Mindre pengar till utsatta barn när friskolorna lockar elever.
Hur fel kan det bli? Tar vi mängdläran till hjälp och bilden ovan symboliserar ellipsen med beteckningen B alla skolor i en kommun. Under tidigare era var mängden skolor kommunala. Sedan 1992 har det funnits fristående skolor i Sverige. Under senare tid har en debatt uppstått när skolkoncernen IES etablerar sig i olika kommuner att de "tar" elever från kommunala skolor. Det resonemanget är giltigt om antalet skolor och antalet elever i en kommun är stabilt över tid. Då är ellipsen B konstant. Får man då en inbrytning av ellipsen A i den homogena mängden uppstår givetvis en undanträngningseffekt när en ny skola med nya huvudmän etableras i kommunen.
Det är utifrån det debatten borde hållas, inte att just en enskild fristående skolkoncern etablerar sig på orten. Processen för etableringen går efter två vägar. Först är det Skolinspektionen som prövar om en huvudman, i detta fall IES, ska få etablera utbildning på orten. I den processen ingår att kommunen får avge sin syn. Ofta är kommunens utbildningsnämnd positiv, man har prognoser på att ellipsen B kommer att svälla. Om sedan den sökande huvudmannen passerar alla ansökningskrav från Skolinspektionen tilldelas ett tillstånd att bedriva undervisning.
Genast uppstår den andra processen, som kommunen bestämmer över, lokalfrågan. Den bygger på dels detaljplanen för olika delar av kommunen och dels vad ändamålet för en etablerad lokal är. Om den är en byggnad med andra ändamål än att bedriva utbildning i krävs ett permanent byggnadslov och att detaljplanen för området innehåller föreskrifter kring skolbyggnad. Om detta inte finns är det svårt för fristående skolor att etablera verksamhet i kommunen eftersom de har planmonopolet. Mången etablering har gått i stöpet på just denna del av etableringen trots att man har tillstånd från Skolinspektionen att bedriva utbildning.
När man debatterar konsekvenserna av en etablering i en stabil mängd i en kommun är det givet att två stora utgifterna kommer upp, i en tjänsteverksamhet som skolan, är det löner och hyra. Dessa är fasta kostnader och starkt beroende av intäkternas storlek, i form av elevpeng. Om den nyetablerade skolan A, i figuren ovan, ska ha ett elevunderlag är det elever från andra skolor som strömmar till. Effekten blir minskat elevunderlag på existerande skolor och därmed behovet att minska kostnader nya intäkter.
Att det skulle finnas en korrelation mellan minskade pengar och lidande för utsatta barn är inte överensstämmande. Minskade resurser sätter nya krav på utbildningen för de skolor som tappar elevpengen. Oftast är det i krislägen som uppfinningen finns till nya möjligheter för den enskilda skolan. Att göra som vi alltid gjort är blir då kontraproduktivt med en nedåtgående spiral.
Frågan är komplex och behöver noggrant följas. Frågan är hur skolan ska finansieras och vem som har beslutanderätten om etableringar. Att ensidigt skylla alla problem på etablering av en fristående skola är att göra det enkelt för sig.
Media SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar