En vinkel som saknas i serien är objektivitet när det gäller fristående skolor. Tar vi fristående skolor är det ungefär sexton procent av den totala grundskolan. På vissa orter i Sverige finns de inte ens. I programmet verkar fokus vara på de andel skolor som ägs av skolkoncerner, men inte en enda medelstor eller mindre fristående skola har behandlats. När programmet belyser frågan är det ur perspektivet "glädjebetyg", "marknadsskola" och segregation. Ska man få perspektiv på det här med privatskolor, eller som lagstiftningen kallar dem enskilda skolor, och segregationen måste man backa bandet till hur det var innan 1992. Sverige hade ett antal privata skolor där skolpengen bestämdes av en avgift föräldrarna betalade för sina barns skolgång.Övriga fick hålla tillgodo med den kommunala skolan som styrdes med regler och pengar från staten.
Så segregation har funnits sedan urminnes tider, fast det störde mindre när det var överklassens barn som kunde välja. Folkhemmet skapades för att alla skulle få en jämlik tillvaro och att överklassen skulle få behålla sin livsstil. När Göran Persson, i decentraliseringens tecken, kommunaliserade skolan 1990 följde sedan Carl Bildt efter med att öppna upp skolsystemet för att göra den jämlikare med att även medelklass och arbetarklass skulle ha möjlighet att välja skola. Elevpengen infördes och speglar den kostnad kommunen har för att driva sina skolor via skattsedeln. Nu hade helt plötsligen vårdnadshavare möjlighet att välja skola utan att betala för att placera sina barn i en skola de önskade.
Så ser grunden ut för det skolsystem som finns idag. När de fristående skolorna startades för trettio år sedan var friheten stor, enda kravet vara att den som startade skolan skulle minst ha tjugo elever i sitt register. Med tiden och de fallissemang som inträffade i fristående skolföretagen fick debatten fart om att reglerna måste stramas upp. Det skedde med den nya skollagen 2010 där alla skolor, oavsett driftsform, ska undervisa efter samma läroplan med tillhörande kursplan. Samtidigt stramades betygssystemet upp och för första gången sedan relativa betyg infördes skapades en underkännande gräns med betyget F i grundskolan. En sak som vår mångordiga skolminister nu ska sätta till en utredning för att se över betygssystemet en gång till, trots att riksdagen beslutat om nya betygsregler från 1 juli 2022.
När ordet marknadsskolan diskuteras är det en dimension som sällan diskuteras, den om generationsskifte. De små skolor som drivs som fristående skolor av en hängiven f d lärare har en utmätt tid att driva sin skola. När pensionsåldern närmar sig eller någon vill göra exit av andra skäl uppkommer frågan: vem ska ta över eller ska skolan läggas ned. Det är här riskkapitalet kom in genom sina uppköp av skolor som behövde få en ny ägare. Dessa har sedan vidareutvecklats till att idag omvandlats till stora skolkoncerner som köper upp små skolor. Frågan fanns inte på den politiska agendan över hur dessa privata skolor skulle leva vidare. Yrvaket har politiken börjat vädra luft kring detta. Det var här begreppet marknadsskola dök upp och Sjöstedts mantra om vinster i välfärden.
Att det finns problem i skolan måste sättas in i sitt rätta sammanhang och sakförhållanden. Då blir det lite patetiskt när skolministern i programmets fjärde och sista program tre gånger använder begreppet marknadsskolor som förklaring till alla problem som finns i skolan. Speciellt som mängden fristående skolor endast är sexton procent av totalt antal grundskolor i Sverige.
Vetenskapens värld hade tjänat på att programmet "Det svenska skolexperimentet" haft en neutral hållning och belyst båda sidors bevekelsegrunder. Världen är inte svart-vit, inte häller i skolan.
Media SVT Vetenskapens värld
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar