Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 28 maj 2022

Det svenska skolexperimentet

 

Vetenskapens värld har i fyra program tagit upp det svenska skolexperimentet. Vinklingarna i programmet har varit ömsom seriösa ömsom politiska. Skolans problem är många, vilket påverkar undervisningen och elevernas kunskaper. 

En vinkel som saknas i serien är objektivitet när det gäller fristående skolor. Tar vi fristående skolor är det ungefär sexton procent av den totala grundskolan. På vissa orter i Sverige finns de inte ens. I programmet verkar fokus vara på de andel skolor som ägs av skolkoncerner, men inte en enda medelstor eller mindre fristående skola har behandlats. När programmet belyser frågan är det ur perspektivet "glädjebetyg", "marknadsskola" och segregation. Ska man få perspektiv på det här med privatskolor, eller som lagstiftningen kallar dem enskilda skolor, och segregationen måste man backa bandet till hur det var innan 1992. Sverige hade ett antal privata skolor där skolpengen bestämdes av en avgift föräldrarna betalade för sina barns skolgång.Övriga fick hålla tillgodo med den kommunala skolan som styrdes med regler och pengar från staten.

Så segregation har funnits sedan urminnes tider, fast det störde mindre när det var överklassens barn som kunde välja. Folkhemmet skapades för att alla skulle få en jämlik tillvaro och att överklassen skulle få behålla sin livsstil. När Göran Persson, i decentraliseringens tecken, kommunaliserade skolan 1990 följde sedan Carl Bildt efter med att öppna upp skolsystemet för att göra den jämlikare med att även medelklass och arbetarklass skulle ha möjlighet att välja skola. Elevpengen infördes och speglar den kostnad kommunen har för att driva sina skolor via skattsedeln. Nu hade helt plötsligen vårdnadshavare möjlighet att välja skola utan att betala för att placera sina barn i en skola de önskade. 

Så ser grunden ut för det skolsystem som finns idag. När de fristående skolorna startades för trettio år sedan var friheten stor, enda kravet vara att den som startade skolan skulle minst ha tjugo elever i sitt register. Med tiden och de fallissemang som inträffade i fristående skolföretagen fick debatten fart om att reglerna måste stramas upp. Det skedde med den nya skollagen 2010 där alla skolor, oavsett driftsform, ska undervisa efter samma läroplan med tillhörande kursplan. Samtidigt stramades betygssystemet upp och för första gången sedan relativa betyg infördes skapades en underkännande gräns med betyget F i grundskolan. En sak som vår mångordiga skolminister nu ska sätta till en utredning för att se över betygssystemet en gång till, trots att riksdagen beslutat om nya betygsregler från 1 juli 2022.

När ordet marknadsskolan diskuteras är det en dimension som sällan diskuteras, den om generationsskifte. De små skolor som drivs som fristående skolor av en hängiven f d lärare har en utmätt tid att driva sin skola. När pensionsåldern närmar sig eller någon vill göra exit av andra skäl uppkommer frågan: vem ska ta över eller ska skolan läggas ned. Det är här riskkapitalet kom in genom sina uppköp av skolor som behövde få en ny ägare. Dessa har sedan vidareutvecklats till att idag omvandlats till stora skolkoncerner som köper upp små skolor. Frågan fanns inte på den politiska agendan över hur dessa privata skolor skulle leva vidare. Yrvaket har politiken börjat vädra luft kring detta. Det var här begreppet marknadsskola dök upp och Sjöstedts mantra om vinster i välfärden.

Att det finns problem i skolan måste sättas in i sitt rätta sammanhang och sakförhållanden. Då blir det lite patetiskt när skolministern i programmets fjärde och sista program tre gånger använder begreppet marknadsskolor som förklaring till alla problem som finns i skolan. Speciellt som mängden fristående skolor endast är sexton procent av totalt antal grundskolor i Sverige.

Vetenskapens värld hade tjänat på att programmet "Det svenska skolexperimentet" haft en neutral hållning och belyst båda sidors bevekelsegrunder. Världen är inte svart-vit, inte häller i skolan.

