Lobbyisterna skoljulafton

Lobbyisterna har fått sin julafton, om skolpolitikens inriktning, sedan Björn Åstrand kom med sin utredning 27 april 2020 En likvärdig skola. Tankesmedjan Frivärld pratar om maktens arrogans och Arena Idé om skolmarknaden. Båda har guldkorn i sin argumentering. Dock är deras käpphästar inte överensstämmande med skolans problem.

Striden står mellan ett fritt skolval eller ett centralistisk skolval. Därtill från vänsterkanten en återgång till tiden innan den Perssonska kommunaliseringen. Ett återuppväckande av länsskolnämnder eller som det numera kallas regional enheter på Skolverket för att bistå skolan i fördelningen av elever. En ytterligare byråkratisering av skolväsendet.

Frivärld, via sin ordförande Gunnar Hökmark, skriver i SvD (11/5 20) följande om att inte ha kvar det fria skolvalet enligt dagens modell:

Det finns inget likvärdigt i att tvinga elever gå i sämre skolor. Inget likvärdigt i att värna existensen av dåliga skolor. Inget likvärdigt i att hindra fler elever att välja den skola de vill ha. Inget likvärdigt i att motverka bra skolor.

Sveriges skolproblem handlar inte om att för många går i bra skolor utan att för många går i skolor som inte håller måttet. 

Det man frågar sig med detta påstående, vad är bra och dåliga skolor. Finns det sådana, eller är det snarare så att det är frågan om populära skolor istället för bra. En populär skola är inte med automatik en bra skola. Här avgör helt andra faktorer om de skulle vara Sveriges bästa skolor.

Arena Idé, via German Bender och Sten Svensson, skriver i SvD (11/5 20) följande om den förkättrade marknadsstyrda skolan:

I dag har vi facit av att marknadskrafterna fått styra skolan: en kraftigt ökad skolsegregation, sjunkande kunskaper för de svagaste elevgrupperna, höjda kostnader, kommuner som dräneras på resurser, skolkonkurser, oseriösa eller rentav kriminella skolhuvudmän och betygsinflation är några av de viktigaste negativa effekterna.

Här kan man fundera en stund, vad innebär det om vi skulle gå tillbaka till det skolsystem vi hade innan den Perssonska kommunaliseringen. En hårt centraliserad skola styrd av regler. En skola där alla ska gå i en skola nära föräldrarnas hem. Hårdare närhetsprincip än rådande. Här kommer verkligen bostadssegregationen öka barns misslyckande om de inte har möjlighet att välja annan än den kommunala skolan i sitt bostadsområde. Alltså en förstärkning av segregationen än en minskning.

Frågan är hur ska vi få en skola som ger barn den livschans de behöver. Det orättvisa i tillvaron är att varje individ föds med olika kognitiva färdigheter och därmed olika förutsättningar att klara skolan. Det är alltså inte så att social ingenjörskonst skapar rätt förutsättningar utan att varje skola har möjligheter att drivas för den man är till för, barnet. Inte efter vilka politiska preferenser olika lobbyister eller tyckare har.

Media SvD1, SvD2