Förskolan arbetsmarknadens mest segregerade arbetsplats

Förskolan i Sverige är på många sätt världsledande och historisk framgångsrik. Med dagens situation har dock förskolan kommit i skymundan i statens utveckling av skolväsendet. Till att börjar med noterar jag att Birgitta Ohlsson i sin bok (s 154) rankar de 30 största yrkena 2014 och könsfördelningen i olika yrken. Där noter jag att förskolan utmärker sig med att förskollärare till 98 procent är kvinnliga. Näst därefter är undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 95 procent kvinnor. Mannen lyser nästan med sin frånvaro.

                                                    Foto: Vimbloggen.se
Jämställdheten i förskolan är ett problem där omsorgen inte är huvudsysslan utan barns lärande. Christer Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman tar på SvD Debatt upp att förskolan behöver en rejäl översyn. Då speciellt bristen på jämställdhet i förskolan.

Jämställdheten är också på personalnivå ytterst bristfällig. Andelen män står och stampar på 3–4 procent sedan 1970-­talet. Under samma period har det satsats långsiktigt för att förmå kvinnor att välja traditionellt manliga ­yrken.

När denna jämställdhetsfråga tas upp inom förskolans värld brukar det bli ramaskri från personalen. Samtidigt pekar Eidevald och Tallberg Broman:

Förskolan behöver rekrytera personal från alla grupper i samhället och stärka utbildnings- och kompetensnivån.

Samtidigt som förskolan har fått ett förstärkt pedagogiskt uppdrag, med ökade krav på kunskaper och kompetens i en rad områden som språk, matematik, naturvetenskap, teknik etc, så har gruppen som ska ansvara för detta minskat kontinuerligt.  

Inte för att det är något fel på kvinnors förmåga att undervisa kring de hårda ämnena matematik, naturvetenskap och teknik skulle här männen här kunna bidra. När jag själv är ute och hjälper förskolor kring deras verksamhet och kommer in på barns lärande kring dessa ämnen märker jag att som man har jag lättare att förklara teknik och naturvetenskap för pedagogerna som gör att de blir mer beredda att just ta upp dessa delar. Skolinspektionen pekar just på bristerna eller helt avsaknad av dessa ämnen i sin kvalitetsgranskning av förskolan.

Därför behöver staten se till att medvetet börja se till att lyfta förskolan så andelen män i förskolan ökar. Har man lyckats se till att andelen kvinnor ökat i mansdominerade yrkesgrupper är det ingen omöjlighet i förskolans värld. Pojkar behöver manliga förebilder på dagarna, inte bara på kväll och helger.

Eidevald och Tallberg Broman skriver:

Andelen förskollärare i verksamheten är nu nere på historiskt låga siffror. Skolverkets senaste stati­stik visar en förskollärartäthet på fyra av tio. 

Om vi menar allvar med att lyfta förskollärare som en viktig del i förskolans undervisning är det både hög tid att öka antalet utexaminerade förskollärare och andelen män på utbildningarna som tar jobb på förskolor efter examen.

Samtidigt behöver förskolan skaffa sig en mer strukturerade verksamhet. När jag är ute hjälper förskolor är det oftast utifrån att verksamheten går bananas för att det saknas en undermålig struktur och tydliga pedagogisk metoder. Här märker jag skillnaden på de förskolor som har en medveten pedagogisk metod i sin verksamhet har ett försprång före andra. Montessori och Ur&Skur är några exempel på undervisning med pedagogiska metoder som både är dokumenterade och bygger på en målstyrd process.

Förskolan har ett gyllene tillfälle att öka ambitioner och insatser för att fortfarande vara ett internationellt flaggskepp. Ta den!!

Media SvD

Källor:
Ohlsson Birgitta (2017) - Duktiga flickors revansch, Forum
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete - förskolan, Skoldialogen Förlag
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2015) - Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan, Skoldialogen Förlag