Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 29 mars 2018

Glad Påsk 2018

Påsken 2018 har många nyanser. Glad färger på alla ägg. Nyansen oftast i gult. En färg som ger ett hopp om framtiden. Jag får önska alla mina läsare av bloggen en
Glad Påsk!!

tisdag 20 mars 2018

Skolenkäten ömsom vin ömsom vatten

Bilden av skolan är intressant att studera. Skolenkäterna från Skolinspektione ger är både samstämmiga bilder mellan lärare och elever, lika mycket som det finns skillnader. Skolinspektionen har ett gediget underlag att bygga sin analys på i Årsrapporten 2017 till regeringen. Underlaget beskrivs som följer i rapporten:
Under 2016 och 2017 har Skolenkäten besvarats av 272 924 elever och 91 128 lärare (pedagogisk personal). Svarsfrekvensen är högst bland eleverna – i genomsnitt runt 90 procent för elever i årskurs 5 och runt 80 procent för elever i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 för de omgångar som genomförts under åren 2016 och 2017. För lärare var den genomsnittliga svarsfrekvensen under samma period drygt 70 procent.
Av rapporten kan man utläsa att 9 av 10 elever har tillit till sin förmåga att nå kunskapskraven. Den bilden möts av att lärarna instämmer till 9 av 10 att deras elever kan nå kunskapskraven. Det är verkligen positivt att tilltron till kunskapsinhämtningen är stor.

Enkäten för elever visar dock vissa dystra relationer. Bara 6 av 10 elever i åk 9 tycker att skolarbetet stimulerar till att lära sig mer. Man undrar vad som gör att elever tappat nyfikenheten att lära sig inom skolans hängd nya saker.

En annan intressant sak, som kommer fram i skolenkäten, är det här med jämställdhet. 4 av 10 åk 9 elever tycker inte att det pratas om jämställdhet mellan könen i skolan. Det måste vara en varningsklocka för skolpolitiken. Regeringen framför var och varannan gång i debatten vikten av jämställdhet i skolan. Uppenbart fyller skolan i detta fall inte sitt uppdrag när det gäller grundläggande värderingar.

Studiero är en annan fråga som oftast finns i skoldebatten. De elever som går i åk 5 och som svarat på Skolenkäten säger 7 av 10 att de har studiero på lektionerna. Flyttar vi oss till åk 9 svara 2 av 10 att de har studiero på lektionerna. Tydligen börjar stöket att florera i högstadiet under lektionerna. Man undrar vad det beror på.

Byter vi perspektiv och tittar på hur lärarna skattar områden lägst är det följande:
  • samverkan av undervisning
  • elevinflytande
  • rutiner
  • utveckling av undervisningen
Av dessa anser 2 av 10 lärare i grundskolan och 3 av 10 gymnasieskolan att rektor inte ser till att följa upp kunskapsresultatet hos elever och förändra arbetssätten. Det är en avgörande faktor för framgångsrikt skolarbete. Forskningen visar att:
  • kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
  • anpassning av undervisningen
är avgörande för att skapa en likvärdig skola. Här har uppenbarligen skolledningen ett stort arbetsfält att förbättra för att öka kunskapsresultatet hos eleverna och ändra det pedagogiska arbetet.

Avslutningsvis anser 36 % av lärarna, vid mätningar ht 2017, att undervisningstiden upptas av att hålla ordning i klassrummet.

Kontentan blir att svensk skola har några viktiga områden att ta i, frånsett lärarbristen. Fokus på kunskapsresultat, förbättra pedagogiken i undervisningen och arbetsron verkar avgöra som skolan ska bli bättre.

