Hur kan det vara så att vi inte har större törst efter kunskap när den är avgörande för anställbarheten? Har yrkeskunskap blivit en slit och släng vara? Eller har individualismen skapat ett kunskapsförakt? Har utbudet av lättsmält underhållning fördummat samhället?
Många frågor. Inga bra svar. Funderar över hur kan vi ha ett kunskapssamhälle med så mediokra kunskaper. Beror det på det moderna sättet att konsumera skriven text? Eller beror det på att man fokuserar att lyfta fram hjältar med allt för låg kunskapsnivå. Hur är det beställt med de hjältar vi har inom idrott, musik och andra kändisar? Kännetecknas de av högt stående bildning?
Hur man än funderar kring bildningen är det viktigt att den får en plats i samhället på nytt. Här var de politiska krafterna inom arbetarörelsen föregångare för hundra år sedan. Fackföreningen var inte bara en avtalspart utan lika mycket en bildningsmagnet. Man förstod värdet av att kunskap gick hand i hand med ökat människovärde.
Människor med kunskaper är fria. Människor med låg kunskap är ofria. Utöver fackföreningen, på den tiden, bidrog även den samlade frikyrkligheten och andra ideella föreningar till att lyfta kunskapsnivån. Att kunna läsa, skriva och räkna ger redskapen för att omsätta en persons nyfikenhet. Detta har inte varit förhärskande i synen på möjligheterna att skapa sin framtid under lång tid.
Allsköns experiment i skolan har förstört många generationer. Utan gedigna baskunskaper har du ett handikapp. Kravet på livslångt lärande har förflackas i skolan genom att inte ge eleverna verktygen hur man studerar. Man har inte givit eleverna verktygen att kunna förstå vad ord betyder. Är ord som dna bara ett ord eller förstår den som läser den akronymen vad man menar.
Ska vi bli en kunskapsnation gäller det på bred front att öka förmågan till inlärning. Det må vara yrkeskunskap, kunskap om samhällets uppbyggnad som allmänbildning. Här borde politikerna tillbaka till de bildningsideal som tidigare politikergenerationer stod för.
Det gäller att få en bred jordmån för kunskaps inhämtning. För det samhälle som tror att det bara räcker med det man inhämtar under skoltiden är illa ute. Kunskap är idag mer än någonsin en färskvara. Den har ett bästföre datum. Tidigare akademiska yrkesexamina hade kanske en halveringstid på tjugofem år. Idag är denna halveringstid nere på fyra till fem år.
För övrigt anser jag att skolan ska vara den kunskapsmiljö där man får de grundläggande förmågorna för det livslånga lärandet.
Media
SvD