Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 28 mars 2021

Förintelsens barn

Två vingklippta individer kommer till Sverige. Hon från en tuff vandring från Auschwitz via Bergen-Belsen. Han från Sovjetiskt fångläger. Båda var trolovade i Rumänien innan de hamnade i sina respektive helveten. Han klarade två års fångenskap i Sibirien. Alla i hans familj mördades i nazisternas koncentrationsläger. Hon och hennes familj mördades eller klarade inte befrielsen i Bergen-Belsen.

Ili Grunzweig från Satu  Mare, Transsylvanien, kom till Sverige direkt efter kriget. Ernst Jakob Silberstein, från Negreni, Transsylvanien, kom till Sverige i mars 1948. Med sina bräckliga livsöden, där de stod helt ensamma i ett nytt land utan rötter, startade deras liv. Två år efter kom deras första barn till världen, Margit. Hon fick sitt namn efter mor Ili älskningssyster som dog Bergen-Belsen.

Många är de berättelse jag läst av överlevare från Förintelsen. Denna berättelse är utifrån förintelse barnets perspektiv i Norrköping på 1950-talet. En annorlunda judisk familj i Folkhemmet. Identitet är ett subtil fråga för de som inte har rötter i den svenska myllan. Margit berättar om fixeringen vid svenskhet. Hon skriver:

Jag är svensk. Svensk judinna. En judinna i Sverige. En människa som tillhör en annan religion än majoriteten och delvis en annan kultur. Jag har svårt att fördra den ständigt uppblossande politiska  debatten, tidvis en fixering, kring vem som är svensk, hur och varför. (s 161)

En kluven bild många andra generationens invandrarbarn har och majoritetssamhällets oförmåga att se individerna med annan bakgrund än de som har rötter i Sverige. Det här med att vara utanför och annorlunda. Att inte fira jul eller andra kristna högtider som judinna. 

Boken är en berättelse som ger nya inblickar i hur barn till vingklippta individer har sin uppväxt och hur de sakta anpassas till svenska förhållande, men ända har kvar sin traditioner, i detta fall judendomen.

Bokens slutmeningar sammanfattar en ytterst värdefull och stilistisk välskriven berättelse:

År tilläggs till år sedan helvetesportarna öppnades till koncentrationslägren och soldaterna möttes av levande döda. Varje år högtidlighåller vi minnet av Auschwitz befrielse 27 januari 1945. Befrielsen kom, men ingen av de som var där blev någonsin fri. Inte heller Förintelsens barn. (s 190-191)

Berättelse är väl värd att läsa för att förstå rotlösheten i att bygga något nytt, utan historien i ett nytt land, om hur mödosamt det är att vara avvikare i ett svensk samhälle.

    

    

fredag 19 mars 2021

Offermakaren


Sommar i Sandhamn är bytt till vinster och december i Åre. Coronan och reserestriktionerna är grunden för att Viveca Sten skapat Åremorden.

En rafflande berättelse i vintermiljö glider fram i sedvanligt snabbt tempo kring Åreskutan. Ett lik hittas i början av skidsäsongen i en av liftarna. Kroppen är stelfrusen när den hittas och skräcken sprider sig i Åre över att en mördare går lös. Polisen får en del att göra under ledning av inspektör Daniel Lindskog.

Parallellt har Hanna Ahlander trasslat till det hemma i Solna och jobbet på Stockholmspolisen. Hon jobbar med fall i nära relationer och det vill sig inte bättre än att ett fall handlar om en kollega som misshandlat sin fru. Hon tystas ned, man golar inte på en kollega, och hon tvingas bort från jobbet. Samtidigt har Hannas relation strulat till sig och hon får hjälp av systern att rymma fältet till Åre.

På olika vägar kommer Daniel och Hanna att mötas och jobba med fallet med det stelfrusna liket och historien som innehåller många bottnar av personliga misslyckande och annan kriminalitet.