Källa:
Årsrapport 2017, Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen, Diarienummer: 01-2018:2536, Skolinspektionen

Pluraword:
Samordning och samförstånd skapar likvärdig skola
 

måndag 19 mars 2018

Samordning och samförstånd skapar likvärdig skola

Skolsystemet i sig är inte avgörande för att elever får kunskaper de behöver för att lyckas i livet. Senaste forskning kring hur man skapar en likvärdig skola har sammanfattats med orden samordning och samförstånd som kännetecknas av:
  • målinriktad ledning
  • kollektiv organisering av ledningen
  • målinrikta ledning på förvaltningsnivå
  • samarbete med fokus på undervisning
  • höga förväntningar på eleverna
  • kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
  • anpassning av undervisningen
  • ledarskap i klassrum
Varje skola är unik i en kommun eller friskolekoncern. Det innebär att rektorer och skolans ledning måste besitta gedigna ledningsegenskaper. Skoldebatten är till mångt och mycket fokuserad på de yttre faktorerna i samhället och därmed svårlösta problem som segregation, socioekonomiska bakgrunder, mm. Därtill hur den politiska styrningen av skolan ska se ut. Dagens skola styrs utifrån mål- och resultatstyrning. Vad har staten, i form av regering och riksdag, satt upp för mål i skollagen och läroplanerna. Utifrån det vilket resultat ger det både på skolans verksamhet som elevers resultat.

För att verkligen nå resultat måste det fokuseras mer på inre faktorerna som styr skolan. Då är Ulf Blossing, Maria Jarl och Klas Anderssons forskning viktig. De faktorer som de kommit fram till, enligt ovan, korresponderar i mångt och mycket med de tankar systematiskt kvalitetsarbete innehåller. Speciellt de internationella utmärkelsemetoderna som Malcom Baldrige, EFQM och SIQ. Därtill de principer som omfattas av Edwards Deming 14 punkter för att ta sig ur kriser. I Sverige finns sedan 2006 en utmärkelse för skolan byggd på dessa tankar, Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola. Ett sätt att praktiskt sätt, att över tid, se hur effekterna av punkterna ovan utvecklas är metodernas kriterier för utmärkelsemodellerna. Utöver det god samförståndet och samordningen måste man ha en styrmodell för det inre arbetet i skolan.

Den stabila grunden för all verksamhet är den kultur som finns på skolan. Har vi eleven i fokus. Har vi ett målinriktat pedagogiskt ledarskap från rektor och lärare. Har vi ständiga förbättringar som ledstjärna för att varje dag göra allt lite bättre än igår.

Min största önska vore att skoldebatten inför valet var mer fokuserad på det som verkligen ger elever kunskaper inför vuxenlivet. Då måste skolans inre rika liv diskuteras mer än vad skolsystemet någonsin kan mäkta med.

Källa:
Andersson, Klas; Blossing, Ulf; Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Pluraword:
Blicka inåt
Se eleven - avgör kunskapsresultatet

   

Utbildning ett slöseri

Utbildning är slöseri med tid och pengar, säger Ivar Arpi i en ledare (19/3 18). Han skriver:
Utbildning ger varken mätbara färdigheter eller bedömer medfödd förmåga särskilt väl.
Om det kan jag hålla med. Däremot kan jag fundera på i vilken grad och möda det vara värt att gå på KTH (bilden ovan). En sak vara säker jag var mäkta stolt när jag fick examensbeviset.
Med beviset i handen hade jag körkortet på att jag hade en viss mängd kunskap i tekniska ämne inom väg- och vattenbyggande. Dessa ledde till utvecklingsjobb av tekniska energilösningar i husbyggandet och till några års undervisande av teknologer i byggteknik på KTH. Men färdigheterna och förmågor sa inte examen från KTH något om. Det var något jag fick bevisa vart efter tiden gick efter examen. Där kan tillägga att jag även studerade juridik och ekonomi på SU sista året innan min examen från KTH.

