Utmaningar är till för att tänja gränser. Under sista veckan i maj 2019 gjorde jag det genom att vandra på Korfu och Paxos tillsammans med ett underbart gäng.
Förberedelserna inför resan började med att jag, med mina tidigare affärspartner, vandrade runt Kungsholmen och Djurgården. Vandringar som i sig var bekväma, utan allt för mycket ansträngningar, utan mer än uthållighet.
Väl på Korfu startade vi med vandring på södra delen vid en stor lagun. Vandringen på sanddynorna i 2 km var en sugande upplevelse. Som att pulsa i oplogad snö. Andra dagen var den stora utmaningen. Här vandrade vi i bergen med en stigning på 250 meter på 8 km. Kanske låter det inte som en utmaning. För många i sällskapet inte, för mig en rejäl utmaning. Envisheten gjorde att jag trots många pust pausar tog mig upp till byn Stavros och lunch på den lilla grekiska tavernan.
Följande dagar blev allt mer flytande eftersom strapatsen andra dagen ökade uthålligheten och färdigheten att vandra i terrängen med skiftande underlag. En begränsning blev det under dagarna. På Paxos finns den spektakulära Tripitos arch, först bilden. Några av deltagarna tog sig ned och jag lyckades fånga dem. Min höjdrädsla lyckades jag inte motverka för att själv ta mig ned och ut på Tripitos båge, fick räcka med att se den på avstånd.
En annan utmaning är att träffa människor som man aldrig tidigare mött, frånsett mina affärspartner. Resegruppen bestod av tjugo stycken som hade det gemensamma, vandring. Men därtill ett öppet och inlyssnande sinne. Samtidigt kunde jag notera att gruppen innehöll medlemmar där det fanns beröringspunkter med personer i den egna kretsen. Som alltid, världen är liten.
Vill man utmana sig själv och sin fysiska förmåga är vandring ett bra sätt. Vill du själv pröva på vandring i världen kolla denna hemsida Cykla & Vandra.
250 höjdmeter andra dagen var bara en prognos. Du klättrade nästan 400 meter.
SvaraRaderaOk, det måste vart en bragd asså.
Radera