Vems är felet. Syndabockarna jagas sedan igår när PISA undersökningen dök upp. Det märkliga i detta ramaskri är avsaknaden av att känna historien och trendanalyser över tiden. Ett allt för vanligt problem hos journaliser och skoldebattörer. Håller vi oss till en makroanalys har kunskapsresultaten varit på ett sluttande plan sedan länge.
Man kan skylla på skolpolitiker på riksplanet. Det är inte där det verkliga problemet ligger utan på kommunnivån.
Sedan Perssons kommunalisering av skolan, där stadsbidragen går ograverad till kommunerna att användas till allt från asfalt till barn, har gjort att skolan kommit på undantag. En annan förbisedd sak är Perssons krav, från tiden som rikshushållare, vara att skolorna skulle vara med och betala den finansiella krisen under 90-talet. Rätt då, men kommunpolitikerna verkar därmed skaffat sig en ful ovana att alltid använda de två stor budgetposterna skolan och omsorgen som bugetreglator så fort besparingar ska göras.
Detta skapar grogrunden för att likvärdigheten blir osidosatt i skolan. Förutsättningarna skiftar mellan de 290 kommunerna. Till detta kommer bristen hos professionen som inte jobbat enligt de styrprinciper som kom i samband med kommunaliseringen, mål- och resultatstyrning. Resultatstyrning är näst intill obefinlig i dagens skola. En rapport från Skolinspektionen slår fast att hälften av grundskolorna och nästan alla kommuner på central nivå brister i arbetet med att följa upp kunskapsresultat.
Det är här roten till PISA resultatet ska ses. En skola som inte vet vad de levererar för kunskaper och kommuner som inte vet vilka resurser man ska peta dit för att förbättra kunskapsresultatet.
Media SvD
Flera kollegors spontana reaktion var att nu ska de skylla på oss lärare igen. Kommunerna gör kraftfulla besparingar, anställer obehöriga lärare och försämrar skolledningen för att gå in och pilla själva. Sen skyller de på oss när det går fel, vilken usel arbetsgivare.
SvaraRaderaTitta på framgångsrika skolor är SKL's budskap men de har inga verktyg för att analysera vilka förutsättningarna var, vilka problem skolan skulle lösa utan de fortsätter att drömma om patentmediciner och sen skyller de på oss när deras dumheter inte fungerar. SKL är värsta formen av strutsar.
Jag håller med om din analys och kompletterar den bara med en riktigt stor ilska mot arbetsgivaren som har drabbat oss.
I Haninge når de sköna resultat med "katederundervisning" och betyg, i Nossebro gjorde de en satsning på arbetslag och samverkan och i TV-serien 9A lyfte de in engagerade lärare som fick mycket tid. Det kanske är så att bästa metoder skiljer sig kraftigt beroende på vilken slags utmaning det handlar om.
SvaraRaderaEn demonstration av att SKL återigen är helt fel ute i sin analys.
Förklara dig så jag förstår vad som är fel i SKLs analys;))
SvaraRaderaJan, efter lite funderande så är det väl inte så att det finns bara en metod som leder fram till ökade kunskapsresultat. Det är väl snarare i allt för mycket avsaknaden av resultatstyrning i klassrummet, skolan och kommunen som gör att elevernas resultat sjunker.
SvaraRadera