Slöseri med tid och pengar kan man tycka. Frågan är om detta gäller just den väg jag valde. Ivar Arpi skriver:
All utbildning är inte lika oanvändbar. De som faktiskt resulterar i färdigheter som man sedan använder i yrkeslivet är av allt att döma värda de gigantiska studielån som studenter i regel tar. Kanske är det ingen slump att just ingenjörsutbildningar inte är så populära heller, trots höga snittlöner och välkomnande arbetsmarknad. Man tvingas ju faktiskt lära sig saker på riktigt där. Det är ju svårt! Läkarprogrammet är ett annat exempel på en utbildning där man tvingas lära sig saker, av det enkla skälet att färre patienter dör då.
Den reflektion jag gör av den skrivningen är följande. Tiden som teknolog var krävande. Studierna på KTH var krävande. Det gällde att ligga i under de år man studerade. I examen har jag 50 examensämnen. Samtidigt skolades vi in i ett logiskt tänkande för att lösa problem med hög abstraktionsnivå. Vi lärde oss något på riktigt att ha som startpunkt i våra yrkesliv. Kontrasten var stor den dag jag kom ut till Frescati. Där levde fortfarande efterdyningarna av 1968. Det var mer politik än studier. Så tiden för att läsa in ämnena tog bara ett år mot de normala tre.

Oavsett detta gick det fort att halvera mina akademiska kunskaper. Efter fyra år jobbade jag med frågor som inte har bäring på någon av de formella kunskaperna. Det livslånga lärandet fick en helt ny betydelse för yrkeslivet. Ständigt måste man ompröva det man en gång lärt sig. Tillvaron står inte still. Utbildningen i sig är ingen garant för framtiden, på det viset kan man fundera på om jag slösat bort tid och pengar på att skaffa mig en examen. Nej, skulle jag säga så länge den har en gångbarhet i yrkeslivet.

Media SvD 


söndag 18 mars 2018

Grabbar läser fel texter

Larmet om icke-läsande pojkar dömer forskare ut. Bilden ovan är tagen på mig i början på 60-talet. En bok har jag hittat, men idag på min Facebooksida reflekterar jag:
Funderar på det här med läsande. Vad var det som fick mig att börja läsa? Inte var det skolan precis. Böcker fanns inte så mycket i mitt hem under uppväxten. Något naturligt förhållande till skönlitteratur fanns inte. Däremot har det alltid funnits en tidning under uppväxten. Där började man som grabb läsa serierna. Men det var inte tillräckligt bra eller fint. När man började högstadiet blev det mer sakprosa man läste. Då främst teknik av olika slag. Detta fortsatte uppåt i skolan genom fackskolan och gymnasiet. Skönlitteratur dök upp när tonåren var över. Sedan dess är man en ständigt bokläsare. Intressant att notera just att forskningen dömer ut larm om att vi grabbar är icke-läsare. Här måste skolan missat något väsentligt. Ja, ja läsandet är nyckeln till så mycket. Både kunskap och bildning. Dessa reflexioner får göra inramningen till vilodagen.
Hur viktigt är det inte att berätta sin egen lilla historia kring läsandet. Att förstå att det inte är någon fara att grabbar inte läser skönlitteratur och därmed skulle ha något handikapp med läsförståelsen. Funderar jag vidare hade jag så kallade läs- och skrivsvårigheter när jag gick i skolan. Sådant man alltid bär med sig genom livet. Men i uppväxten skapade det en olust för den typ av texter som var skönlitterära, även om vi hade kanoniserade vuxenlitteratur i svenska. Vad gjorde grabben på bilden då? Jag började läsa böcker, som jag beskrev ovan, om teknik och natur. Eller för all del följde Tekniskt Magasin på TV. Där utvecklade jag min läsförståelse och kunskap genom åren.

