Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever, även kallade särbegåvade elever, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde trivas i skolan. Tyvärr är sanningen en helt annan. I svensk skolan har elever med begåvningssvårigheter större chans att få den hjälp de behöver än barn som ligger i den högra svansen av normalfördelningskurvan.

Mona Liljedahl har lyckats fånga skolans oförmåga att hantera barn som behöver större utmaningar än övriga i skolan. Speciellt i en skola som har en mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som inte mäter enskilda provtillfällen för att ta reda på kunskapen.

I det relativa betygssystemet var det lättare att drömma sig bort på lektionerna och lägga in växeln vid provtillfället och på det viset klara sig till nästa utbildningsnivå. Detta kan beskriva på olika sätt. Mona skriver följande (s 130) om bristen på stimulans för särbegåvade elever:

När en särbegåvad elev går igenom en hel skolgång utan att en enda gång få undervisning som motsvarar den kognitiva nivå drabbas eleven av svår mental understimulans, för att inte säga intellektuell svält. För att uthärda applicerar särbegåvade elever generellt sett två huvudstrategier:

1. Släcker ner och försvinner in i sig själva, drömma sig bort, dra sig undan

2. Agera ut, spela pajas, ifrågasätta, skapa konflikter, bli arg få utbrott.

Boken är full  av beskrivningar och handlings alternativ för hur skolan ska kunna börja arbeta mer systematiskt med dessa elever. Boken behandlar sådant som hur man upptäcker och identifierar dessa barn. Hur ser pedagogikens ABC ut för särbegåvade barn. Vad kännetecknar kunskapskartläggningen och hur görs den. Hur medverkar elevhälsan i arbetet kring särskilt begåvade barn.

Därtill kommer ett begrepp som behövs förstås extra, twice exceptional. Det här är barn med vissa inlärningssvårigheter samtidigt som de är särbegåvade. Exempel på detta i historien är Thomas Edison som bedömdes med borta i huvudet, men uppfann bland annat glödlampan. Eller Albert Einstein blev kallade sinnesslö och obildbar av sin lärare. Han satt ju och drömde sig bort i skolan istället för att lära sig något.

Bilden illustrerar det här med att varje individ eller barn ska bemötas med sina förutsättningar. Om fisken klättrar upp i trädet förstår han inte sin plats i livet. Rättvisa är inte att alla ska göra samma sak utan från sina egna förutsättningar.

Skolans stora utmaning är att både lärare, skolledningar och elevhälsan skaffar sig kunskaper om vilka förutsättningar som gäller och vilka pedagogiska verktyg som behövs för dessa barn. Till och med skollagen poängterar detta. I skollagen 3 kap 3 § står följande:

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Skaffa boken och lär dig hur du ska får de särbegåvade att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Men framför allt läs sista meningen i lagparagrafen några gånger ses skolans uppdrag för den högra svansen med barn i normalfördelningskurvan.