Religiösa inslag i undervisningen

 

Konfessionella skolors vara eller inte vara är ständigt på tapeten i skoldebatten. Under 2022 har Skolinspektionen på uppdrag i regleringsbrevet från regeringen gjort granskning av dem. I Sverige finns 60 konfessionella skolor av dessa inspekterades 78 procent (47 av 60) varav 60 procent (28 av 47) via tillsyn och 9 procent (4 av 47) genom kvalitetsgranskning.

Skollagen skiljer på utbildning och undervisning. Utbildning är skolans verksamhet där undervisningen är huvudprocessen. Undervisningen ska enligt skollagen vara icke-konfessionell vilket innebär att inom timplanen får det inte förekomma religiösa inslag. I granskningen 2022 fann man följande typer av olämpligheten:

• andakt, bibelläsning och filmvisning om evangeliet på undervisningstid
• skolan till en stor del sjunger psalmer och lovsånger i ämnet musik
• eleverna eller lärarna var för sig eller tillsammans läser och reciterar suror innantill direkt ur Koranen
• elevens val som skolan tillhandahöll var undervisning i islam
• inte fått någon undervisning inom området sex och samlevnad inom ämnet biologi de senaste åren. Skälet som uppgavs till detta var att det på skolan ansågs känsligt att ta upp frågor kopplade till homosexualitet, mot bakgrund av elevernas åsikter gällande kön, familjekonstellationer och hbtqi-frågor.

Andra exempel från årsrapporten från Skolinspektionen beträffande värdegrund är:

• dokumenterad klädkod som innefattade att eleverna skulle klä sig respektabelt, och innebörden av detta var att eleverna inte skulle ha en så kallad magtröja, urringade tröjor, korta kjolar eller korta shorts
• trivselregel som innebar att eleverna inte skulle vara ihop med någon så att det syntes under skoltid
  
• att det förekom kränkningar i flera årskurser vid skolan, såväl elever emellan som att lärare uttalade sig kränkande gentemot elever. Bland annat ska lärare ha uttryckt sig olämpligt om elever med funktionsnedsättning, uttalat fördomar om elevers ekonomiska situation, och uttalat kränkningar som avser elevernas etniska härkomst.

Katalogen ovan kan göras längre, men visar på allvarligheten i de brister som förekommer att minst 24 skolenheter trampar över kraven i skolans styrdokument.

Till detta redovisar Skolinspektionen det allvarliga i den ägar- och ledningsprövning som gjort. Där har 21 procent (10 av 47) huvudmän och 13 procent (5 av 47) av skolenheterna granskat ägare och ledningens lämplighet att driva skolorna gjorts.

Bland de 24 fallen med brister har tre så allvarliga bister att tillståndet återkallats. Grund är en bristande vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, på grund av bristande laglydnad, och på grund av en ekonomisk misskötsamhet. Två av fallen har inkallandet av tillstånd gjorts utifrån Säkerhetspolisens information om befarad radikalisering av elever vistas i en miljö som förespråkar en enklavisering av samhället, istället för en respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

Hur det kommer att gå med konfessionella fristående skolor i Sverige får vi se. De utredningar som gjorts gör det svårt juridiskt att ändra på rådande lagstiftning eftersom friutrymmet tillåter frivillig medverkan i konfessionella inslag så länge de inte halkar in på undervisningen.

Källa:

Skolinspektionens årsrapport 2022, Dnr: SI 2023:2142