I en intressant artikel uttalar sig forskaren Magnus Öhrn om pojkar och skolans syn på dem:
Om man tittar på hur en pojke är konstruerad inte bara i litteratur, utan alla möjliga texter och kulturella uttryck, finns en sorts stereotyp bild av pojken att han inte ska vara så intresserad av skolan, han ska andra intressen.
Visst är det en stereotyp syn på pojkar. Kanske var det en smal lycka när jag gick i skolans högstadiet som innehöll nio linjer i högstadiet. En teknik och naturvetenskapsintresserad grabb, som jag, kunde välja studieinriktningen teknik. Det gjorde att jag inte behövde tävla med flickorna i skolan när det gällde läsandet. Samtidigt fanns lusten och nyfikenheten där att skaffa sig kunskap just för att det var teknik som var huvudinriktningen.

Mycket kan sägas om det med läsandet. Det är inte bara att knäcka koden utan lika mycket att förstå vad man läser. Då är det viktigt att textsamtalen fångar både pojkar och flickor i dagens skola. Och att skolan och dess lärare fånga pojkar där de är och utnyttjar deras läsande i skolan byggd på sakprosa och inte endast skönlitteratur.

Media SvD 

tisdag 13 mars 2018

Naivt, Ardalan Shekarabi (S).

"I svensk skola ska det vara lärare som styr, inte prästerna och imamer", säger civilminister Ardalan Shekarabi (S), i förgrunden på bilden, vid pressträffen om religiösa fristående skolor.

Naivt så det förslår. Av de 71 fristående religiösa fristående grund- och gymnasieskolorna i Sverige är 59 kristna, 11 islamska och 1 judisk. Hur kan Socialdemokratin tro att det skulle bli bättre med att förbjuda dessa 71 skolorna i förhållande till de drygt 6.000 skolor som finns i Sverige. Är den sekulära samhället därmed hotat? Knappast, utan snarare vill man tillbaka till enhetssamhället av DDR-snitt. Den tiden är förbi när S hade det inflytandet att de kunde diktera samhällsutvecklingen.

Därtill är det olovligt dumt uttalande av Anna Ekström och Ardalan Shekarabi. Anna Ekström borde veta bättre, som gammal general för Skolverket, att skollagen är väldigt tydlig när det gäller fristående skolor enligt 1 kap 7 §:
7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell.
Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. 
Redan idag har alltså tillsynsmyndigheten Skolinspektionen rätten att stänga religiösa fristående skolor som inte har rågången klar att under schemalagd undervisning från religiösa inslag inte finnas.

Utöver det förstår jag inte hur Socialdemokratin och för all del Liberalerna har tänkt sig att klara av att kringgå Europakonventionen och EU-rätten. Därtill även FN:
"Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse." I samma anda talar FN om “… att respektera föräldrarnas frihet att välja andra skolor för sina barn än de som har inrättats av offentlig myndighet, om de följer det som staten kan ha föreskrivit eller antagit som minimistandard, samt deras frihet att trygga en religiös och moralisk uppfostran för sina barn, som är förenlig med deras egen övertygelse".
Europadomstolen har slagit fast att rätten till pluralism inom undervisningen och utbildningen är väsentlig för att bevara det demokratiska samhället samt att sekularism också är en filosofisk/konfessionell övertygelse och därmed inte neutral. 
Ovan skrivna har gjorts av Sveriges kristna råd, med ärkebiskop Antje Jackelén i spetsen. Hur tänker de att de ska få undantag från sådant, vi är ju med i EU och dess rätt gäller även i Sverige.

Så vilket samhälle vill vi ha? Enhetsstatens sekulära hegemoni eller ett pluralistisk samhälle.

Media SvD1, SvD2   

söndag 11 mars 2018

Hans Rosling - Hur jag lärde mig förstå världen

Berättelsen om hur Hans Rosling lärde sig förstå världen ger inblick i en persons tankesätt och vetgirighet att förstå fakta och se samband och mönster. En avgörande bok i dessa tider där fakta är ifrågasatt.