Media SVT Vetenskapens värld              

torsdag 26 maj 2022

Vedspis

 

Bilder väcker minnen och känslor. På utställningen Kära gamla hus på Tyresö Konsthall hittade jag denna bild av en gammal vedspis.

Minnet förde mig tillbaka till 1987, när jag nyligen köpt mitt landställe som jag kom att tillbringa många somrar på. I stuga jag bodde i fanns en spis som den på fotot. Den eldades mycket i genom åren, när det var kallt och regnigt. Spraket från veden som brann och den sköna värmen den spred glöms inte i första taget.

Speciellt inte först sommaren, när jag renoverad stugan. Midsommar det året var extremt kall och regnig. Elen i stugan var nedriven och enda värmekällan var en varm spis. Skönt att krypa med i sängen när sista vedträ lagts in. Men ack vad kallt det var när man vaknade.

lördag 21 maj 2022

Ständigt dessa betyg


Betyg och betygssättning är ständigt på tapeten. Speciellt inför vårterminens avslutning, när betygen ska sättas i årskurserna sex till nio. Sedan 2011 har vi ett sexgradigt betygssystem med kunskapskrav i årskurs 4-6 och 7-9 där kraven är satta i slutet av varje period. 

Varje steg innebär att kraven har ökat när du går från lågstadiet till mellanstadiet samt från mellanstadiet till högstadiet för att få slutbetyg  i årskurs 9. Problemet med dagens betygssystem i grundskolan är betygsgränsen mellan F och E. I förhållande till det relativa betygssystemet, som inte hade någon underkännande gräns utan som lägst betyget ett, och dagens system sedan 2011 får elever underkänt i ett ämne genom betyget F när hen inte uppfyller kraven i betyg E. Vilket gjort att kraven på elever är större i dagens skolsystem än tidigare. 

Samtidigt som kunskapskraven varit ett under av otydlighet med insprängda värdeord. Ord som alltid definieras i betraktarens ögon och är en av grunderna till glädjebetyg. Därtill finns det ett fenomen i skolsystemet där man, med krav från huvudmän och rektorer sätter snäll-E för att inte svärta ned skolans rykte. En otjänst för eleverna som får svårare ju högre upp de kommer i skolsystemet.

Betygssättningen som görs i maj 2022 är den sista i enligt Lgr11. Från 1 juli 2022 får vi en ny läroplan Lgr22 där både de generella kraven i kapitel 1 och 2 utökats som ändrade kursplaner i kapitel 3. Den största ändringen är dock att innehållet i betygsbedömningen ska göra på nytt sätt. Den skarpa gränsen mellan F och E behålls, medan man i lågstadiet (åk 1-3) gör en bedömning av kunskaper, där innehållet fokuserar på fakta. Dessutom skrivs i skolförordningen följande för att bedöma elever:

  • 1.läsförståelse i årskurs 1, och
  • 2.matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3. Kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.  

För mellanstadiet sätt betygen i årskurs 6 och för högstadiet i årskurs 9. I skolförordningen skrivs följande för att bedöma elever:

Betygskriterierna för årskurs 6 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Betygskriterierna för årskurs 9 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när ett ämne avslutas. 

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Den observante läsaren noterar att ordet kunskapskrav saknas i skrivningar. Ordet har ersatts med begreppet betygskriterier. Samtidigt kommer bedömningarna för att göra en summativbedömning att ändras. De klara kraven som funnits för att sätta ett betyg där kunskapskrav saknats försvinner och ersätts med att kunskapen hos eleven görs i en sammantagen bedömning för att sätta betyget.

Skoldebatten har fokuserat mycket på att fristående skolor sätter glädjebetyg i ämnen för eleverna. Politiskt har detta varit infekterat, det har visat sig att eleven inte haft tillräckliga kunskaper för att klara nästa utbildningsnivå. Tyvärr kommer detta med glädjebetyg att späs på med den nya ordningen från höstterminen 2022. Då inte bara i fristående skolor utan även i kommunala skolor. 

Frågan är om vi ska ändra betygssystemet så att det för det första slopas F betygen och mildrar kraven på E-nivån. Samtidigt borde en debatt föras över vad grundskolan ska vara till för. Är det främst en medborgarskola, som det var tänkt när grundskolan infördes 1962, eller något annat. Där fanns linjeval i högstadiet för framtida studier när grundskolan startade, där fem av dem var teoretiskt inriktade och fyra praktiskt inriktade.

