Tystnaden säker sig

Midnatt råder, tyst det är i kommunhuset, kommunhuset... Denna strof kom jag och tänka på när det gäller det politiska klimatet efter senaste valet. En tystnadskultur växer fram i kommuner. Viktigt budskap till hobbypolitiker som befolkar kommuner är att förstå sin roll. Kommuner är ingen lagstiftande församling och kan inte hitta på något hur olika verksamheter ska styras. I min värld bör det vara obligatoriskt med en introduktionskurs i juridik och kommunal ekonomi och styrning innan dessa personer får befolka kommunfullmäktige och olika facknämnder.

I Dagens Samhälle går tre fackliga representanter in på den oroande tendens som finns efter senaste valet. De skriver:

Mer än var fjärde kommun har bytt högsta chef efter valet och nästan lika många har haft minst tre kommundirektörer under den senaste mandatperioden. I vissa kommuner petas även chefer på lägre nivå. Skolchefer och socialchefer kan betraktas som politiska om de hänvisar till lagstiftning och bedriver ett professionellt arbete.

Detta är långt utanför mandatet en hobbypolitiker har, samtidigt är det ett demokratiproblem. I skolans värld är det i praktiken inget kommunalt självstyre, eftersom kommunfullmäktige och utbildningsnämnder är huvudmän för skolverksamheten. Det innebär att kommunen är ålagd att följa den nationella lagstiftningen i form av speciallagen och rättighetslagen för barn, skollagen. I den regleras huvudmännens roll i form av ansvar och åtaganden. Ytterst är det Högsta Förvaltningsdomstolen som avgör hur olika lagrum ska tolkas, inte hobbypolitiker.

Sedan 1 januari 2019 finns även krav på skolchef, enligt skollagen, i kommunerna och fristående skolor. Skolchefen har mandatet att se till hur huvudmannen följer lagar och förordningar. Därför är det oroväckande när man läser följande i debattinlägget:

De politiska besluten lokalt övertrumfar riktlinjer, nationell lagstiftning och professionella bedömningar. Likvärdighet och laglighet ställs mot 290 olika tolkningar och det kommunala självstyret.

Det går inte att ha 290 olika tolkningar av lagar oavsett om det är skollagen eller SoL. I skolans värld verkar det mer luta åt att staten bör ta över även det sista friutrymmet för kommunerna, skolpengen. Då kanske vi får en skola som får en likvärdig finansiering utifrån de styrdokument som regering och riksdag beslutat om.

Media DS