Berättelsen spänner från den fattiga barndom utanför Uppsala, en beskrivning från analfabeter till professorstiteln, till den sista stora uppdraget Ebolan i Liberia. Tre berättelse är intressanta att tangera. Den första lärdomen från uppdraget som nyexad läkare i Moçambique, i staden Nacala, där han lärde sig att hantera lokalbefolkning och dess levnadsvillkor. Där en epidemi beroende på fel preppade kassavarötter ledde till forskningen om epidemier och dess förlopp. Den kunskapen fick han stor nytta av när han hamnade på Kuba. Bara berättelse om hur han lärde känna Fidel Castro och hur det öppnades upp för att begränsa en liknade epidemi som i Moçambique på Kuba.

Eller som när han undervisade i Uppsala för blivande läkare i internationell hälsa. Eleverna hade fått sig itutat, under gymnasietiden, den syn som fanns då kring u-landshjälp. De enskilt viktigaste faktorn för att få utveckling är att få ned barnadödligheten i ett land. Att föreskriva preventivmedel för att få ned födelsetalen är ett huvudlöst sätt att se på frågan. Ett lysande exempel på hur faktaresistens får florera mot bättre vetande.

Den tredje berättelsen är från Davos. Där höll han ett föredrag för höga beslutsfattare. Han började med att låta publiken svara på tre enkla frågor, och lät dem svara med mentometerknappar. Svaren visade att världens ledare hade en uppfattning om hälsotillståndet som låg 30 år bak i tiden. Inte lysande för de som fattar avgörande beslut om världens utveckling.

Hur viktigt är det inte att tänja gränserna på sitt vetande och bygga det på fakta. Om du vill lära dig detta är boken om Hans Roslings liv värd varje minut av läsandet.     

onsdag 7 mars 2018

Anmälningar till Skolinspektionen och BEO

Skolinspektionen har kommit med sin rapport om tillståndet på anmälningsfronten. Det visar sig att andelen anmälningar har saktat in mellan 2016 och 2017 och att ökningen är 5 procent högre senaste året.
Av intresse är att pojkar leder andelen anmälningar. Ökningen mellan 2016 och 2017 är 8 procent för pojkar och 10 procent för flickor. Tittar vi sedan på vilken skolform som har mest anmälningar är det tre gånger vanligare inom grundskolan.
Andelen anmälningar mellan de olika driftsformerna är stor. Tittar vi på fristående skolor har de en faktor 4,1 i inkomna anmälningar och där de offentliga skolorna har en faktor 3,3. Skillnaden är en faktor 0,8 till offentliga skolornas favör. Tittar vi på utfallet av konstaterade brister är det omvänd ordning. Där har offentliga skolor en faktor på 1,1 och de fristående 0,9.
De vanligaste anmälningarna är kränkningar och bristande stöd till elever. Av alla anmälningar hänför sig 39 procent till kränkningar och 22 procent särskilt stöd. Anmälningarna omfattar de mest utsatta pojkarna. Störst är det när det gäller särskilt stöd. Noterar att det här med sexuella trakasserier inte finns med i Skolinspektionen och BEO statistik. Det beror på att dessa ärenden hanteras av DO. Därför får man ingen bra bild över fördelningen mellan vilka som är utsatta på skolan för kränkningar och diskriminering.
För att sedan riktigt gå på djupet för att se vilka kränkningstyper som finns på skolan kan bilden ovan vara ett bra hjälpmedel. Samma gäller kartläggning av diskrimineringar. På så vis får man kläm på orsak och verkan samtidigt som man kan mäta storleken på kränkningar och diskriminering för att komma åt var åtgärder ska sättas in. I boken Från skollag till vardagsarbete beskriv en metod för systematisk kartläggning i sex steg.

Skolinspektionen och BEO har av 1 970 anmälningar om kränkningar som kom in 2017 noterat en fördelning med 67 procent elev-elev och 41 procent skolpersonal-elev. Av alla anmälningar ledde 98 fall till skadestånd.
De anmälningar på drygt 400 som kommit in gällande lärares lämplighet och skicklighet är det en ökning med 16 procent sedan 2016. Av dessa har Skolinspektionen anmält 11 lärare till Lärarnas ansvarsnämnd. De flesta av de elva har fått en varning och endast en blivit av med sin legitimation.

Avslutningsvis kan noteras att Skolinspektionen har utfärdat 121 föreläggande om viten 2017. Detta är en ökning med 20 procent från 2016. Av dessa vitesföreläggande är 78 procent hänförda till regelbunden tillsyn.

Tittar vi på resultatet av statistiken på antal anmälningar har huvudmän och skolor en hel del att göra för att rätta upp det hela. Speciellt när det gäller nolltoleransen mot kränkningar i skolan.

Källor:
Statistik över anmälningsärenden 2017, Diarienummer: 2017:7122, Skolinspektionen
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete - grundskolan, Skoldialogen   





tisdag 6 mars 2018

Totalsågning av lagrådsremissen om vinstbegränsning

Så har de länge emotsedda yttrandet från lagrådet kommit på regeringens förslag om Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Man kan sammanfatta utlåtandet med ordet totalsågning. På ingen punkt kan jag utläsa att lagrådet ger regeringen rätt i sina strävande att sätta vinstbegränsningar på de uppräknade välfärdstjänsterna.

Lagrådet skriver i sin bedömning:
Dessa och andra myndigheter framför också detaljerade synpunkter kring osäkerheten av effekterna av olika delar av vinsttaket som det närmare utformats.
Enligt Lagrådets bedömning är denna kritik inte ogrundad. Fråga är om att införa en ny typ av reglering som inte tidigare prövats. Enligt utredningens förslag, och nu enligt lagrådsremissen, ska vinstbegränsningsmodellen införas i full skala utan något slags tester i verkligheten. Konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningar kan uppenbarligen bli högst oönskade.
Både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljerna kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beslutsunderlag.
Med andra ord är den juridisk genomlysning som gjorts en beskrivning av att regeringen inte har på fötterna när det gäller konsekvenserna av lagförslaget. Därtill gör man skarp kritik mot de förslag som ligger till grund för lagen utan att förslagen testats i en pilotomgång innan en fullskalig lagstiftning genomförs. Regeringens resonemang är även ogrundade och bygger på antagande som inte en stämmer med grundlagen.
Det är två delar i grundlagen som Lagrådet skjuter in sin bedömning kring:
  • kommunalt självstyre
  • näringsfrihet
När det gäller kommunalt självstyre riktar sig lagrådet in på att olika kommuner har valt fler lösningar för att genomföra välfärdstjänster på. Man skriver:
Kommunernas frihet att organisera verksamheten kommer att påverkas starkt. Detta gäller oavsett att andra aspekter på verksamheten redan är lagreglerade.
Fråga är då om ingreppet är proportionerligt. Det innebär ytterst en avvägning mot möjligheterna att genom andra slags åtgärder uppnå de syften som avses. Vad som framför allt aktualiserats är den alternativa möjligheten att ställa upp kvalitetskrav på privata aktörer. Detta avfärdas av Välfärdsutredningen och i lagrådsremissen, men ett stort antal remissinstanser framför att detta vore en mera närliggande möjlighet som borde utredas ytterligare. Med tanke på komplexiteten och de svårbedömda effekterna av det nu framlagda förslaget, hade det enligt Lagrådets mening varit motiverat att som ett alternativ till vinstbegränsningen också ta fram ett alternativ som vid proportionalitetsprövningen kunde ha utgjort ett jämförelseobjekt.
Tungt väger det här med proportionaliteten. Lagförslaget kommer effektivt att slå sönder kommunens självbestämmande av driftsformer. Detta är ett av de giftiga piller lagförslaget innebär och som Kjell-Olof Feldt betraktar som giftigare än löntagarfonderna en gång var.

