JAs skolpolitik

Januariavtalet (JA) har nio områden som ska påverkar politiken inom skolområdet. Enligt JA är de övergripande ambitionen:

Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga förutsättningar för alla elever att klara skolan.

En ambition som ingen kan ha invändningar på, om jag uppfattar skoldebatten rätt. Det intressanta är sedan vilka nio områden som kommer att påverkas. Dessa är:

1. Förbättra kunskaperna i skolan.
2. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
3. Tioårig grundskola.
4. Ge rätt stöd i tid.
5. Skapa studiero.
6. Ge likvärdiga förutsättningar.
7. Nya betyg i gymnasieskolan.
8. Reformera lärarutbildningen. 
9. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.

Varje enskilt område kan vara på sin plats att kommentera för sig. Jag väljer denna gång att stanna för den hetaste frågan, kunskaper i skolan. Sedan en tid tillbaka har lärare möjligheter att ge sin synpunkter till Skolverket på deras arbete med att förbättra kunskapskraven i läroplanen.

Enligt JA ska politiken nu med krafttag ägna sig åt något liknande. Läroplaner och kursplaner ska revideras med inriktning mot kunskap och faktakunskaper med betoning på uppmuntran till flit och ambition. Hur nu man skulle kunna ändra elever flit och ambitioner genom nya läroplaner är för mig en gåta. Är det inte något som händer i relationen elev och lärare. JA har bestämt sig att ge ett utredningsuppdrag åt Skolverket under hösten 2019. Är detta en överprövning av politiken av myndighetens nuvarande arbete?

Ytterligare en underlighet i det här med förbättrade kunskaper i skolan. Som bekant tog Skolinspektionen till storsläggan mot Botkyrka och Storvretaskolan genom en tvångsförvaltning för att rätta upp trygghet och studiero. I JA skriver parterna att de ska utreda möjligheterna att stänga skolorna, både fristående som kommunala, med lagstiftning från 1 januari 2022. En tydlig skärpning av Skolinspektionens uppdrag som kommer att överpröva de ca 20 procent skolor som är dåliga enligt deras tillsyn. Här utökas Skolinspektionens makt genom att inte bara ha rätten att dra in tillståndet för fristående skolor utan även överpröva kommunala huvudmäns rätt att driva skolor. En ytterligare begränsning av det kommunala självstyret.

Därtill ska lika villkor gälla för skolor oavsett det är fristående eller kommunala. Nu gäller att högre kvalitetskrav ska gälla i stället för vinstjakt. En utredning ska tas fram om kvalitetskrav från nästa år och vara färdig 2022.

Betygsinflationen ska även den sättas under lupp. Här föreslås externa examinatorer och ge lärarna bedömningsstöd för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. Därtill ska nationella prov digitaliseras och rättas central. Skolverket ska få ett uppdrag om detta hösten 2019 för att stärka likvärdigheten och attraktionskraften i läraryrket.

JA har fångat upp mycket av den skoldebatt som finns om frågorna som likvärdighet, faktakunskaper, betyg och dåliga kunskapsresultat. Frågan återstår om dessa ändringar av skolsystemet kommer att gå i den riktning som JA vill och om det kan skapa borgfred i skolpolitiken. Senast om 2022 vet vi.

Källa:
Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet,
Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, januari 2019.