Plats för eftertanke

Platsen för eftertanke och minnen är kyrkogården. Oavsett hur den ser ut och var den ligger ger den tid till att fundera över de som gått före. Igår på påskdagen var en sådan dag. På min promenad stannade jag till en stund att betrakta lugnet som infinner sig när man sjunker ned på en bänk.

Samtidigt är det en plats som bär på olika människor historia. Varje gång jag läser namn på gravstenar funderar jag på vem var denna person. Vad tänkte hen? Vilka relationer hade hen till familj och vänner, arbetskollegor. Vad sysslade hen med i levande livet som satte avtryck. Alla har vi länkar till de som gått före oss.

Samtidigt finns en skillnad på gravstenar då och nu. Förr var det oftast en yrkestitel som följde namnet. Kan led tanker till vad personen sysslade med och möjligen kan jag sätta sig in i de yrkeskårer som fanns förr. Gravstenar av idag har också en typ av signal. Oftast över sorg och saknad eller annan signal till omgivningen.

Några tankar kring platsen för eftertanke och länkar till de som funnits bland oss efter påskdagen stopp på Storkällans kyrkogård i Älta.