men för Jonas Sjöstedt går det bra, han knöt an till att det är inte bara de egna barnen man värna ska värna om utan också bry sig hur andra ungar har det. Barns rättigheter var i stort den röda tråden i talet.

måndag 1 juli 2019

Nya svenska modellen, dag 2 - Almedalen 2019

Kunskap om världen därute gagnar Sverige. Världen behöver inte Sverige, men Sverige behöver världen. Med dessa inledningsfraser startade Ulf Kristersson sitt Almedalstal (1/7 19).

Integration fick stå som bakgrund för talet, genom berättelsen om Hamid Zafar, årets svensk, som kom till Sverige med sina föräldrar som flykting. Hans resa från förskolan till att idag vara förvaltningschef för skolan i en småländsk kommun, är en slående berättelse och ett exempel på att ansträngningar ger resultat. Kristersson slog fast att i klassrummet börjar klassresan. Skolan var en av det central i talet.

Nya svenska modellen var mantrat som återkom många gånger i talet. Den nya svenska modellen gäller företagandet, skolan, sammanhållningen, integrationen, språket, jobben och kulturen. Kristersson återkom i talet till det som redan presenterade på SvD Debatt på morgonen, en språkreform i fem steg. Språket är nyckeln till Sverige.

De fem stegen börjar med språkförskola, mer svenska i grundskolan, obligatoriskt sfi, kunna svenska för att få medborgarskap och slutligen, inte automatiskt tolk till modersmålet när man nått svenskan för att göra sig förstådd. Det senare har flitigt debatterats och kritiserats efter förslaget presenterats i debattartikeln.

Talet var visionärt, om vad moderaterna ville, ett sammanhållet Sverige i den nya svenska modellen. Där den fria individualismen också bygger att vi kommer tillsammans för att diskutera och föra fram sakfrågor i demokratisk ordning för att lösa de utmaningar Sverige står inför.    

Skamvrån

Med "kram från Sofie" har jag läst hennes senaste epos om Emma Sköld. I 116 rafflande kapitel dras jag in i en historia kring skammen kring det här med psykisk ohälsa och självmordstankar. Boken är tillägnad hennes enda kusin Bjarne, som inte orka leva och lämnade livet endast 40 år gammal.

En man saknas. En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma. Mannen har hamnat i en djup grav i skogen. Detta är spelöppningen för ett av de knivigare fall Emma Sköld får på halsen, efter mammaledigheten. Råga på allt har hon fått en yngre manlig kollega att samsas med och de invecklingar sådant kan medföra.

De båda drabbade är inte bekanta, har ändå något livsavgörande tillsammans. Utsattheten av skam över att bli exkluderad bland skolkamrater hos flickan. Skam över övertramp och en förflugen otrohet med jobbanknytning för mannen. Sådan skam som kan byggas upp till ångest och självförnekelse över att man sabbat tillvaron så mycket att man snuddar vid de förbjudna tankarna och handlingarna.

Kravet ökar på Emma Sköld att hitta sambandet innan det är försent. Många oväntade vändningar blir det, som också drabbar henne personligen och skrämmande än hon kan ana.

Boken avslutas med en cliffhanger som gör att jag helst skulle vilja läsa fortsättningen redan. Vänta får bli lång till Sofie kommer med nästa uppföljare på Emma Sköld gärningar. 

Nya krav på skolan

Skolan har från idag (1/7 19) nya regler att följa. Det är främst fyra saker som påverkar undervisningen från höstterminen 2019.

Den första är "läsa-skriva-räkna-garantin" som ska gälla för både förskoleklassen och lågstadiet. Regeringen skriver följande om denna garanti:
En garanti för tidiga stödinsatser införs i förskoleklassen samt i lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Om det utifrån användningen av nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd eller prov finns en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska en särskild bedömning göras av elevens kunskapsutveckling. Förskollärare och lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens. Om eleven är i behov av stöd ska åtgärder sättas in och följas upp.

Nästa ändring är snarare en förläning av försöksverksamheten med fjärrundervisning. Här skriver regering följande om den:
Ändringen innebär att förordningen om försöksverksamhet med fjärrundervisning ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2020. Tidigare gällde förordningen till och med den 30 juni 2019. Förordningen innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i alla ämnen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Tredje ändringen gäller läroplanerna för grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Här är det fokus på ökad studiero och trygghet. Regeringen skriver följande om ändringarna:
Ändringarna i läroplanerna tydliggör rektorns särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ändringarna betonar även elevernas ansvar för att visa respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever. Det tydliggörs också att skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, ska ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.

Fjärde och sista ändringen gäller fritidshemmen och dess fritidspedagoger och kravet på legitimation och behörighet. Regeringen skriver:
Ändringen innebär att undantaget från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning i fritidshemmet tas bort. Det kommer därmed ställas krav på legitimation och behörighet för undervisning i fritidshemmet på samma sätt som för undervisning i övriga delar av skolväsendet.

En hel del att tänka på till upptaktsmötena i augusti inför läsåret 2019/2020.

Nya tider i förskolan

Idag är det den stora dagen i förskolan. Glöm bort allt vad förskolechef heter. Från och med nu är hon rektor, eller för all del de få männen. Så här skriver regeringen i sin sammanställning över de nya lagarna som träder ikraft idag (1/7 19):
Ändringen innebär att förskolechefer ska benämnas rektorer och att de ska omfattas av ett krav på att genomgå en befattningsutbildning. De ska påbörja befattningsutbildningen snarast möjligt efter det att de tillträtt sin anställning och ha genomfört den inom fem år efter tillträdesdagen.
Så det är bara att gratulera lärosäten till kommande anstormning av elever till rektorsprogrammet.

Därtill gäller Lpfö 18 fullt ut idag. Här finns kraven ställda på ansvaret som vilar på förskollärare vad gäller undervisningen. Ett ord som varit flitigt diskuterat sedan förslaget till den nya läroplanen manglades genom myndigheterna. Regeringen skriver följande om denna nya läroplan:
Den reviderade läroplanen för förskolan tydliggör ett barnrättsperspektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter samt barns rätt till trygghet, integritet och omsorg. Flera andra områden lyfts också fram i läroplanen, som svenska språkets ställning, jämställdhet, nationella minoriteters rättigheter, hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande. Vidare preciseras förskollärares respektive arbetslagets ansvar, där bland annat barnskötare ingår, för undervisningen.
Så det är ny vardag idag för alla i förskolan. Lycka till med det nya.