Den idologiska debatten om skolan är död.
Tydligast märktes det i dagens partiledardebatt i programmet Skolfront. Frågorna rörde sig mera på planet cykelställ - när ska betyg sättas, ordning och reda, resurser - frågor som inte lyfter dom viktiga frågorna.
Hade varit intressant att få höra politikerna syn på viktiga frågor för välfärden.
Vad bör vi satsa på för spetskunskap för att bygga vidare på välfärden?
Hur ska man satsa för att få ungdomar att välja naturvetenskap och teknik?
När vi vet att länder borta i Asien hårdsatsar på att få fram elever med de bästa betygen för att få in dem på prestigeskolor som Stanford, Harvard, MIT, Yale, m fl.
Ett land som Sverige har inte råd att bara ha en likvärdig skola. Vi behöver ha en debatt hur vi klarar framtida arbeten för att bygga ut det som skapar välstånd. Här går arbetsmarknadsutveckling och skola hand i hand. Det var vi bra på en gång i världen, när industrin behövde arbetskraft. Det gjorde att välståndet ökade.
Skola och arbetsmarknad går hand i hand för att få ett välstånd. Viktigt för ett så pass exportberoende land som Sverige. Där ska den skolpolitiska debatten föras. Inte om cykelstället.
Media: SvD, DN, Aftonbladet, Expressen.
Jag undrar varför de inte tar in lärare i debatten. Låter oss ställa frågorna istället. Björklund pratar ju ofta hur läraryrket måste stärkas men det är ju ett skämt när varken han eller andra politiker ens lyssnar på oss...de kunde ju iallafall börja med det istället för att hitta på sina egna sanningar...
SvaraRaderaLinda det kunde vara ett kul upplägg.
SvaraRaderaSedan det här med att lyssna på er lärare. Verkar vara ett gammalt problem som funnits sedan skolan blev en politisk angelägenhet från 1848. Problemet är väl också att alla har vi ju gått i skolan och tycker oss veta var problemet är....
Det finns en skolfråga av väldigt avgörande slag som ingen riktigt sätter fingret på. Valfriheten, möjligheten att göra riktiga val tidigt.
SvaraRaderaHär finns det friskoleförespråkarna som tassar försiktigt eftersom det är farligt om många inser att den stora valfriheten där handlar mycket om att indoktrinera barn i en viss religion och sortera barn efter viss grupp etc. Här finns det vänstern som inte vill erkänna att deras egen likformiga skola ända fram till högskolebehörigheten blev katastrofal för framför allt de som de ville värna om. Vänster och höger går omkring som två strutsar.
Börjar man fundera kring tidig valfrihet så kan man få reella möjligheter att diskutera hur det blir lockande för elever med naturvetenskap och teknik och de viktiga frågor du tog upp Plura men än så länge får vi studera strutsarna.
Linda,
SvaraRaderaGöran Persson (HSB) fann det utmärkta maktmedlet för att tysta lärarna. Han började prata om "för elevernas skull" för att misstänkliggöra våra motiv och sen har han fått många efterföljare.
Jag har en lite teori om varför politiker är den mest lärarnegativa yrkeskåren. Elever som har väldigt bestämda idéer och tror att de har väldigt rätt i sin syn på världen har bra läggning för att bli politiker. En lärare har som uppgift att få elever att se saker från andra horisonter och visa på att många synsätt kan vara rimliga. Det är väldigt troligt att de två utgångspunkterna hamnar i konflikt med varandra.
Jag tror att vi lärare behöver samla oss kring en idé om framtiden med ökad status för vår yrkesgrupp och att lärares åsikter ska efterfrågas i många situationer. Detta behöver vi ha konsensus för i hela yrkeskårent trots våra olikheter när det gäller inställning till betyg, heterogena grupper, friskolor, valfrihet mm mm.
Plura
SvaraRaderaMycket bra inlaga.
Jag blir glad av sådant. Man känner sig mindre ensam.
Har man tjatat på lokalt skolfolk i 20 år och endast sett en mental bergvägg av oförstående så känns det bra när andra än en själv bär på samma tankar.
@Jan, ja vi har för mycket strutsar i det här landet oavsett politisk färg.
SvaraRaderaFrågorna om valfrihet är viktig. Därför försöker jag säga att den grundskolan som skapades på 60-talet och som jag var den första att gå ut ur är betydligt mer human än dagens där "alla" ska läst samma saker. En väldigt konstig syn. Och jag förstår ärligt talat inte varför en 14 åring inte kan välja bana.
Det vi bör ha mycket klart för oss, vilket jag hade förmånen att diskutera i "min" tankesmedja i våras, kunskapsaccerationen är hög i dagens samhälle.
Ta företeelser som TED, idag behöver jag inte jobba på ett storföretag för att ha råd att åka världen runt för att skaffa mig den senaste i kunskapsväg. Jag kan sitta vid stranden ute på landet och på någon timme shoppat runt på de kunskaper som finns där för att själv tillägna mig de senaste.
Här har du ett gigantiskt problem både i vår egen generation och i skolans värld. Hur utnyttjar man denna teknik för att snabbt plocka fram kunskap och omvandla den till nytta för att välfärden ska bevaras. Risken som jag ser det är erhörd stor att vi i västvärlden kommer att bli ett B-lag om vi inte inser den fulla effekten av detta.
@Anders, gläder mig att du tycker det. Tyvärr är väl bilden den att lokala "hobbypolitiker" har en ytterst rudimentär kunskap om ämnet. Vet inte om det är en effekt av att skolan lever i sin egna lilla värld och inte är uti verkligheten.
Sedan kan det ju också ha att göra med att vi gått från ett tydligt industrisamhälle, där det fanns en fabrik i nästan var buske till en kunskapssamhälle. Vad många inte tänker på är att vi med naturvetenskap och teknik skapat mer tid.
Diskmaskinen, tvättmaskinen och några andra hushållsapparater gjorde det möjligt att ägna sig åt annat.
Och Internet har frigjort tid för att hitta kunskap och revolutionerat sättet att strukturera affärer för att inte tala om utveckling. Där utvecklingstiderna kraftigt har minskat för att man kan koppla ihop dessa oavsett var du bor och köra utveckling "round the clook".
Jag hävdar att det finns en väg för att låta fjortonåringen ha stor valfrihet med utbildning i något som han hon har reell nytta av i ett senare yrkesliv utan att låsa in dem i en viss kunskapsväg. Från idrottens värld vet jag att mognadsprocessen sker så olika i de här åldrarna så att jag tror att den suveräna designer kan vara urusel i teckning och matematikproblemlösaren medioker på att räkna. Jag tror att väldigt många av framtidens yrken uppstår i gränslandet mellan nuvarande yrken så att en ingenjör med kunskap om design är guld värd. En samhällsvetare med breda språkkunskaper blir en konkurrensfördel. Mot den bakgrunden kan man redan i sjuan skapa en bred valfrihet mellan viktiga områden utan att det ska stänga några vägar vidare på gymnasiet. På gymnasiet ska vi däremot tydligt målinriktade utbildningar och när det gäller den allmänna högskolebehörigheten kan jag ta till mycket hårda negativa ord.
SvaraRaderaJag arbetar på gymnasiet med tonvikt på tekniska ämmen och jag ser hur fantastiskt mycket fina internetbaserade tutorials det finns, hur ted.com erbjuder en uppsjö av fantastiska föreläsningar och att det erbjuds gratis läxhjälp i matematik. Ett av mina stora mål är att förbereda mina elever med förkunskaper som gör att de kan söka sig fram i den häftiga värld av möjligheter som öppnar sig. Det går för en alldeles vanlig elev att bli global expert genom kreativt och fokuserat användande av internet!