Min kritik gäller inte uppropen och dess talespersoner, skriver professor Fredrik Svenaeus om metoo-rörelsen i ett svar till sina kritiker.Det intressanta är frågan vad betyder trakasserier ordboksmässigt? Följande definition hittade jag:
medvetet vållat (fortlöpande) obehag.Med det som grund kan man försöka att bena upp den tsunami av berättelser om sexuella obehag. Vad innehåller den? Fredrik Svenaues skriver om var på i skalan ska man klassificera sexuella trakasserier. Klassificeringen måste utgå från var man befinner sig på skalan:
kroppslig beröring, oönskad uppvaktning, nedsättande kommentarer eller obehagliga blickarNotera i denna skala saknas klassificering som grov våldtäkt och våldtäkt. För att kunna diskutera är det viktigt att ha perspektivet på fakta. Ta bara Advokatsamfundets undersökning, den första undersökningen gjordes före metoo, var det 4 procent kvinnor i kåren som ansåg sig utsatta för sexuella trakasserier under senaste året. Det var i linje med Arbetsmiljöverkets undersökning. När sedan Advokatsamfundet i november gjorde om undersökningen hade den siffrorna stigit till 13 procent. En ökning med 9 procentenheter eller hela 325 procent.
Med undersökningar, är det bekant, att man får svar som man ropar. Man undrar då vad beror denna stora ökning bland jurister på? Vilken klassificering av frågan har gjorts? Är den allmänt ställd eller har man viktat olika typer av sexuella trakasserier. Denna typ av analyser måste man alltid göra för att hitta samband och mönster i en fråga. Därtill hur många har svarat. Speciellt viktig när man ska hantera arbetsmiljöproblem. Det är här faran finns när man inte våga diskuterar och problematisera frågan om sexuella trakasserier. Om man inte vet storleken på de olika typerna av trakasserier vet man inte vilken av dem man ska inrikta sitt arbetsmiljöarbete på och vilka metoder man ska använda.
Media SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar