Mångfalden byggde Sverige

Sveriges demokratiska ekosystem byggdes av frikyrkan, inte politiska partier som man kan tro. Långt innan den allmänna rösträtten kom, först för män sedan kvinnor, hade alla inom idéburna verksamheter som frikyrkan inflytande personligt inflytande. En kunskap som verkar gått förlorad.

I sin essä, Mångfalden byggde Sverige, skriver Joel Halldorf:

Religionen har det inte lätt i världens modernaste, mest sekulariserade land. Visserligen tar tio procent av Sveriges befolkning regelbundet del av en gudstjänst, vilket faktiskt är fler än vad som går på allsvensk fotboll eller bio. (s 7)

En paradox i sig och en undran om varför vi så lite fokuserar på detta och ser skillnaden på hur demokrati skapas och fungerar. Sedan 1809 har Sverige haft två faktorer som skapat majoritetssamhällets utveckling och homogenitet. Språket är det första. Den andra är konsensuskulturen. Den senare har upprätthållits av två storheter - först den lutherska statskyrkan sedan det socialdemokratiska folkhemmet. I dessa trånga och enhetliga kultur skapades grogrunden för frikyrkan att skapa det demokratiska ekosystemet som bygger på mångfald.

Här kunde människor själv skapa sin grupp och arena. Genom att skapa ideella föreningar hade alla medlemmar i föreningen inflytande, redan på 1800-talet, över verksamheten. Barn, kvinnor och män oavsett samhällstillhörighet hade sin rösträtt att fatta beslut. Här hade man sina församlingsmöten där besluten togs månadsvis. En gång om året ett årsmöte som beslutade om vilka förtroende valda som skulle uppbära förtroende poster inom speciella områden. Genom mångfalden i religiösa sammanslutningar oavsett om det varit lutherskt-kristna, katoliker, ortodoxa, judar eller islam har skapat den mångfald vi har i Sverige.

En intressant slutsats Joel Halldorf gör i sin essä om demokrati och mänskliga rättigheter. De kan man inte koppla till varandra. Han skriver:

I dag tar vi ofta för givet att demokratin och mänskliga rättigheter hör samman, men som system är demokratin nihilistisk. I en demokrati avgör majoriteten vad som är rött, och principiellt finns inget som hindrar majoriteten från att avskaffa de mänskliga rättigheterna för en minoritet - vilket som bekant skedde i Tyskland på 1930-talet. (s 61)

Det är skrämmande att detta håller på att hända igen. Sverige är på intet sätt undantaget. När ett samhälle inte skapar ett civilsamhälle som är skilt från statens nycker är moralen på ett sluttande plan. Demokrati är som jag brukar säga majoritetens diktatur. Saknas den moraliska kompassen går det utför. Därför är religionen en viktig faktor än idag för att vaccinera demokratin från dess avarter.

Om jag själv får vara lite personlig i frågan om frikyrkans betydelse för att skapa det demokratiska ekosystemet. Bilden ovan är tagen på Pingstkyrkan i Eskilstuna. I den har jag min uppväxt. Det var här jag fick min demokratiska och moraliska uppfostran. Även om det även där kunde vara snävt i åsiktskorridoren under 1950- och 60-talet. Från tidig ålder tränades man i rollen som medlem. Vid alla de möten som ordnades var demokratin alltid närvarande. Det var inte som somliga tror en person eller ledare som domderade. Ju äldre man blev ökade storleken på förtroende uppdragen.

Min demokratiska fostran bar mig vidare genom olika föreningsengagemang genom åren. Oavsett om det var styrelseuppdrag eller annat engagemang i föreningslivet har jag haft stor glädje av de erfarenheter jag tog med mig från uppväxten i frikyrkan.

Min fundering är också hur detta ska kunna formas i dagens samhälle. Skolans uppdrag är att skapa värden baserat på det demokratiska samhället. Är undervisningen den arena som ska fostra fria och demokratiska individer? Är skolan inte en teoretisk plantskola där men rent intellektuellt kan förstå hur demokratin fungerar. Men detta är långt ifrån det reella och praktiska fostran man får genom aktivt medverkan i idéburna verksamheter. För att demokratin ska överleva är det inte bara ett förlitande på att det politiska systemet ska fungera utan lika mycket att civilsamhällets ideella krafter fritt få verka och bygga mångfalden.

Källa:
Halldorf, Joel (2017) - Mångfalden bygger Sverige, Timbro