Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 23 maj 2015

Kärlek, tbc och liberalism

Kärlek, tbc och liberalism hänger ihop mer än man först kan tro. Det har förkroppsligats via Sven Wedén. Den som nog mer än Bertil Ohlin förkroppsligat socialliberalismen. En möjlig modernare variant är Bengt Westerberg. Berättelsen om Sven Wedén är extra intressant eftersom jag som liten knodd hörde talas om fabrikören som var politiker. Inte för att jag tog någon större notis om hans gärning. Det är först nu jag förstår hans storhet i svensk politik.
Intressant är hans uppväxt i den fabrikörselit i Eskilstuna som präglades av starka högerideal. Där det även fanns inslag av en allmän välvilja till Nazityskland. Kanske inte så underligt att det frodades i den utpräglade verkstadsindustristaden. En stad beroende mycket av den tyska marknaden på den tiden. Då är hans resa intressant. Både från tiden i sanatoriet Romanäs och sin starka kärlek till hustrun Marianne. En resa som innebar stor påverkan på det politiska skeendet av svensk politik under 1950- och 1960-talet. I skuggan av Bertil Ohlin verkade han stort inom områden som bostadspolitik och företagsekonomi. Sven Wedén var en tydlig antinazist med förebilder som Torgny Segerstedt, J A Selander och Ture Nerman.

Sven var den som väckte frågan om företagsdemokrati i svensk politik långt innan Rudolf Meidner och LO började sitt korståg. Så företagsdemokrati är inget vi ska premiera socialdemokratin för lika lite som bostadspolitiken. Här byggde Sven Wedén en plattform som drev Tage Erlander framför sig.

För att förstå det politiska panoramat under tillväxtåren i Sverige är det viktigt att skapa sig en bild av hur politik och samhälle utvecklades genom de ledande personernas horisont. Med Hans Lindblads biografi om Sven Wedén får man ytterligare en pusselbit.
   

  

tisdag 19 maj 2015

Eko från förr - sämre skolpolitik

Nu beskyller samarbetsregeringen sina motståndare i riksdagen för att ha genomfört ett "borgerligt skolexperiment" under sin tid vid makten.

Undra vem som futtade på den kemilektionen på utbildningsdepartementet. Något mer huvudlöst uttalande från den politiska ledningen får man leta efter.

Nya skollagen, nya läroplanerna, nya lärarutbildningen och skolforskningsinstitutet är alla styrinstrument för att skapa en bättre samklang med verkligheten. Då är det ett pinsamt uttalande och ett lågvattenmärke från Helene Knutsson Hellmark (S).

Tar vi skollagen så togs den fram under tio års tid av skollagsberedningen. Att de rödgröna inte gillade den frihet som nya skollagen ger professionen är väl känt i det betänkande som förelåg i utbildningsutskottet 2010. De rödgröna önskade sig mer detaljstyrning från staten. Samtidigt var 1985 års skollagen en omöjlig konstruktion. Den speglade inte den faktiska skolvardag. I princip var hela lagen omskriven med 70 uppdateringar sedan den kom.

Ger vi oss in på läroplanerna var det faktiskt så att Skolverket tillsatte grupper från forskningen och lärarprofessionen när de skapades. Flera tusen var involverad i framtagningen. Är det ett "borgerligt skolexperiment"?

Så samarbetsregeringen tycks önska sig bakåt i tiden samtidigt som det är pinsamt låg kvalitet på de ministrar som sitter på departementet. Även om Jan Björklund hade fläckar på sin mantel som utbildningsminister hade han trots allt förmåga att få saker gjorda. Dagens tre ministrar verkar ha de svårare på den fronten. Man tillsätter bara kommissioner och utredningar för att slippa ta i frågan verkar det som.

Så risken är att vi får fyra förlorade år i skolans värld. Ett skolexperiment som inte gagnar någon.

Media Eskilstuna-Kuriren   

måndag 18 maj 2015

Gott å blandat

Godis är gott. Speciellt när den är blandad. Så även statistik. Skolverkets statistik över svensk skolväsende är en intressant läsning.

