Eskilstuna är sedan 1600-talet en utpräglad industristad, sedan livländaren Rademacher kom till staden för att hantera järnet. Här utvecklade Munktell, Stenman, Rinman m fl industrin där ingenjörerna hade en naturlig del av utvecklingen, allt från att lösa problemen med produkterna till att utforma produktionen. Så yrkesvalet var rätt naturligt för en grabb i den miljön, fast inte valet av inriktning. Naturligt hade man valt maskinlinjen, jag valde istället husbyggnad. Har funderat på varför. Kommit fram till att jag nog fascinerades av rivningen och bygget av husen på andra sidan Klostergatan. Där stod grabben många timmar i vardagsrumsfönstret och spana. Det var det gjorde valet av den tekniska linjen i högstadiet på grundskolan vidare till den treåriga fackskolan med att bli fackskoleingenjör i husbyggnad 1971, för att fortsätta på Väg- och vattenbyggnadssektionen på KTH med civilingenjörsexamen 1979 i byggteknik och produktionsekonomi.
Med min egen resa har det varit intressant att läsa historien om oss ingenjörer och betydelsen för att utveckla Sverige, från fattigt bondland till den högindustrialiserade välfärdsstat vi har idag. Från att gått från livet i den närmsta byn, till järnvägens utbyggnad, som möjliggjorde möten med andra. Inte bara möten utan också utbytet av varor mellan olika verkstäder. Volvo är ett bra exempel på detta. Hur Gustav Larsson handlade upp chassi, växellådor, motorer, mm och monterade ihop komponenterna i Torsland från olika verkstäder i Sverige. Det intressanta var att från starten 1928 var det inte personbilarna som gjorde att man överlevde utan tillverkningen av lastbilar. Om vi håller oss kvar i Göteborg, staden kännetecknades inte bara av sjöfartsnäringen utan också av industrierna. Här uppfann Sven Wingqvist det sfäriska kullagret som ett resultat av att lagren på spinn- och vävmaskinerna ständigt gick sönder, eftersom fabriken stod på blåleran i Götaälvdalen. Ur det skapades SKF, ett idag högst internationell ledande verkstadsföretag. Detta företaget skapade Volvo genom Assar Gabrielsson och Gustav Larsson.
Min egen bransch har också betytt mycket för välståndet. Minns själv uppväxten, i först lägenheten föräldrarna hade fanns bara toalett, inte bad. Det fick man gå ned i källare för att göra på bokade tider. Samma var det med tvättande. Där fick man köpa ved och värma upp grytan för att tvätta på bestämda tider, för att sedan torka tvätten i speciella torkrum, som dessutom, i händelse av krig, skulle vara skyddsrum. Tack vare företag som Electrolux och Axel Wenner-Gren fick vi dammsugare, kylskåp och frysar. Via Ruben Rausing fick vi Tetra Pack och en annan distribution av färskvaror som mjölk, grädde och andra drycker. För att återknyta till väg- och vattenbyggarna, det var de som skapade möjligheten att utnyttja råvattentäkter och skapa vatten- och avloppssystem som drogs in i husen genom kommunala VA-system. Vi gick från Lubbe Nordstöms SkitSverige till en hög hygienisk standard med mindre sjukdomar som följd.
Mycket var bekant i berättelsen om oss ingenjörer i boken. Gunnar satte mig också på nya spår, sådant jag inte sett på min yrkesfärd genom livet. Tack för det. Samtidigt bör man komma ihåg när vi läser om dagens kända verkstadsindustrier, de ömsat skinn flera gånger sedan starten. Electrolux från dammsugare till familjens vitvaror, ABB från trefas till global spelare i robotiseringen. Samma med Atlas Copco från gruv- och anläggningsmaskiner till att skapa lufttomma rum. Den som ömsat skinn mest är Ericsson. De har gått från telefoner via växlar till digitala eran med 5G, alltså fem till sex stora teknikskiften har ingenjörerna varit med och gjort på Ericsson.
Med svung och djupa kunskap som Gunnar besitter har han skapat en berättelse värd att läsa utanför tekniker skrået. Med driv i språket förklarar han den samhällsutveckling Sverige varit med om under de senaste dryga 150 åren. Där ingenjörerna varit en väsentlig del, för det är nu så att forskningen i all sin ära bara står för att ska kunskaper om VAD och VARFÖR, know-why, medan ingenjören är pragmatikern som tar kunskapen om naturvetenskap och teknik och drar den till praktisk tillämpning, genom att ständigt pröva den så dess funktion blir användbar, know-how.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar