Skolan lyser med sin frånvaro - Almedalen 2019

Årets politiker tal från scenen i Almedalen 2019 lyser skolan med sin frånvaro i stort. Skola och utbildning är tredje största väljarområdet. Den fjärdedel av talen som innehåller skolan är fokuserade på enskildheter som kunskap i svenska eller den social dimensionen. Tre av fyra tal berör inte skolan mer än ytterst marginellt.

Detta är en intressant signal partiledarna sänder. Tittar vi på vilka frågor väljarna rankar som de viktigaste är det (Novus juni 19):

1. Sjukvården 63 %
2. Invandring/integration 53 %
3. Skola och utbildning 52 %

Uppenbart har skolan ingen hög ställning som samhällsproblem för partierna när det kommer till vilka frågor som de tycker är viktigast att förmedla från talarstolen. Ska samhällsfrågorna invandring/integration nå en lösning är det två saker som är avgörande. Den första att skapa kunskaper hos barnen till invandrarfamiljer och svenska familjer hur de ska klar att navigera i det starkt byråkratiska samhället. Kunskaper både i skriva, läsa, räkna samt samhällsämnen ger fria individer i det demokratiska samhället. Därtill har goda kunskaper i övriga ämnen för att bidra till välståndsutvecklingen. Det andra medvetet arbeta med att bryta klanen/familjens dominans bland de invandrade. Att skapa en resa som kvinnor och män gjort i Sverige de senaste femtio åren sedan sambeskattningen skrotades. Där kvinnan gjordes oberoende av männen och familjen. Där den sekulära staten stått för det familjen gjorde.

Kan bristen på tal om skolan tolkas att partierna är överens om hur skolan ska fungera. Finns det utöver 73 punkts programmet en samsyn i svensk politik som skolans finansiering och undervisningen i stort. Låt mig tvivla i ljuset på hur kommunpolitiker medvetet eller i tvånget av en budget i balans drar ned budgeten för skolan. Där neddragningarna menligt påverkar det uppdrag staten satt på skolhuvudmännen.

Sedan regeringen tillträtt i januari 2019 är det lite som kommit ut från Utbildningsdepartement på politiska förslag för riksdagen att hantera i Utbildningsutskottet. De regeländringar som kommit är resultatet av regeringen Löfven I. På något vis finns ett glapp mellan väljarnas syn på skolan, som ett samhällsproblem, och rikspolitikernas handlande på området skola och utbildning.