I guds namn

Vad är det som gör att våld motiveras i religionens namn. Eli Göndör går i sin bok in på sådan som alla i det svenska samhället bör förstå vad gäller islam och hur våldet kan vara en del av den.

Utgångspunkten i boken, vad innebär religiöst meningsskapande, beskrivs av Eli Göndör på detta sätt:

Det är alltså judar, muslimer, kristna och andra som ska ställas till svars för sina handlingar. Inte religionen, den gör ju inte något. Det är utövarna som fyller religiösa begrepp och idéer med det politiska och sociala sammanhang de lever i för att den vägen legitimera mord och förtryck av andra. Andra utövare fyller samma begrepp och idéer med omtanke, hänsyn och kärlek till medmänniskor. Urkunderna kan i sammanhanget ses som en tacksam katalog att välja ur, och idéerna och begreppen anpassas till sociala och politiska villkor vid varje givet tillfälle och sammanhang. (s 17-18)

Meningsskapandet sker utifrån gruppens tolkning av urkunden. Urkunden blir en slags innehållskatalog som gruppen tolkar utifrån. Det är därför det finns så många olika grenar inom de tre Abrahamitiska religionerna, judendomen, kristendomen och islam.

Boken speglar också hur islam utvecklats och vilka uttolkare som funnits. Kunskap fås om islam i Mellanöstern. Vilka traditioner, bildning och moderniteter finns ur ett arabiskt perspektiv på omvärlden. Här fås en bild hur en av de stora ideologerna, Sayyid Qutb - anpassningens mästare, tar gamla begrepp som laddas med samtiden där det heliga kriget är vars mans skyldighet.

Boken sätter detta i relation till hur Muslimska Brödraskapet utvecklats och hur de verkar, inte bara i Mellanöstern utan även i Europa. Här fås även inblicken i vad som skiljer islam i Mellanöstern och i andra delar av världen som Afrika och Indonesien.

Boken sätter även in muslimers villkor och utveckling i Sverige. En läxa som varje svensk i majoritetssamhället bör ha kunskap om. Därför är boken en av de större ögonöppnaren om hur olika grupper tolkar innehållet i urkunderna Koranen och Bibeln.