Parallella samhällen

 

Parallella samhällen var på tapeten på Nyhetsmorgon (1/5 22) när en avhoppad person från Jehovas vitten berättade om sin kommande bok. Boken har sitt ursprung i att hon fått sig tilldelad en hemlig box innehållande de rättesnören för hur de ledande personerna skulle agera och döma i saker som stör ideologin i inom rörelsen. Hon själv bröt med rörelsen i tolvårs åldern och inte velat gå i klinch med sin uppväxt. Vad hon berättade styrs denna trosrörelse av lågutbildade män.

Ett nytt perspektiv, slår mig att jag själv upplevde detta i min uppväxten inom frikyrkligheten. Många av pastorerna och de äldste (lekman som sitter i styrelsen) var ofta lågutbildade och bokstavstrogna. De hade svårt att lyfta sig ur trycksvärtan och se i vilken kontext människor levde i.

Samma noterar jag i de händelser som styrde påskupproret för några veckor sedan. Oftast i de miljöer dessa upprorsmakare lever i är kopior av de hemländer de kommer från, där klaner styr eller där heder styr. En patriarkal miljö där medlemmarna oftast har låg utbildning. Sägas ska dock att de som invandrat tidigare till Sverige från länder med totalitära styren har varit samhällseliten därifrån. De har snabbt inlemmats i den svenska kulturen och oftast är idag välutbildade män och kvinnor.

Utbildning och kunskap verkar var nyckeln för att motarbeta tendenser till "den enda rätta vägen" som praktiseras i slutna sällskap med ideologiska grunder. Det må vara kristna, islam eller annan religiös grupp som politiska grupper. Bildning och öppna sammanhang är avgörande för att skapa en sund utveckling. Frågan jag funderar på är hur det i framtiden kommer att bli när vi åter ser att killar har en lägre utbildning än tjejer. Vad tyder detta på? 

Jag har inget svar på frågan. Det enda icke vetenskapliga reflexionen jag har från min egen uppväxt i ett arbetarhem, på 1950- och 1960-talet, var att föräldrarna stimulerade mig som grabb att studera vidare för att få bättre förutsättningar än de hade i sin uppväxt. Att göra en klassresa i bildningens tecken som gav nya möjligheter och ett kritiskt tänkande i förhållande till företeelser och sammanhang jag växte upp i har tjänat mig väl.

När vi diskuterar hur vi ska få bukt med parallellsamhällena är det bildnings- och kunskapsfokus vi måste sätta i första rummet när det gäller pojkar i skolan. Vad är vinsten för dem att skaffa sig utbildning. Har vi en rätt sammansättning av vägval i skolan som lockar pojkar att studera? Jag vet inte, men det tycks mig att skolan är för teoretisk och mer anpassad för barn med kognitiva förmågor som ligger på den högra halvan av normalfördelningskurvan. En slogan är: att alla ska med, en slogan som är bra, frågan är bara på vilket sätt utifrån individens förutsättningar det görs.