I den nya statistiken från hösten 2014 redovisas inte längre skolor. Man har utgått från den nya definitionen av skolenhet som skollagen pratar om. Det innebär ett nytt sätt att se helheten. Totalt finns det i den nya skolformen förskolan idag 13.269 enheter varav den pedagogiska omsorgen har störst andel fristående enheter motsvarande 68 procent av dess delmängden.

Går vi till de två andra skolformerna i skolväsendet omfattar de 10.739 enheter varav gymnasieskolans andel av fristående skolor utgör 34 procent i dess delmängden. Grundskolan har 17 procent fristående skolor. Ser vi till relationen offentliga och enskilda skolor på totalen är endast 17 procent enskilda (fristående). Ser vi på antalet elever som går i enskilda skolor omfattar den 291.000 elever av totalt 1.403.000 elever.

Annat godis är det här med andelen barn/elever i förskolan/skolan. I förskolan finns det drygt 100.000 anställda. Tittar vi på fördelningen är det 5,3 barn/årsarbetare i förskolan och 4,3 barn/anställda i pedagogisk omsorg. För fritidshemmen gäller 13,1 elever/anställd på en storlek om knappt 34.000 anställda. Ser vi till grund- och gymnasieskolan finns det knappt 124.000 lärare. Lärartätheten är för grundskolan 12,1 elever/heltidsanställd lärare och för gymnasieskolan 11,9 elever/heltidsanställd lärare.

Intressanta siffror i den politiska skoldebatten om lärartätheten. Om siffrorna är så låga som Skolverkets statistik visar undrar jag varför effekten på studieresultaten inte är bättre. Av de som gick ut grundskolan våren 2014 hade hela 22,6 procent inte fullständiga betyg och 13,1 procent saknade behörighet till gymnasieskolan. I ett enskilt ämne var hela 31,2 procent inte godkända i svenska som andraspråk.

Andra intressanta siffror är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen/utbildning. Sämst till ligger förskolan med endast 45,3 procent av förskolepersonalen. Därefter fritidshemmen med 51,2 procent. Grundskolan leder intressant över gymnasieskolan när det gäller andelen högskoleutbildade. Där finns 85,7 procent högskoleutbildade mot 79 procent på gymnasiet. Varför det är så kan man fundera på när det verkar var mer studenter som söker till att bli gymnasielärare än ämneslärare på högstadiet.

Mycket kan man blanda i godispåsen. Om segregation och skolval till exempel. På mig verkar debatten om segregation och skolval mer ideologisk än faktagrundande. Möjligen blir det ett problem i kommunala skolor med en inbördes slagsmål om eleverna. Om de kommunala skolorna omfattar hela 83 procent av alla grundskolor i landet är det här vi ser det största problemet med segregation. Den beror i mångt och mycket på bostadssegregationen och möjligheten till val av skolor eftersom det oftast är närhetsprincipen som brukar gälla. Säkert kan det finnas andra faktorer också man kan väga in.

Mycket skulle man kunna diskuterar. Tror jag stannar där.

Källa: Skolverket Snabbfakta.    

söndag 17 maj 2015

Bluffpoker modell 68

Pragvåren 1968 skapade eko under svensk valrörelse det året. Ett beryktat brev spelar huvudrollen i den bluffpoker socialdemokratin spelade. Erlander hade träffat Kosygin i Sverige 10 - 13 juni 1968. I ett uttalande var man överens om att Sovjetunionen inte hade planer på maktdemonstrationer gentemot Tjeckoslovakien. Idag vet vi bättre.

Herrarna Nilsson och Erlander spelade någon form av bluffpoker om ett hemligt brev som bygger på hörsägen i tredje person. Sven Wedén, då folkpartiledare, ville den 26 juli att Sverige skulle göra ett utlåtande till stöd för tjeckoslovakiska folkets självbestämmande rätt. Den 21 augusti 1968 gick sovjetisk militär in i Tjeckoslovakien. Åter uppstod frågan om skälen till regeringens tystnad.





Torsten Nilsson meddelade vid en TV-sänd presskonferens den 5 september 1968 att han hade ett hemligt brev, som Sven Wedén fått som kopia på, och som innehöll "direkta bevis på att det skulle försvårat situationen för den tjeckoslovakiska ledningen om vi gjort några uttalande".




Sven Wedén kunde därmed inte öppet gå i polemik med utrikesministern eftersom brevet var hemligstämplat. En försvårande omständighet i det som trots allt var mer inrikespolitik än utrikespolitik. Inte blev det bättre av att Tage Erlander riktade ett kraftigt angrepp mot Sven Wedén.




På så sätt kunde regeringen Erlander vinna valet för socialdemokratin. Genom bluffpokern såg man till att det inte blev ett maktskifte. Socialdemokratin fick ett valresultat på 53,8 procent. Det är dess högsta notering överhuvudtaget. Sedan dess har det gått utför och partiet är halverat i valmanskåren.

Det är nu snart tre år kvar innan sekretessen hävs på brevet. Ska bli spännande att se vad historikerna kommer fram till.

Källa:
Lindblad, Hans (2013) - Kärlek, tbc och liberalism, Ekerlids Förlag.          

lördag 16 maj 2015

Inkulderad i något

Inkludering kommer upp titt som tätt när skolan diskuteras. Frågan är vad menas med detta? Gör jag en ordboksvandring definieras ordet inkludera med:
låta ingå i såsom del i grupp
Låter nästan som mängdlära i matematiken. I Hej matematik lärde sig elever på 1970-talet om man tillhör eller inte tillhör mängden. Är A en delmängd av B eller någon annan tillhörighet.

Går vi till synonymboken kan ordet inkludera beskrivas med följande synonymer:
inbegripa, ta med, medräkna, inberäkna, innefatta, omfatta och räkna in.
Allt detta är intressant när man börjar fundera på grupptillhörigheten i skolan. På förekommen anledning började jag fundera på om begreppet inkludera eller inkludering är uttryckta som krav i skollagen eller läroplanerna. Vid ordsökning i Lgr11 finns ingen av de två varieteterna på ordet. Med andra ord inget som påverkar hur man grupperar elever i undervisningen. Det är upp till varje lärare och skola hur man ser till att pedagogiken når varje enskild elev så likvärdigheten kan uppnås.





Enda stället ordet inkludering finns är i skollagens förarbetet kring språkintroduktion och nyanlända. Spännande att detta ord som ställt till sådant rabalder till och med används av Skolinspektionen fast det inte uttryckligen finns i de styrdokument de är satta att se till att skolhuvudmännen följer. Att politiker svänger sig med uttrycket kan jag förstå. Men att professionen gör det är obegripligt om det inte är så att dess värderingar bygger på något kollektivistiskt från anno dazumal.

Källa:
Svensk Ordbok, Esselte Studium
Tefyma, Sjöbergs Förlag
Nya Stora Synonymboken, Strömbergs Bokförlag
Lgr11 - grundskolans läroplan
Skollagen (2010:800)  

Ske din vilja

Ske din vilja är en fras som många kristna använder i sina böner för att inte förhäva sig i önskan om en lösning på livsproblem. Då är det ytterst märkligt att Svenska Kyrkan ger sig till tolk för en politisk inriktning som ligger långt bort från det kristna budskapet.






Det som skiljer vänstern och den kristna sammanhang är synen på människor. Under 68-rörelsen och i den kommunistiska rörelsen var kollektivet den minsta samhällsenheten. I kollektivet kunde individen dölja sig med rätt attityd men säkert inte rätt värderingar. Det märkets tio år senare när de drivande i den "kapitalistiska" eran på 1980-talet kom just från 68-rörelsen.

Samtidigt under denna epok radikaliserades kristenheten genom den karismatiska väckelsen. En väckelse som utgick från jaget. Att jag som individ skulle överlåta mitt liv för något bättre. Även om individen var i ett kollektiv så var det just förändringen hos individen som drev utveckling. Den var på intet sätt en politisk rörelse. Därför är det oroväckande att Svenska Kyrkan åter ger sig in i politiska förvecklingar på vänsterkanten. Svenska kyrkan skulle istället fokusera på sin huvuduppgift så vore det mer radikalare i en sekulariserad värld.

