Samordning och samförstånd skapar likvärdig skola

Skolsystemet i sig är inte avgörande för att elever får kunskaper de behöver för att lyckas i livet. Senaste forskning kring hur man skapar en likvärdig skola har sammanfattats med orden samordning och samförstånd som kännetecknas av:

• målinriktad ledning
• kollektiv organisering av ledningen
• målinrikta ledning på förvaltningsnivå
• samarbete med fokus på undervisning
• höga förväntningar på eleverna
• kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
• anpassning av undervisningen
• ledarskap i klassrum

Varje skola är unik i en kommun eller friskolekoncern. Det innebär att rektorer och skolans ledning måste besitta gedigna ledningsegenskaper. Skoldebatten är till mångt och mycket fokuserad på de yttre faktorerna i samhället och därmed svårlösta problem som segregation, socioekonomiska bakgrunder, mm. Därtill hur den politiska styrningen av skolan ska se ut. Dagens skola styrs utifrån mål- och resultatstyrning. Vad har staten, i form av regering och riksdag, satt upp för mål i skollagen och läroplanerna. Utifrån det vilket resultat ger det både på skolans verksamhet som elevers resultat.

För att verkligen nå resultat måste det fokuseras mer på inre faktorerna som styr skolan. Då är Ulf Blossing, Maria Jarl och Klas Anderssons forskning viktig. De faktorer som de kommit fram till, enligt ovan, korresponderar i mångt och mycket med de tankar systematiskt kvalitetsarbete innehåller. Speciellt de internationella utmärkelsemetoderna som Malcom Baldrige, EFQM och SIQ. Därtill de principer som omfattas av Edwards Deming 14 punkter för att ta sig ur kriser. I Sverige finns sedan 2006 en utmärkelse för skolan byggd på dessa tankar, Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola. Ett sätt att praktiskt sätt, att över tid, se hur effekterna av punkterna ovan utvecklas är metodernas kriterier för utmärkelsemodellerna. Utöver det god samförståndet och samordningen måste man ha en styrmodell för det inre arbetet i skolan.

Den stabila grunden för all verksamhet är den kultur som finns på skolan. Har vi eleven i fokus. Har vi ett målinriktat pedagogiskt ledarskap från rektor och lärare. Har vi ständiga förbättringar som ledstjärna för att varje dag göra allt lite bättre än igår.

Min största önska vore att skoldebatten inför valet var mer fokuserad på det som verkligen ger elever kunskaper inför vuxenlivet. Då måste skolans inre rika liv diskuteras mer än vad skolsystemet någonsin kan mäkta med.

Källa:
Andersson, Klas; Blossing, Ulf; Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Pluraword:
Blicka inåt
Se eleven - avgör kunskapsresultatet