Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 11 december 2020

Högstadiet en blandad bild betygsmässigt

Betygsjämförelse mellan olika årskurser är komplext. Tittar man på statistiken från Skolverket på totalresultatet för terminsbetyget årskurs 6 vt 17 och slutbetyget för årskurs 9 vt 20 har en sänkning skett med 1,7 procentenheter under tre år, (se bild nedan).

Bilden blir lite annorlunda om man ser på olika ämnen över tid. Jag har valt ämnena Engelska, Matematik, Idrott & Hälsa, Svensk och Svenska som andra språk.


Tittar vi på Engelska är skillnaderna inte så stor på betygsresultaten. Betyget F har minska i andel för årskurs 9 och andelen med betyg A i årskurs 9 har ökat sedan vt 17.

Bilden för matematik ger en annan bild. Där verkar betyget har minskat för betygen D - B mot betyget E. Samtidigt har betyget A ökat.


Hur rör sig eleverna under högstadiet? Om man tolkar bilden verkar det som spannet mellan betyg D - B innebär mindre rörlighet medan andelen med betyg A rör sig mer.


Svenska verkar ge bättre betyg under högstadiet. Andelen betyg E - C är lägre medan B och A är höger i årskurs 9 vt 20. Om det är en faktiskt förbättring av svenska språket kan man ha många funderingar kring. För bilden nedan ger en annan bild.

Svenska som andra språka har en splittrad bild. Eftersom elever som har annat modersmål än svenska är ett sorgebarn. Dock finns en ljusning, andelen med betyget F har minskat över åren. Samtidigt har en brytning gjorts med högre betyg från betyget D. 

Trenden på betygen, för de viktiga ämnen för att klara högre studier eller klara sig ett liv efter skolan, är att högstadiet mellan vt 17 och vt 20, har en positiv trend. Men det finns fortsatt mycket att göra för att dra eleverna så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Betyget E är inte minimigränsen, men viktig för de elever som vill studera vidare. Samtidigt är det viktigt att elever som har en invandrarbakgrund ges förutsättningar att lära sig svenska för att klara sig i ett gravt skriftspråkligt Sverige. Problemet är de barn som kommit till Sverige i tonåren och fått för få år i skolan. Normalt har barn tio år att nöta in språket. Utmaningarna finns kvar att lyfta elever för att klara att vara en väl förberedd elev för att klara sin framtid.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar