Ändrat skolsystem

Dagens skolsystem presenteras som bilden ovan från Skolverket. Under lång tid har detta systems funktionssätt diskuteras både allmänt som politiskt. Ett av argumenten för att ändra skolsystemet bland debattörer är att skrota "marknadsskolan" och återför dagens system till hur det sett ut innan kommunaliseringen. Nu har vi svart på vitt hur förra regeringens utredare ser på saken.

I den statliga utredningen om statens ansvar för skolan finns två förslag:

1. Fullgånget förstatligande av skolan, har staten både systemansvar och huvudmannaansvar.
2. System där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan.
   

I det första alternativet kommer staten att ha ett systemansvar för skolan. Utredningen belyser en rad sakfrågor kring hur detta skulle kunna se ut. I detta sammanhang finns även hur ekonomiska resurser på nationell nivå ska hanteras. Några exempel är att resurserna ska gå till skolhuvudmännen och inte skolenheterna, skapa stabila förutsättningar för undervisningen och i liten utsträckning påverka hur huvudmännen väljer att utforma sin organisation.

En annan fråga som berörs är lärare och skolledares kompetens. Här föreslås omfattande kompetenshöjningsåtgärder, som fanns under den tid skolorna styrdes via länsskolnämnderna. Ytterligare en konsekvens av förslaget är att man tar över alla offentlig skolverksamhet. Det innebär att staten tar över kommunala skolor, komvux och tar ett arbetsgivaransvar för skolans personal.

Den stora stötesten i dagens system är de enskilda skolorna eller som det kallas marknadsskolan. Utredning förslår följande:

Vid ett fullgånget förstatligande av skolan bör systemet kvarstå att enskilda ska kunna bli godkända som huvudmän för fristående skolor. Den systemansvariga myndigheten bör ansvara för prövning och beslut om godkännande. Fristående skolor bör omfattas av skolsystemets rutiner och system för skolplacering, uppföljning och redovisning av information. Regelverket för olika huvudmän kan i större utsträckning behöva anpassas och differentieras så att förutsättningarna för eleverna i slutändan ska bli likvärdiga.

Principen blir att det idag rådande systemet i princip är kvar, men med två tydliga huvudmän för skolan staten och enskilda.

Med förslaget kommer dagens skolmyndigheter att omorganiseras till högst två. Den ena bör hantera statens systemansvar för skolan och rikta sig såväl mot offentliga skolor och komvux som mot fristående skolor. Den andra bör ha huvudmannaansvar för offentliga skolor och komvux och därmed arbetsgivaransvaret för skolpersonalen.

I alternativ två behålls statens systemansvar enligt ovan. Däremot kommer huvudmannaskapet att ligga kvar på kommunerna. Även de enskilda skolorna kommer att finnas kvar i detta alternativ.

Utredningen bedömer att genomförandet för alternativ 1 tar tjugo år och för alternativ 2 tio år. Så de som önskar sig en snar ändring av skolsystemet får gör halt och vänta ut den tröga process systemförändringar tar. För med statlig finansiering av skolan innebär att skattesystem och bidragssystem måste ses över och vi får en ny skattelagstiftning på plats.

Så den som lever får se hur det blir efter att remissinstanserna sagt sitt och regeringen behandlat förslag och nya utredningar innan man kan gå till riksdagen för beslut om ny skollagstiftning. Sedan kommer den omfattande genomförandet att sätta igång, med dess olika fallgropar, innan vi har något nytt.

Källa: Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag, Volym 1, SOU 2022:53.