Ständigt dessa betyg

Betyg och betygssättning är ständigt på tapeten. Speciellt inför vårterminens avslutning, när betygen ska sättas i årskurserna sex till nio. Sedan 2011 har vi ett sexgradigt betygssystem med kunskapskrav i årskurs 4-6 och 7-9 där kraven är satta i slutet av varje period. 

Varje steg innebär att kraven har ökat när du går från lågstadiet till mellanstadiet samt från mellanstadiet till högstadiet för att få slutbetyg  i årskurs 9. Problemet med dagens betygssystem i grundskolan är betygsgränsen mellan F och E. I förhållande till det relativa betygssystemet, som inte hade någon underkännande gräns utan som lägst betyget ett, och dagens system sedan 2011 får elever underkänt i ett ämne genom betyget F när hen inte uppfyller kraven i betyg E. Vilket gjort att kraven på elever är större i dagens skolsystem än tidigare. 

Samtidigt som kunskapskraven varit ett under av otydlighet med insprängda värdeord. Ord som alltid definieras i betraktarens ögon och är en av grunderna till glädjebetyg. Därtill finns det ett fenomen i skolsystemet där man, med krav från huvudmän och rektorer sätter snäll-E för att inte svärta ned skolans rykte. En otjänst för eleverna som får svårare ju högre upp de kommer i skolsystemet.

Betygssättningen som görs i maj 2022 är den sista i enligt Lgr11. Från 1 juli 2022 får vi en ny läroplan Lgr22 där både de generella kraven i kapitel 1 och 2 utökats som ändrade kursplaner i kapitel 3. Den största ändringen är dock att innehållet i betygsbedömningen ska göra på nytt sätt. Den skarpa gränsen mellan F och E behålls, medan man i lågstadiet (åk 1-3) gör en bedömning av kunskaper, där innehållet fokuserar på fakta. Dessutom skrivs i skolförordningen följande för att bedöma elever:

• 1.läsförståelse i årskurs 1, och
• 2.matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3. Kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.  

För mellanstadiet sätt betygen i årskurs 6 och för högstadiet i årskurs 9. I skolförordningen skrivs följande för att bedöma elever:

Betygskriterierna för årskurs 6 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Betygskriterierna för årskurs 9 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när ett ämne avslutas. 

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Den observante läsaren noterar att ordet kunskapskrav saknas i skrivningar. Ordet har ersatts med begreppet betygskriterier. Samtidigt kommer bedömningarna för att göra en summativbedömning att ändras. De klara kraven som funnits för att sätta ett betyg där kunskapskrav saknats försvinner och ersätts med att kunskapen hos eleven görs i en sammantagen bedömning för att sätta betyget.

Skoldebatten har fokuserat mycket på att fristående skolor sätter glädjebetyg i ämnen för eleverna. Politiskt har detta varit infekterat, det har visat sig att eleven inte haft tillräckliga kunskaper för att klara nästa utbildningsnivå. Tyvärr kommer detta med glädjebetyg att späs på med den nya ordningen från höstterminen 2022. Då inte bara i fristående skolor utan även i kommunala skolor. 

Frågan är om vi ska ändra betygssystemet så att det för det första slopas F betygen och mildrar kraven på E-nivån. Samtidigt borde en debatt föras över vad grundskolan ska vara till för. Är det främst en medborgarskola, som det var tänkt när grundskolan infördes 1962, eller något annat. Där fanns linjeval i högstadiet för framtida studier när grundskolan startade, där fem av dem var teoretiskt inriktade och fyra praktiskt inriktade.

Något är sjukt i dagens sätt att organisera skolan, speciellt i ljuset av hur kunskaper värderas. Allt för stort fokus ligger på de teoretiska ämnena och för lite på de praktiskt estetiska. Det orättvisa är att varje årskull innehåller olika begåvade barn. Oftast följer de normalfördelningsrkurvan.

Om grundskolan ska vara för alla är skoldebatten felfokuserad innehållsmässigt. Där det möjligen ska var så att barn från tre års ålder upp till elvaårs ålder skulle ha en sammansatt skola innan man ämnesorienterar skolan i mellanstadiet sista årskurs och uppåt.

Ett är klart att rättssäkerheten i betygssättningen från 1 juli 2022 inte blir bättre än det betygssystem vi lämnar. Vilket är ett fiasko från politiskt som myndighets håll när man tror sig skapa en skola som minskar tydligheten i vilken mån elever ska få en rättssäker betygssättning.

Skoldebatt i media: Expressen SVT Vetenskaps världen