Totalsågning av lagrådsremissen om vinstbegränsning

Så har de länge emotsedda yttrandet från lagrådet kommit på regeringens förslag om Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Man kan sammanfatta utlåtandet med ordet totalsågning. På ingen punkt kan jag utläsa att lagrådet ger regeringen rätt i sina strävande att sätta vinstbegränsningar på de uppräknade välfärdstjänsterna.

Lagrådet skriver i sin bedömning:

Dessa och andra myndigheter framför också detaljerade synpunkter kring osäkerheten av effekterna av olika delar av vinsttaket som det närmare utformats.

Enligt Lagrådets bedömning är denna kritik inte ogrundad. Fråga är om att införa en ny typ av reglering som inte tidigare prövats. Enligt utredningens förslag, och nu enligt lagrådsremissen, ska vinstbegränsningsmodellen införas i full skala utan något slags tester i verkligheten. Konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningar kan uppenbarligen bli högst oönskade.

Både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljerna kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beslutsunderlag.

Med andra ord är den juridisk genomlysning som gjorts en beskrivning av att regeringen inte har på fötterna när det gäller konsekvenserna av lagförslaget. Därtill gör man skarp kritik mot de förslag som ligger till grund för lagen utan att förslagen testats i en pilotomgång innan en fullskalig lagstiftning genomförs. Regeringens resonemang är även ogrundade och bygger på antagande som inte en stämmer med grundlagen.

Det är två delar i grundlagen som Lagrådet skjuter in sin bedömning kring:

• kommunalt självstyre
• näringsfrihet

När det gäller kommunalt självstyre riktar sig lagrådet in på att olika kommuner har valt fler lösningar för att genomföra välfärdstjänster på. Man skriver:

Kommunernas frihet att organisera verksamheten kommer att påverkas starkt. Detta gäller oavsett att andra aspekter på verksamheten redan är lagreglerade.

Fråga är då om ingreppet är proportionerligt. Det innebär ytterst en avvägning mot möjligheterna att genom andra slags åtgärder uppnå de syften som avses. Vad som framför allt aktualiserats är den alternativa möjligheten att ställa upp kvalitetskrav på privata aktörer. Detta avfärdas av Välfärdsutredningen och i lagrådsremissen, men ett stort antal remissinstanser framför att detta vore en mera närliggande möjlighet som borde utredas ytterligare. Med tanke på komplexiteten och de svårbedömda effekterna av det nu framlagda förslaget, hade det enligt Lagrådets mening varit motiverat att som ett alternativ till vinstbegränsningen också ta fram ett alternativ som vid proportionalitetsprövningen kunde ha utgjort ett jämförelseobjekt.

Tungt väger det här med proportionaliteten. Lagförslaget kommer effektivt att slå sönder kommunens självbestämmande av driftsformer. Detta är ett av de giftiga piller lagförslaget innebär och som Kjell-Olof Feldt betraktar som giftigare än löntagarfonderna en gång var.

Går vi till näringsfriheten framför lagrådet att det är tre områden där den kan beskäras, säkerhets-, hälsovårds- och arbetarskyddsintressen. I övrigt ska likhetsprincipen gälla enligt 2 kap. 17 § regeringsformen om skydd för näringsfriheten.

Lagrådet skriver i sin bedömning:

Det är förenat med risker att införa en reglering såsom den föreslagna utan en mer djupgående analys av de konstitutionella frågorna. Enligt Lagrådets mening bör en sådan analys göras i fortsatt beredningsarbete.

Med andra ord är Välfärdsutredningen och lagrådsremissen för grund för att passera nålsögat när det gäller konsekvenserna för näringsfriheten.  Lagrådet gör följande slutsats i sin bedömning:

Mot bakgrund av vad som anförts under rubrikerna Beredningsunderlaget, Uppnås syftet?, Den kommunala självstyrelsen och Näringsfriheten finner Lagrådet att de remitterade förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning.

Närmare en totalsågning får man leta efter. Backa och gör om är orden till regeringen.

Vidare när jag läser alla tekniska detaljer lagrådet går in på kring förslagna lagändringar i de olika lagarna framträder ett stort momentum av kontrollapparat som andas planekonomi som i forma Östblocksländer med Sovjetunionen ägnade sig åt. Det vet vi sedan snart 30 år sedan aldrig fungerat. Dessutom kommer lagstiftningen innebära retroaktivitet och det är inte förenligt med svensk lagstiftning.

Mycket kan sägas om lagförslaget, men regering och vänsterpartiet verkar varit för ivriga och inte lyssnat på de tunga remissinstansernas tunga kritik på Välfärdsutredningen. Så går det när ideologi får gå före sakpolitik.

Källa:
Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-02, Lagrådet