Lärandets hinder

 

Vad är det som möjliggör lärandet. En fråga som stöts och blöts i skolan och debatten om lärandet. Speciellt i ljuset av hur elevers kunskaper ser ut när de går ur grundskolan för högre studier. Tre saker avgör lärandet:

• social miljö
• pedagogisk miljö
• fysisk miljö

För att elever ska lära sig är den sociala miljön en av de viktigaste faktorerna för likvärdigheten. Vad möjliggör delaktighet och gemenskap mellan elever och vuxna utifrån allas lika värde. Vilka hinder finns inbyggda i lärandemiljön.

När vi pratar jämlikhet är det oftast så att vi eftersträvar att alla individer ska ha samma stöd oavsett förutsättningar, som på första bilden. Hinder som alltid finns gör att jämställdhet med samma förutsättningar för alla elever skapar hinder, eftersom varje individ har olika förutsättningar för att nå de kunskaper som krävs för att klara vuxenlivet.

Då blir följdfrågan: Hur ska undervisningen utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig den? Här finns möjligheten att ge stöd efter varje elevs behov och förutsättningar, som i andra bilden, för att inte hindret ska vara avgörande för lärandet. 

Idealet för allt lärande är att ta bort hinder i undervisningen, att byta planken till något som mer representerar av ett staket av nät, så elevens förutsättningar inte ska spela roll för jämlikheten. Här kan den fysiska miljön vara en viktig faktor för framgång genom att fråga sig:  Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver?

Här kan man fundera över hur klassrummen ser ut. Hur organiseras det så alla elever medverkar utifrån sina förutsättningar, givet att gruppstorleken blir avgörande för att skapa den sociala miljön. Ju större klasser dess större är risken att elever blir socialt isolerade och subkulturer skapas i klassen. 

Varje skola måste ställa sig frågan hur de ska lösa sina problem med en tillgänglig lärmiljö. Den som tror att det finns generella lösningar på undervisningen, via styrdokument, är ute på en farlig väg. Oavsett hur skolan organiseras eller styrs är det alltid utifrån varje skolans egna förutsättningar man måste arbete. Därför kan varken kommunala eller koncerndrivna fristående skolor hantera varje enhet utifrån ett huvudmanna perspektiv på hur alla skolor ska arbeta. Varje årskurs och dess elever är det som avgör om eleverna får rätt kunskap utifrån nationella styrdokument. Likvärdigheten bygger på att VAD är definierat på nationell nivå medan HUR sätts av varje enskild skolenhet och styrs utifrån nationellt fastställda mål. Allt kunskapsresultat kommer från elev till grupp, som klass eller årskurs, upp till skolenhet och huvudman. Omvänd ordning från topp till golvet är dömt att misslyckas.

En likvärdig och jämställd skola för elever har rivit alla plank och ersatt dem med nätstaket.