Socialt mixade elevgrupper

Socialt mixade grupper är en strävan som funnits sedan grundskolan kom till 1962. En strävan som gick bra att få till under tiden Sveriges skolor styrdes av politiker på detaljnivå och det till stor del fanns bara infödda svenska barn. Sedan valfriheten och fristående skolor blev en del av grundskolan har den sociala mixen minskat.

Den läroplan som brukar relateras till i debatten av svensk skola och den demokratiska fostran är Britt Mogårds verk Lgr 80. Där står följande:

Alla skall, oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i grundskolan. Skolstyrelsen bör verka för att eleverna grupperas så att en så allsidig social sammansättning som möjligt uppnås i klasser och arbetsenheter. (s 15)

Om just tillgång till utbildning innebär en social mixad grupp kan man fundera över. I nutida debatt om den segregerade skolan förs den utifrån linjen att fristående skolor och valfriheten inneburit "en socialt homogen elevgrupp vuxit fram som ett av de främsta kriterierna vid föräldrarnas val av skola. Detta har bidragit till en avsevärd devalvering av en av grundskolans huvud­syften: skolan som en social smältdegel" (SvD 21/2 21).

En vacker tanke att grundskolan ska var en social smältdegel. Några reflektioner kan görs. I storstäder har olika delar av städerna segregerats både klasstillhörighet som etnisk tillhörighet. På landsbygden har vi en naturlig homogenitet. Grundskolan med kommunala huvudmän har närhetsprincipen som grund för skolplaceringen. Det innebär att på landsorten är det etniskt homogena grupper i skolan, medan i storstäderna styr bostadssegregationen den sociala mixen. Kommunala skolor i de segregerade områdena har stora andel invandrade är det oftast en social smältdegel mellan olika nationaliteter och kulturer med oftast litet inslag av etniska svenskar. Önskas sociala smältdeglar är det hög tid att ta bort närhetsprincipen och tillåta valfrihet på så sätt som utredningen ”En mer likvärdig skola” (SOU 2020:28) föreslår. Frågan blir då hur obligatoriskt skolval ska gå till och vilka kriterier som ska gälla för den social mixen på skolenheter och klasser så man får en social blandning både etniskt som socialgruppsmässigt.

När jag, som en av de första eleverna i grundskolan på 1960-talet, ser tillbaka på min klass var vi etniska svenskar från olika samhällsgrupper. Allt från sådana som jag, arbetarunge, till tjänstemans barn och ortens fabrikörsbarn. Vi fick inblick i våra olika förutsättningar under skoldagen. När skolan var slut återgick vi till våra respektive sociala sammanhang. Tanken och tillämpningen gick bra under den tiden när majoritetssamhället dominerade. Idag är det mer komplext när vi har ett minoritetssamhälle som motsvar en femtedel av folkmängden. Detta minoritetssamhälle är också en mix med olika etniska bakgrunder och kulturer som skapar spänningar mellan dem och inte bara mot majoritetssamhället.

Socialt mixade elevgrupper går lätt att skriva och säga med ord. Svårare blir det att faktiskt genomföra den efterstävade mixningen. Frågan ligger på ett djupare plan. Vill föräldrar till etniska svenskar mixas med barn från andra etniska grupper. Vill föräldrar till invandrade barn, från utomeuropeiska samhällen, blanda dem med etniska svenska. Jag har inget svar på hur det skulle gå till, men det är en djupare fråga om hur en integrering blir verkningsfull för en socialt mixad elevgrupp.

Media SvD