Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 31 januari 2021

Mängdlära och skolan

Rubriker kan vara missledande. I dagens SvD (31/1 21) har rubrikmakarna satt följande rubrik:

Mindre pengar till utsatta barn när friskolorna lockar elever.

Hur fel kan det bli? Tar vi mängdläran till hjälp och bilden ovan symboliserar ellipsen med beteckningen B alla skolor i en kommun. Under tidigare era var mängden skolor kommunala. Sedan 1992 har det funnits fristående skolor i Sverige. Under senare tid har en debatt uppstått när skolkoncernen IES etablerar sig i olika kommuner att de "tar" elever från kommunala skolor. Det resonemanget är giltigt om antalet skolor och antalet elever i en kommun är stabilt över tid. Då är ellipsen B konstant. Får man då en inbrytning av ellipsen A i den homogena mängden uppstår givetvis en undanträngningseffekt när en ny skola med nya huvudmän etableras i kommunen.

Det är utifrån det debatten borde hållas, inte att just en enskild fristående skolkoncern etablerar sig på orten. Processen för etableringen går efter två vägar. Först är det Skolinspektionen som prövar om en huvudman, i detta fall IES, ska få etablera utbildning på orten. I den processen ingår att kommunen får avge sin syn. Ofta är kommunens utbildningsnämnd positiv, man har prognoser på att ellipsen B kommer att svälla. Om sedan den sökande huvudmannen passerar alla ansökningskrav från Skolinspektionen tilldelas ett tillstånd att bedriva undervisning. 

Genast uppstår den andra processen, som kommunen bestämmer över, lokalfrågan. Den bygger på dels detaljplanen för olika delar av kommunen och dels vad ändamålet för en etablerad lokal är. Om den är en byggnad med andra ändamål än att bedriva utbildning i krävs ett permanent byggnadslov och att detaljplanen för området innehåller föreskrifter kring skolbyggnad. Om detta inte finns är det svårt för fristående skolor att etablera verksamhet i kommunen eftersom de har planmonopolet. Mången etablering har gått i stöpet på just denna del av etableringen trots att man har tillstånd från Skolinspektionen att bedriva utbildning.

När man debatterar konsekvenserna av en etablering i en stabil mängd i en kommun är det givet att två stora utgifterna kommer upp, i en tjänsteverksamhet som skolan, är det löner och hyra. Dessa är fasta kostnader och starkt beroende av intäkternas storlek, i form av elevpeng. Om den nyetablerade skolan A, i figuren ovan, ska ha ett elevunderlag är det elever från andra skolor som strömmar till. Effekten blir minskat elevunderlag på existerande skolor och därmed behovet att minska kostnader nya intäkter.

Att det skulle finnas en korrelation mellan minskade pengar och lidande för utsatta barn är inte överensstämmande. Minskade resurser sätter nya krav på utbildningen för de skolor som tappar elevpengen. Oftast är det i krislägen som uppfinningen finns till nya möjligheter för den enskilda skolan. Att göra som vi alltid gjort är blir då kontraproduktivt med en nedåtgående spiral.

Frågan är komplex och behöver noggrant följas. Frågan är hur skolan ska finansieras och vem som har beslutanderätten om etableringar. Att ensidigt skylla alla problem på etablering av en fristående skola är att göra det enkelt för sig.

Media SvD 

     

lördag 30 januari 2021

Möten och samtal


Förintelsens minnesdag hölls i onsdags, den 27 januari 2021, 76 år efter befrielsen i Auschwitz. Många säger att detta aldrig får hända igen. Problemet med denna retorik är att den inte kräver något. Daniel Leviathan intervjuas i SvD med anledning av hans forskning kring de överlevande som kom till Sverige med de vita båtarna, men inte överlevde vistelsen i Sverige med de sjukdomar de fått i lägren. På tal om det här att föra över kunskapen om det systematiska och industriella utrotningen nazisterna gjorde under andra världskriget behövs möten och samtal, han säger:

Jag tror inte att en skolelev som får möta en överlevande, sedan kan bestämma sig för att ”jag ska faktiskt hata den här människan”. I möten och samtal bryts barriärer ner.

När nu överlevarna, om tio år, inte är kvar behöver samtalen var levande genom efterlevande. Så och andra viktiga ämnen, som hur vi vill samexisterar fast vi har olika bakgrunder och erfarenheter av händelser. Gör jag en ordboksvandring på orden möte och samtal blir det följande:

Samtal = muntligt utbytande av synpunkter eller upplysningar.

Möte = sammanträffande, alternativt: organiserad sammankomst för visst syfte.

Svenska civilsamhället präglades förr av organiserade sammankomster flitigt förekom. Både inom politik, idrott, bildningsorganisationer, fackförbund och frikyrklighet. I dessa sammankomster samtalades det flitigt. Här uppstod det ömsesidiga samtalet, även om man inte hade samma ståndpunkter i sakfrågor. Lösningarna kom naturligt på frågor och problem baserat på olika infallsvinklar. Det är just det som är demokratins funktionssätt. Om man gick till omröstning är det alltid majoriteten som avgör frågans utgång. 

Om sammankomsterna inte syftar till beslut, utan endast som utbyten av kunskaper och upplysningar är det fysiska mötet avgörande, det är därför närvaro i skolan är avgörande för att kunskapen ska växa. Även om vi just nu i en pandemi är tvungna till digitala möten.

Digital möten har sina fördelar, eftersom man geografiskt inte är beroende av dess genomförande. Nackdelen är det filter som skapas där samtalet tenderar att bli polariserat. Filterbubblorna gör inte precis att man kan föra ett utbyte av synpunkter eftersom anonymiteten finns där och den skriftliga förmågan är varierande för att nå fram med synpunkter.

För övrigt är det avgörande att vi möts och samtalar för att förstå vår tillvaro och vart vi vill föra den.

Media SvD 

 

  


torsdag 21 januari 2021

Nya tider


Nya tider har vi snart haft i ett dygn, när detta skrivs. Joe Biden är den 46 presidenten i Amerika. Mycket innehöll talet om försoning och besegrande av hatet, som är en del av samhället i USA. En tuff uppgift att uppfylla i ett starkt splittrat USA. Vi får hoppas att trampismen klingar av, om inte kommer republikanska partiet ha stora problem.

I coronatider blev det inte precis en traditionellt firande. Biden satte med expressfart att riva upp Trumps beslut med femton presidentordrar. USA är tillbaka till Parisavtalet och WHO. Bra, USA är viktig spelar på den internationella scenen. Frågan är bara hur mycket ork som finns att vända blicken utåt i förhållande till USA inhemska problem. 

En spännande tid går oss till mötes. Se hur världen ser ut när vi fått bukt med coronan och hur populismen kan stävjas, är spännande att få uppleva.

måndag 18 januari 2021

Skoltiden

 

Skoltiden är en speciell tid för oss alla. Det var då vi gick från att vara barn till att bli vuxen. Det var då vi lärde oss en massa saker. Några har vi nytta av, annat är glömt. På Facebook kom en bild av min skola och en uppmaning om att berätta mina minnen. Bilden är från skolgården på Slottskolan i Eskilstuna tidigt 1960-tal. Den är belägen på den plats Eskilstuna slott låg en gång. Här en skara barn, jag tredje från vänster på bänken, som gick på lågstadiet. Några känner jag igen andra har raderats ur minnet. Det var en härlig tid där vi möttes, men senare aldrig sågs igen.

Många berättade olika saker från skolan på Facebook-tråden. Allt från lärare, tandläkare och skolsköterskor man minns. Min skolgång började sista halvåret på 1950-talet och sträckte sig sedan tjugo år fram i tiden. De första åren fram till 1966 gick jag hemifrån till skolan, där närhetsprincipen gällde. Började i det som då kallades för folkskola och var de första som gick ut grundskolan 1968. Det år vi skulle kunnat söka till realskolan försvann det året som valmöjlighet eftersom man i Eskilstuna snabbt införde den 1962 beslutade grundskolan. En skola där högstadiet innebar valmöjligheter. Ville man läsa de teoretiska linjerna var det särskild matte och engelska som gällde. Därtill olika linjer allt från språk till teknik. Jag valde den tekniska linjen eftersom jag hade den typen av intresse och växte upp i en renodlad industristad. 

Beträffande det som idag diskuteras flitigt, segregationen i skolan, var vi just socialt mixade från direktörsdottern till arbetarungen. Varför denna mixning gick bra tro jag berodde på att vi alla var etniskt svenskar. Lite annorlunda idag när vi har många barn som kommer från andra kulturer och traditioner än den svenska.

Skolan gav även möjligheter till en klassresa från den social bakgrunden man befann sig i till något annat. Själv fick jag möjligheten att skapa mig en utbildningsresa och ett annat liv mina föräldrar bara kunde drömma om. Därför är det oerhört viktigt att skolan alltid ska ge den kunskapsresa som behövs oavsett om du har en invandrarbakgrund eller är född i Sverige med svenska föräldrar. 

fredag 8 januari 2021

Demokratin ständigt hotad

Demokratin är ständigt under hot sedan populismen fått fotfäste. Den 6 januari 2021 fick världen i realtid se skådespelet från Capitolium i Washington DC. Bilden kan tolkas som en fredlig demonstration eller som en mobb som vill in och avbryta och ändra valutgången från de demokratiska presidentvalet 3 november 2020.

Det konstiga i det hela är den halva av amerikanska befolkningen som röstat på Trump tolkar bilden som fredligt demonstrerar för sin sak. Det som sedan sker är att några andra, en klar minoritet, som inte tillhör Trump anhängarna, bryter sig in i kongressbyggnaden. Givetvis hävdas det är vänsteraktivister som förstört det hela.

Det som förvånar mig mest är hur naiva människor kan vara kring fullblodsnarcissisten Trump. Hur man sväljer hans retorik som sanningar. Speciellt de som är bekännande evangelikaler, som vi brukar betrakta som den kristna höger i USA, hur de kan stödja en person som inte gjort sig känd för att precis ha en kristen moral. Kanske det är här skillnaden mellan USA och Sverige hittills skiljer sig. I USA är det mer att pastorer och sångare drivs som företag medan här hemma är det mera byggt på demokratin och idealiteten. Dock börjar vi se tendenser i Sverige mot det som finns i USA att det är pastorns församling och inte församlingens pastor.

Oavsett hur utvecklingen ser ut fram till att Joe Biden tar över presidentskapet den 20 januari 2021 är det av vikt att Sverige är vaksamma mot den populism som brer ut sig inom politik och civilsamhället. Demokratin måste vårdas vilket innebär att olika ståndpunkter fritt ska mötas och gnuggas mot varandra på faktabaserade basis, då nödvändigtvis vetenskapliga. Identitetspolitiken måste en gång för alla upphöra för att mångfalden och den fria tanken åter ska få livsrum för att utveckla samhället.