Går vi till näringsfriheten framför lagrådet att det är tre områden där den kan beskäras, säkerhets-, hälsovårds- och arbetarskyddsintressen. I övrigt ska likhetsprincipen gälla enligt 2 kap. 17 § regeringsformen om skydd för näringsfriheten.

Lagrådet skriver i sin bedömning:
Det är förenat med risker att införa en reglering såsom den föreslagna utan en mer djupgående analys av de konstitutionella frågorna. Enligt Lagrådets mening bör en sådan analys göras i fortsatt beredningsarbete.
Med andra ord är Välfärdsutredningen och lagrådsremissen för grund för att passera nålsögat när det gäller konsekvenserna för näringsfriheten.  Lagrådet gör följande slutsats i sin bedömning:
Mot bakgrund av vad som anförts under rubrikerna Beredningsunderlaget, Uppnås syftet?, Den kommunala självstyrelsen och Näringsfriheten finner Lagrådet att de remitterade förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning.
Närmare en totalsågning får man leta efter. Backa och gör om är orden till regeringen.

Vidare när jag läser alla tekniska detaljer lagrådet går in på kring förslagna lagändringar i de olika lagarna framträder ett stort momentum av kontrollapparat som andas planekonomi som i forma Östblocksländer med Sovjetunionen ägnade sig åt. Det vet vi sedan snart 30 år sedan aldrig fungerat. Dessutom kommer lagstiftningen innebära retroaktivitet och det är inte förenligt med svensk lagstiftning.

Mycket kan sägas om lagförslaget, men regering och vänsterpartiet verkar varit för ivriga och inte lyssnat på de tunga remissinstansernas tunga kritik på Välfärdsutredningen. Så går det när ideologi får gå före sakpolitik.

Källa:
Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-02, Lagrådet


  


lördag 3 mars 2018

Vinstjakten döms ut av Lagrådet

Regeringen och V blir utdömda av Lagrådet på sitt förslag om vinster i  välfärden. TT förmedlar följande:
Både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljerna kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beredningsunderlag.
Oklart om syftet med förslagen uppnås och förslagen kan vara i strid med grundlagsregler om den kommunala självstyrelsen och näringsfriheten.
I ett annat inlägg på min blogg hänvisade jag just till detta med att förslaget bryter mot grundlagen. Tydligen har lagrådet samma uppfattning.

Samtidigt är det skrämmande med Jonas Sjöstedt och Ardalan Shekarabi uttalande igår.
Vi kommer att lägga fram en proposition till riksdagen så att den kan behandlas av den här riksdagen, säger Shekarabi och talar om slutet av mars.
Lagrådet verkar se det här som vilken näringsverksamhet som helst, och verkar inte se att der är skattebetalarnas pengar och att man kan ställa krav. Det menar jag är rimligt att se skillnad emellan, säger Jonas Sjöstedt till TT.
Jag undrar vilken blindhet och okunskap de har om verkligheten. Även om jag vet att regeringar inte alltid följer Lagrådets yttrande, när propositioner läggs till riksdagen, är det ytterst allvarligt att regeringen tänker fortsätta på inslagen väg. Här sätter Widar Andersson tonen på det okloka i att gå vidare:
Jag kan ärligt talat inte förstå varför Socialdemokraterna inte släpper den här saken nu? Varför detta förnedrande självplågeri för detta hoprafsade förslag som ingen seriös bedömare har gjort annat än sågat de senaste åren? 
Något konstigt är det hela kan jag konstatera. Är Löfven så makthungrig att han kan släppa igenom vad som hellst. Man undrar likt Widar:
Det är en psykologisk gåta hur S har kunnat låta den här saken fortgå. Vad tror man sig vinna genom att visa upp regeringsoförmåga, hafsiga förslag och symbolpolitik från V?
Den som lever får se hur regeringsoförmögen regeringen Löfven är och om han har taburetten kvar efter 9 september.

Media Folkbladet, SvD
Pluraword
Vinstfrihet är olaglig