Skärpt kontroll av religiösa fristående skolor

Regeringen har satt ner foten om religiösa fristående skolor med ett förslag till lagrådsremiss. Man vill se en demokrati kontroll. Man undrar hur det ska gå till. För enligt definitionen på demokrati är:

De övergripande principerna för dessa idealtyper är:

• Rättvisa val: öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
• Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för att motverka majoritetens tyranni i ett samhälle.
  

Vad jag vet är dessa principer fastlagd i den svensk grundlagen. I debatten har det framförts att man skulle stoppa etableringen av nya religiösa fristående skolor. Här kom utredaren fram till just bekymret med att det bryter mot religions- som näringsfriheten. Helt plötsligt blir det problem när regeringen vill införa ett rekvisit till i bedömning av lämpligheten att äga och driva skolor.

Nu vill man helt plötsligt öka möjligheten att via belastningsregistret ge Skolinspektionen och alla kommuner, som ger tillstånd till fristående förskolor, ökad insyn. Lina Axelsson Kihlblom (S) säger följande:

Den skärpta ägar- och ledningsprövningen innebär att fler uppgifter ska hämtas ur brottsregistret.

– Tillståndsmyndigheterna saknar i dag tillgång till uppgifter om till exempel brott som rör terrorism, exemplifierar Lina Axelsson Kihlblom.

Det här förslaget skärper samhällets kontroll över välfärden.

Frågan är bara hur ska detta förhindras, eftersom innan man döms för terroristbrott har man haft en skadlig påverkan på demokratin om det utmynnar i terrorism. Någonstans haltar resonemanget.

Förslaget till lagrådet innehåller också tankar kring att man ska definiera eller förtydliga begrepp som utbildning och undervisning samt konfessionell och icke-konfessionell betydelse i skollagen. En märklig sak eftersom rådande Skollag (2010:800) har tydlig definition vad utbildning och undervisning är.

Utbildning i skollagens mening är den verksamhet som bedriv på varje skola där undervisningen är en väsentlig del av skolans verksamhet. Därtill definierar skollagen att undervisning som bedrivs i skolan ska bygga på icke-konfessionell grund på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Konfessionella inslag är det som eleven frivilligt kan medverka i utanför själva undervisningen.

Utbildningen kan i stort sägas omfatta tre storheter för en elev:

• sociala miljön
• pedagogiska miljön
• fysiska miljön

Det är i den sociala miljön eleven utvecklas till den demokratiska medborgaren enligt de krav som finns i de skolformsvisa läroplanerna. Det är dessa tre miljöer som nu Skolinspektionen fått större makt att tillämpa stängning av skolor som har allvarliga brister från 1 juli 2022. En av sådana brister kan var de övertramp som skapat debatten kring skolor som Römosseskolan och andra religiöst inriktade skolor.

På något konstigt sett verkar regeringen å ena sida vända på alla stenar de kan hitta de tycker har oönskade amöbor, svart myror mm under. Samtidigt som man försöker begrava sådant som inte är politisk gångbart som att förbjuda nyetablering av religiösa fristående förskolor och skolor.

Media: SvD