Media SvD     

tisdag 12 maj 2015

Slimma överrocken

Hög tid att slimma överrocken i form av den kommunala förvaltningen. Huvudmän är inte tjänstemännen på förvaltningen utan den politiska nämnden. Förvaltningen har ett beredningsuppdrag åt nämnden för att klara dess tre uppgifter: planera, följa upp och utveckla utbildningen. Ur skollagens synvinkel är utbildning lika med verksamheten. Däremot är undervisningen en affär mellan staten och lärarna som huvudmännen inte har något att göra med.

Skolans inre rika liv är något som leds av rektor. Förutsättningen för arbetet är att skolans verksamhet måste bygga på dess primära nyttighet att fostra och bilda elever. Då måste fokus ligga på eleven i centrum med ett pedagogiskt ledarskap både hos rektorer och lärare som ständigt bli lite bättre varje dag.





Varje kommunal huvudman måste ha bättre kunskaper om den värld de är satta att förvalta. Skollagen är en speciallag som står över varje annan allmän lag som t ex kommunallagen. Det innebär att huvudmannens uppgift är att se till att skolorna utvecklas utifrån de behov varje enskild skola har. Givet det ska huvudmannen prioritera resurser (pengar, kompetensutveckling, personal, mm) inom givna ramar för varje skola.

Dessutom är det hög tid att ser till att renodla myndighetsrollen och servicerollen. Skollagens uppbyggnad kräver mer formell ledning genom någon form av ledningssystem där roller och rutiner mellan nivåerna är fastlagda. Det ska klart och tydligt framgå hur ansvar och befogenheter hos olika befattningshavare ser ut. Då minskar stress och otydlighet som Arbetsmiljöverket noterat kring:

  • Arbetsuppgifternas mängd, omfattning och innehåll.
  • Befogenheter och fördelning av ansvarsområden.
Utöver det behöver skolans organisation förtjockas. Det innebär att skolexpiditionen ska befolkas av andra tjänstemän som ägnar sig åt ekonomi, inköp och administration. Det är inte rektors uppgift. Administrativa uppgifter för rektorer upphörde för 25 år sedan när skolan kommunaliserades. Här kan förvaltningens nya uppgift bli att skapa en serviceorganisation att tillhandahålla expertis att "hyra ut" till skolor.

Sättet att styra skolan är ett u-landsområde idag med många brister i styrkedjorna mellan de olika nivåerna. Högt tid att se till att kedjorna börjar hänger ihop mellan nivåerna.

Media LN
Källor:
Rektor och styrkedjan. SOU 2015:22
Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:01, Skolinspektionen  
    

söndag 10 maj 2015

Ödets ironi

Buchenwald kan sägas tillhöra ödets ironi. Amerikanarna befriade lägret 11 april 1945. Då hade lägret betjänat Nazityskland sedan 1937 som ett ställe för politiskt oliktänkande. Fångar som passerat lägret var bl a två nobelpristagare i form av Imre Kertéze och Elie Wiesel. Totalt hölls 280 000 fångar varav 56 500 miste livet.




När sedan Stalin och Sovjet tog över östra Tyskland var infrastrukturen redan på plats för en ny mindre känt massmördande. Buchenwald omvandlades till Specialläger nr 2. Den tjänade som uppehållsplats för politisk oliktänkande i den kommunistiska diktaturen. Stalins grymheter var inte mindre grymma än Hitlers. Under tiden fram till 1949, då lägret stängdes, dog 7000 individer. Samtidigt som resten, under en fyra års period, deporterades till en säker död i Gulag i Sibirien, Sovjetunionen.

Som alltid, tyvärr, är det segrarna som skriver historien även om den inte är sann. Därför är det märkligt att vi idag åter ser ekot från andra världskriget upprepas i Ryssland. Att en som Putin kan hylla Stalin och det stora fosterländska kriget. Stalin var en av världens mest grymma diktatorer. Inget annat.

Källor:
Wikipedia
Montefiore, Simon Sebag (2003) - Stalin den röde tsaren och hans hov, Prisma 

fredag 8 maj 2015

Idag för 70 år sedan slutade kriget

Tydligen råder det olika uppfattningar när andra världskriget slutade. Flera datum finns där avgörande steg togs mot den slutliga freden. Först Hitlers självmord 30 april. Goebbels självmord 1 maj när Sovjet intog riksdagshuset i Berlin. Därefter omgrupperingar av trupperna så några hamnade under väst som innebar att Alfred Jodl undertecknade en kapitulation till väst i fransk Reimes 7 maj. Den dag den stora freds yran bröt ut i Sverige symboliserat med pappersregnet på Kungsgatan i Stockholm. Slutliga kapitulationen skrevs under av Keitel 23.30 den 8 maj 1945 i Berlin.





Då sa vi oss att det som hänt aldrig skulle få hända igen. Men hur många gånger har detta brutits sedan dess. Ta Koreakriget, Kongo, Balkan och senast Syrien och Irak. Tydlig finns det en övertro på att det hemska aldrig ska återkomma. Kanske för de som var med. Men för de som aldrig upplevt eller drabbats finns inte det kollektiva minnet. Därför är det av yttersta vikt att vi denna fredsdag påminns om grymheterna som finns i varje väpnad konflikt.

Media SvD    

tisdag 5 maj 2015

Inte endast talang

Efter OECD-rapporten 150504 är diskussionernas vågor höga. Speciellt när det gäller tron om att vissa saker bara kan läras om man har talang. Tyvärr är det inte sant. Det krävs lika mycket träning som förmåga för att bli framgångsrik. Det må gälla Zlatan eller Kalle och Liza. Vad inte Kalle eller Liza sett är hur mycket Zlatan tränar utanför de bedårande matcherna han spelar.





Zlatan tagelskjorta är träningsoverallen. Vilken som är Kalle eller Lizas låter jag ligga betraktarnas ögon. Avgörande för att lyckas i allt man gör här i livet är att träna, få utvärdering på vad man gjort. Vad och Hur kan jag förbättras? För ingen är så bra att man inte kan bli bättre.  Se bara tv-programmet Sveriges yngsta mästerkockar.

Skolans problem är tvåhövdat. Det första och viktigaste är synen på och attityden till lärandet. Både föräldrar och barnen måste se vikten av att lära och att det tar tid att nå framgång. Det andra är givetvis sättet att undervisa. Finns en pedagogik som gör ämnet intressant. Är lärarna duktiga "skådespelare". Alltså älskar de att stå på scenen i klassrummet. Hur ges man feedforward till eleven? Vilka stöd och utmaningar ges till elever i bägge svansarna på normalfördelningskurvan? HUR skapar man en pedagogisk puls där skolans primära nyttigheter kommer till sitt uttryck (primära nyttigheter = fostran och att bilda elever).

Lyssna gärna också på Magnus Blix:

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3178266

Det är dags att lämna den skolpolitiska debatten och sätta igång med verklig offensiv skolutveckling.
    

lördag 2 maj 2015

Kvalitetslyft för förskolan

Pedagogiska uppdraget är styrande för dagens förskolor. Sedan fyra år tillbaka är den en av tre skolformer i svenskt skolväsende. Långt bort från det Göran Persson sa 1 maj 2015 i Södertälje om daghem. Dagens förskola är fokuserad på barns utveckling och lärande. Den reviderade läroplanen från 2011 har förtydligat det pedagogiska uppdraget.

Grunden för barns lärande är huvuduppgiften i svensk förskola. I boken Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan behandlas hur man kan omsätt skollagen och läroplanen till vardagsarbete. Den ger en handledning om hur man använder systematiskt kvalitetsarbete med mål- och resultatstyrning i förskolans vardag.

Boken ger praktiska exempel på:
• Hur du i barngruppen tillämpar Lpfö 98.
• Hur förskolan och huvudman kan genomföra verksamheten med hjälp av ett "pedagogiskt kretslopp".
• Tillämpningar av Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.
• Konkreta och mätbara (SMARTA) mål.
• En praktisk metod för utveckling i förskolan med hjälp av ”Kvalitetshuset SER”.


Boken kan du beställa på denna länk: http://www.skoldialogen.se/bocker/