Stimulerande undervisning

Svensk skola har tydliga regler för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i ett ämne. Elever som har det lätt i skolan uppmärksammas inte på samma sätt. Här ligger en del av problem i skolan hur man bedömer elever. Det är för lågt ställda krav om man bara fokuserar att alla elever på en skola ska uppnå betyget E. Man måste spänna bågen högre och säga att man ska nå höga meritvärden totalt för alla elever.

Skolinspektionen har i en rapport belyst frågan om varför högpresterande elever och särskilt begåvade elever lämnas åt sig själv. Det finns en inbyggd syn i skolan och dess lärarkår att dessa barn klar sig själva. Tyvärr är det inte så. Dessa barn behöver lika mycket handlingsplaner och uppgifter som utmanar som de åtgärdsprogram som behövs för elever med svårigheter.

 

Även om vi har ett mål- och kunskapsorienterat betygssystem är en klass eller årskurs normalfördelad eftersom varje individ har olika kognitiva förmågor. För att undersöka hur undervisningen fångar elevers förutsättningar i den högra delen av normalfördelningskurvan har Skolinspektionen kommit med en rapport om hur det ser ut i 29 skolor i Sverige för årskurs 4. Av de 29 skolorna är 5 fristående skolor. Skolinspektionen bedömer att av dessa skolor har 24 behov av att utveckla sitt arbete inom flera områden.

Man har funnit att lärare oftast lämnas ensamma i sitt arbete med elever som ligger långt framme. Det är naturligtvis inte en bra situation. I sin granskning har den gjorts utifrån två centrala frågeställningar:

1. I vilken utsträckning arbetar lärare metodiskt vid planering och i undervisning för att ge elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling möjlighet att nå längre?
2. I vilken utsträckning ger skolans ledning stöd för en undervisning som stimulerar elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling? 

Ungefär en tredjedel (11) skolor bedöms har stort utvecklingsbehov, på sidan 16 i rapporten skrivs följande:

På dessa skolor är undervisningens kvalitet personberoende och ett gemensamt övergripande arbete på skolan saknas. På dessa skolor arbetar lärarna i högre grad ensamma och elevhälsoteamets kompetenser utnyttjas inte för att utveckla undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

Rapporten noterar att 11 av 29 skolor inte har en differentierad undervisningsplanering för att ge elever anpassad undervisning efter deras kunskapsnivå. Här finns mycket att suga upp i rapporten hur man ska tänka för att skapa och stimulera barn som har lätt för sig.

En annan del av undersökningen hanterar den organisatoriska nivån i skolan. Hur arbetar och söker huvudmännen information om utvecklingen av elever som ligger långt fram. Vilken prioritering har rektor av sitt pedagogiska ledarskap på skolan. Är det aktivt och långsiktigt. Här finns ett problem, många rektorer sitter kortare tid än vad som krävs för att skapa ett långsiktigt arbete för att främja utveckling av pedagogisk metoder och uppföljningssystem.

En annan viktig del är arbetet inom elevhälsan och dess koppling till att hjälpa lärarna i sin undervisning. I rapporten på sidan 22 skrivs följande om elevhälsans arbete på de undersökta skolorna:

Elevhälsoteamets arbete är ett område där vi ser betydande kvalitetsskillnader. På mer än hälften av skolorna finns inte upparbetade rutiner för hur lärarna kan få stöd av elevhälsoteamet med att utarbeta och utveckla en stimulerande undervisning för elever som nått långt i sin kunskapsutveckling. Istället framkommer i intervjuerna att elevhälsoteamens arbete på merparten av skolorna är organiserat så att de främst har fokus på de elever som behöver stöd för att nå målen. 

Elevhälsan måste vidga synen på sitt uppdrag och hjälpa till att utvärdera och utarbeta rutiner för att lärare ska kunna arbeta med elever som har lätt för sig. När det gäller lärarstöd har min kollega Mona Liljedahl myntat begreppet Pedagogiskt ABC, där A är Acceleration, B är Berikning och C är Coachning. Detta har Mona samlat i sin senaste bok med samma namn. Hon poängterar att arbete med svårare material alltid kräver undervisning och handledning samt att elevers arbete med svårare uppgifter kräver både respons och uppföljning av läraren.

Frågan är hur många som nu tar chansen att utveckla undervisning och utvärdering av skolan. Speciellt efter att vi fått en uppgraderad läroplan, Lgr22, samt ett nytt sätt att bedöma kunskaper och betygssättning. Ett är tydligt, skolan måste vrida fokus även mot den högra delen av normalfördelningskurvan för att utveckla motivationen bland elever som har lätt för sig. Det är bland högpresterande och särskilt begåvade elever vi har framtidens vetenskapsmän och utvecklare.

Källa:

Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, Skolinspektionen, Dnr: SI 2019:5786