Går utför för sexorna betygsmässigt

Skolverket har kommit med resultatet för årskurs 6 betygsresultat för 2018. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden är ett sluttande plan utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2017/2018 gick 113 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent av populationen och flickor 49 procent. Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2018.

Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 77,1 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2018 är det en minskning med 3,4 procentenheter. Mellan 2017 - 2018 var minskningen 0,6 procentenhet. En fortsatt minskning över tiden.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2017. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som ökat är modersmål för betyg A+B från 33 procent 2018 lika som 2017. Betyget F för modersmål har ökat till 4 procent eller med 1 procentenhet sedan 2017. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2017 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är lika som förra året på 6 procent. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2017 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik ökar med 2 procentenheter till 25 procent 2018.

Tittar vi på betyget F ligger den på en oförändrad nivå mellan 2017 - 2018 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen. Jag har inte svar på frågan. Men det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behövs för varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna minst fyra gånger under ett läsår fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018, Dnr: 2018.00225, Skolverket.