Skolenkäten ömsom vin ömsom vatten

Bilden av skolan är intressant att studera. Skolenkäterna från Skolinspektione ger är både samstämmiga bilder mellan lärare och elever, lika mycket som det finns skillnader. Skolinspektionen har ett gediget underlag att bygga sin analys på i Årsrapporten 2017 till regeringen. Underlaget beskrivs som följer i rapporten:

Under 2016 och 2017 har Skolenkäten besvarats av 272 924 elever och 91 128 lärare (pedagogisk personal). Svarsfrekvensen är högst bland eleverna – i genomsnitt runt 90 procent för elever i årskurs 5 och runt 80 procent för elever i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 för de omgångar som genomförts under åren 2016 och 2017. För lärare var den genomsnittliga svarsfrekvensen under samma period drygt 70 procent.

Av rapporten kan man utläsa att 9 av 10 elever har tillit till sin förmåga att nå kunskapskraven. Den bilden möts av att lärarna instämmer till 9 av 10 att deras elever kan nå kunskapskraven. Det är verkligen positivt att tilltron till kunskapsinhämtningen är stor.

Enkäten för elever visar dock vissa dystra relationer. Bara 6 av 10 elever i åk 9 tycker att skolarbetet stimulerar till att lära sig mer. Man undrar vad som gör att elever tappat nyfikenheten att lära sig inom skolans hängd nya saker.

En annan intressant sak, som kommer fram i skolenkäten, är det här med jämställdhet. 4 av 10 åk 9 elever tycker inte att det pratas om jämställdhet mellan könen i skolan. Det måste vara en varningsklocka för skolpolitiken. Regeringen framför var och varannan gång i debatten vikten av jämställdhet i skolan. Uppenbart fyller skolan i detta fall inte sitt uppdrag när det gäller grundläggande värderingar.

Studiero är en annan fråga som oftast finns i skoldebatten. De elever som går i åk 5 och som svarat på Skolenkäten säger 7 av 10 att de har studiero på lektionerna. Flyttar vi oss till åk 9 svara 2 av 10 att de har studiero på lektionerna. Tydligen börjar stöket att florera i högstadiet under lektionerna. Man undrar vad det beror på.

Byter vi perspektiv och tittar på hur lärarna skattar områden lägst är det följande:

• samverkan av undervisning
• elevinflytande
• rutiner
• utveckling av undervisningen

Av dessa anser 2 av 10 lärare i grundskolan och 3 av 10 gymnasieskolan att rektor inte ser till att följa upp kunskapsresultatet hos elever och förändra arbetssätten. Det är en avgörande faktor för framgångsrikt skolarbete. Forskningen visar att:

• kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
• anpassning av undervisningen

är avgörande för att skapa en likvärdig skola. Här har uppenbarligen skolledningen ett stort arbetsfält att förbättra för att öka kunskapsresultatet hos eleverna och ändra det pedagogiska arbetet.

Avslutningsvis anser 36 % av lärarna, vid mätningar ht 2017, att undervisningstiden upptas av att hålla ordning i klassrummet.

Kontentan blir att svensk skola har några viktiga områden att ta i, frånsett lärarbristen. Fokus på kunskapsresultat, förbättra pedagogiken i undervisningen och arbetsron verkar avgöra som skolan ska bli bättre.

Källa:
Årsrapport 2017, Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen, Diarienummer: 01-2018:2536, Skolinspektionen

Pluraword:
Samordning och samförstånd skapar likvärdig skola