Något är sjukt i dagens sätt att organisera skolan, speciellt i ljuset av hur kunskaper värderas. Allt för stort fokus ligger på de teoretiska ämnena och för lite på de praktiskt estetiska. Det orättvisa är att varje årskull innehåller olika begåvade barn. Oftast följer de normalfördelningsrkurvan.

Om grundskolan ska vara för alla är skoldebatten felfokuserad innehållsmässigt. Där det möjligen ska var så att barn från tre års ålder upp till elvaårs ålder skulle ha en sammansatt skola innan man ämnesorienterar skolan i mellanstadiet sista årskurs och uppåt.

Ett är klart att rättssäkerheten i betygssättningen från 1 juli 2022 inte blir bättre än det betygssystem vi lämnar. Vilket är ett fiasko från politiskt som myndighets håll när man tror sig skapa en skola som minskar tydligheten i vilken mån elever ska få en rättssäker betygssättning.

Skoldebatt i media: Expressen SVT Vetenskaps världen
 

söndag 8 maj 2022

Bristande trovärdighet

Regeringen är de nya kontrolldemokraterna. Islamska fristående skolor har infekterats av islamism och fått stänga sina skolor efter indraget tillstånd. Skolinspektionen har senast stänkt Framstegsskolan i Rågsved och Imanskolan i Uppsala med gällande regler kring ägar- och ledningsprövning för tillstånde att driva fristående skolor..

Sedan Magdalena Andersson blev statsminister, i en ren socialdemokratisk minoritetsregering, har det gått fort med att kasta upp det ena efter andra förslaget på ändrade förutsättningar inom skolpolitiken. Somligt behövligt, annat på en floskelnivå som gör en fundersam hur tankarna gått på Utbildningsdepartementet. Senast är lagrådsremissen om att förbjuda nystartade konfessionella fristående skolor.

Inslaget med de stängda skolorna är hårresande på så sätt att de har beröring med Muslimska brödraskapet och andra jihadistiska kopplingar. Tove Lifvendahl kallar i sin ledare socialdemokrater för kontrolldemokrater, ett inslag av att det bara finns en typ av demokrati, den socialdemokratiska. Hon skriver:

Socialdemokraternas svar är skifta hamn till Kontrolldemokraterna och låtsas att vi har ett allmänt demokratiproblem. Som i proposition 2021/22:157 där det föreslås att lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet, som infördes 2019, nu ska utökas med ett "demokrativillkor". Men regeringen är försåtlig, eftersom den under förevändning av hårdare kontroll av konfessionella friskolor (här dras även judiska och kristna skolor över en och samma kam), passar på att osäkra pistolen mot alla fristående skolor: "Demokrativillkoren ska tillämpas vid ansökan och tillsyn av en verksamhet med konfessionell inriktning men även för verksamhet utan en sådan inriktning."  

Det allvarliga i demokrativillkoret och dess expansion "för verksamhet utan en sådan inriktning". 

Helt plötsligt ägnar sig skolministern åt juridiskt mambo jumbo. Både utredningen gjord av Lars Arrhenius och lagrådet fastställer att dagens lagstiftning är till fylles för att mota bort avarterna inom de konfessionella fristående skolorna. Att då skolministern och regeringen ägnar sig åt att lägga propositioner med juridik som är kökkenmödding är allvarligt. Man ställer sig frågande till hur Utbildningsdepartement kan släppa ifrån sig härsket valfläsk med två jurister som leder departementet. Större krav måste ställas på personer som ska leda landet i skolfrågor utan att populistiska förslag läggs på riksdagens bord. Sittande regering har spelat bort sina kort i skolfrågan och skapat en bristande trovärdighet i att hantera skolans verkliga problem.

Media SvD      
 

lördag 7 maj 2022

Söndagsvägen

Berättelsen om ett mord sommaren 1965 är så ovanligt som en deckare i grenen True Crime. En deckargren som länge varit underkultiverat i Sverige. Långt bort från de flåshurtiga deckarna med personer som lever det ena eller andra som skaver i livet.

Under decennier har jag åkt sträckan som omfattar Sköndal på ena sida Nynäsvägen och tunnelbanan i Hökarängen. Aldrig har jag förknippat området i söder om Örbyleden till ett av de beryktade sommarmodern. Första avtagsvägen efter överfarten på Nynäsvägen ligger början på Söndagsvägen. Nu har jag ett annat förhållningssätt när jag åker förbi. Här möte Kickan Granell sin mördare den 17 juli 1965 på Söndagsvägen 88, blott 19 år, precis hemkommen från utlandet när livet slutade.

Peter Englund har beskrivit mordet utifrån omfattande arkivstudier. Inte bara fakta i målet och området utan lika mycket miljön och levnadssätt när Sverige stod på höjden av sitt välstånd. Mordet var det största och mest komplicerade mordutredning i Sverige före Palmemordet. Arbetet leddes av den legendariske kommissarien GW Larsson.

Fri från intriger och skönmålning får vi den sanna berättelse om ett spaningsmord med den oglamourösa arbetet att lägga pusslet för att vaska fram en gärningsman. Därtill domstolsförhandling som ledde till det sensationella frikännandet i tingsrätten. En berättelse värd att läsa.       
 

söndag 1 maj 2022

Parallella samhällen

 

Parallella samhällen var på tapeten på Nyhetsmorgon (1/5 22) när en avhoppad person från Jehovas vitten berättade om sin kommande bok. Boken har sitt ursprung i att hon fått sig tilldelad en hemlig box innehållande de rättesnören för hur de ledande personerna skulle agera och döma i saker som stör ideologin i inom rörelsen. Hon själv bröt med rörelsen i tolvårs åldern och inte velat gå i klinch med sin uppväxt. Vad hon berättade styrs denna trosrörelse av lågutbildade män.

Ett nytt perspektiv, slår mig att jag själv upplevde detta i min uppväxten inom frikyrkligheten. Många av pastorerna och de äldste (lekman som sitter i styrelsen) var ofta lågutbildade och bokstavstrogna. De hade svårt att lyfta sig ur trycksvärtan och se i vilken kontext människor levde i.

Samma noterar jag i de händelser som styrde påskupproret för några veckor sedan. Oftast i de miljöer dessa upprorsmakare lever i är kopior av de hemländer de kommer från, där klaner styr eller där heder styr. En patriarkal miljö där medlemmarna oftast har låg utbildning. Sägas ska dock att de som invandrat tidigare till Sverige från länder med totalitära styren har varit samhällseliten därifrån. De har snabbt inlemmats i den svenska kulturen och oftast är idag välutbildade män och kvinnor.

Utbildning och kunskap verkar var nyckeln för att motarbeta tendenser till "den enda rätta vägen" som praktiseras i slutna sällskap med ideologiska grunder. Det må vara kristna, islam eller annan religiös grupp som politiska grupper. Bildning och öppna sammanhang är avgörande för att skapa en sund utveckling. Frågan jag funderar på är hur det i framtiden kommer att bli när vi åter ser att killar har en lägre utbildning än tjejer. Vad tyder detta på? 

Jag har inget svar på frågan. Det enda icke vetenskapliga reflexionen jag har från min egen uppväxt i ett arbetarhem, på 1950- och 1960-talet, var att föräldrarna stimulerade mig som grabb att studera vidare för att få bättre förutsättningar än de hade i sin uppväxt. Att göra en klassresa i bildningens tecken som gav nya möjligheter och ett kritiskt tänkande i förhållande till företeelser och sammanhang jag växte upp i har tjänat mig väl.

När vi diskuterar hur vi ska få bukt med parallellsamhällena är det bildnings- och kunskapsfokus vi måste sätta i första rummet när det gäller pojkar i skolan. Vad är vinsten för dem att skaffa sig utbildning. Har vi en rätt sammansättning av vägval i skolan som lockar pojkar att studera? Jag vet inte, men det tycks mig att skolan är för teoretisk och mer anpassad för barn med kognitiva förmågor som ligger på den högra halvan av normalfördelningskurvan. En slogan är: att alla ska med, en slogan som är bra, frågan är bara på vilket sätt utifrån individens förutsättningar det görs.