Åter dessa Japaner

Nu har det hänt igen. Japaner, åter japaner, för att travestera Järring, är i Sverige igen. På 1960-talet fotade man friskt för att kopiera västerländsk teknik. Denna gång för att forska och studera svensk skola.

Kringlaskolan i Södertälje har fått besök av japansk forskare. Japan ligger högt i PISA så man undrar vad genomsnittslandet Sverige har att lära ut. Det visar sig att Japanerna fått revidera sin syn på dyslexi. Med neuropsykologisk forskning har man kommit fram till att det inte spelar roll om det är bokstäver eller tecken som avgör läs- och skrivsvårigheter. Därför blev uppdraget att ta reda på hur gör man.

Naoka Ono, den japanska forskaren säger:

I Japan finns många särskolor och specialklasser. I den här skolan ser jag att det är en mer inkluderande skolmiljö. Mitt mål är att Japan ska bli mer som Sverige, att specialpedagogik ska vara inkluderat i vanliga klasser och att fler elever med läs- och svårigheter ska integreras i vanliga skolan.

Så satsningar på specialpedagogik är avgörande. Det har Sirkka Persson och Kringlaskolan varit duktiga på trots sitt handikapp att vara en fristående skola som ligger i utanförskapsområdet Ronna/Geneta/Lina i Södertälje. En bild långt bort från skoldebatten om fristående skolor. En debatt som fokuserar på att det är bara socioekonomiskt starka föräldrar i välbärgade områden som väljer fristående skolor före kommunala. Och att fristående skolor inte etablerar sig i utanförskapsområden.

Debatten blir ofta ideologisk och endimensionell när det kommer till driftformer och etableringar istället för att hitta de goda exemplen som går på tvärs. Mångfald och pedagogisk frihet är framgången trots styrdokumenten för skolan som skollag och läroplanen.  Grattis Sirkka för dit arbete, du är ett föredöme inte bara för Japan utan övriga svenska skolor.

Media SvD