Nu är jag nyfiken på vad den nya serien om Åremorden kommer att handla om. Vad kommer nästa bok att handla om. Har du ännu inte läst Offermakaren har du en spännande annorlunda miljö att se fram emot. Landsbygd och polisarbetet i den socialt kontrollerande miljö små samhällen bjuder på.

torsdag 11 mars 2021

Hundraåringen

Märkesåret 1921 brukar betecknas som demokratins födelse. Kvinnorna får rösta för förstagången efter grundlagsändringen 1920. Året är också en personlig sak för mig. Fredagen den 11 mars 1921 föddes mamma. Följande, om hennes livshistoria, saxar jag ur griftetalet vid begravningen den 13 december 2013 i Eskilstuna.

Mamma fick ett långt och rikt liv. Ett liv som kretsade kring omvårdnaden om familjen och tron. Livets början och tidiga åren utspelades i ett bondesamhälle. På gården Sandvik i Stora Malms socken levde hon i en syskonskara om sex stycken. Tre äldre bröder som präglade henne och en yngre syster och bror.

Mamma berättade gärna om sin skoltid i Sörgölet skola. Där hon på första skolavslutningen fick sjunga ”När lillan kom till jorden”. Skolvägen vara inte den kortaste. Oavsett om det var att pulsa genom snö eller en solig dag så vara det inte tal om något annat än att gå till skolan.

Som ung flyttade hon till Katrineholm och började jobba som hembiträde hos doktor Östling. Hon prövade på att jobba i textilindustrin på Vadden. Efter kriget flyttade hon till Eskilstuna. Där hon först började jobba som barnflicka för att senare bli biträde i en Konsumbutik. 

Där träffade hon pappa Verner och tycke uppstod. De gifte sig 1951 först borgerligt i Stadshuset på gröna kullen i Katrineholm. Vigselförrättare i Filadelfiakyrkan, efter den borgerliga vigseln, var den legendariske pingstpastorn Georg Gustafsson. Bröllopet hölls på gården Malmsås hos hennes syster Rut och svågern Nils.

Brukligt för tiden på 1950-talet var att kvinnorna var hemmafruar, så var och mamma. Med tiden började mor arbeta igen. Först i köket på Pilkrog sedan som vårdbiträde i det kommunala vårdhemmet Balsta. Den gick så småningom över till landstinget. Vårdinrättningen flyttades under mitten av sjuttiotalet till Torshälla. På det som idag heter Spångagården jobbade hon till sin avtalspension på avdelning 2B.

I början av sin pension började mamma att studera i olika studiecirklar. Bland annat om Europa och dess påverkan inför Sveriges inträde i EU. Politik var inte något mamma aktivt sökte eller följde under sitt yrkesliv. Hon hade fått avsmak för det genom sina äldre bröders partipolitiska engagemang i kommunalpolitiken. Men där under studiecirkeltiden började hon bli samhällsmedveten och följde nyhetsflödet. Vad hände. Hur kunde det vara så? Jag minns att vi hade livliga meningsutbyten om olika dagsaktuella händelser.

Efter en kort sjukdomsperiod i november 2013 somnade hon i 21 november efter ett liv som varade i 92 år 8 månader och 10 dagar. 

Några noteringar från 1921 är att Sverige hade en befolkning på drygt 5,9 miljoner. Boendet var annorlunda än idag hundra år senare. I städerna bodde cirka 28 procent av befolkningen och 72 procent på landsbygden. Stockholm hade drygt 400 tusen innevånare. Bland de aderton var ärkebiskop Natan Söderblom ny på stol sexton.

Kvinnorna rycker fram. Med rösträtten hamnade den första kvinnan i Sveriges riksdag, yrkesinspektrisen fröken Kerstin Hesselgren från de frisinnade. Ungefär samtidigt tog Tekniska Högskolan in sin första ordinarie kvinnliga elev. Fröken Waldy Bergegren tog sin veterinärexamen från Veterinärhögskolan. Kvinnorna gjorde därmed sitt intåg i det svenska samhället bort från hemmet.

När jag summerar denna dag känns det märkligt att dessa hundra år inneburit så mycket frigörelse. 

För övrigt känns det stort att det idag är hundra år sedan mamma såg dagens ljus. Hon gav mig många fina stunder att minnas, vila i frid mamma.