Att vara eller inte vara - religiösa fristående skolor

Det nionde överenskomna området i JA handlar om en utredning av befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar.

De som trott att det snabbt skulle införas ett förbud mot fristående religiösa skolor får nog känna sig besvikna. Skollagen stipulerar redan idag hur skolans utbildning och undervisnings ska se ut 1 kap 6, 7 §§:

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.

7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

I mitt tycke en rätt solklar definition på hur skillnaderna är. Allt som ligger inom timplanen i grundskolan ska vara icke-konfessionell. Problemet är möjligen på förskolan och gymnasieskolan som inte har lika tydliga avgränsningar som i grundskolan.

Sedan 1 januari 2019 har det tillkommit nya regler för de som driver fristående skolor. En ägar- och ledningsprövning ska ske för att starta och driva fristående skolor. Nu vill alltså JA göra något liknande för tillståndet att driva fristående konfessionella skolor. Liberalerna Roger Haddad skriver som ett förtydligande, efter hörande av Skolinspektionen i Utbildningsutskottet, följande:

Med tanke på återkommande uppmärksammade fall där man bedriver verksamhet som motverkar demokratiska värderingar och jämställdhet bland pojkar och flickor är detta inte tillfredsställande. Staten genom Skolinspektionen måste få en samlad bild av vilka skolor som har tillstånd och vilken verksamhet de tänker bedriva. Inte minst är det viktigt att veta detta för elever och föräldrar när man söker en skola. 

Den första delen av uttalandet, i hans debattinlägg i SvD, har ett vidare perspektiv som inte bara omfattar trossystem utan lika mycket om olika kulturella skillnader mellan olika befolkningsgrupper i Sverige. Så problemet är större än bara vilken typ av skola vi har.

Däremot är det inte fel att Skolinspektionen får tydligare regler att följa för att avvärja de övertramp som gjorts och görs inom vissa fristående skolor där trosfrågor blandats in i undervisningen. Samtidigt blir det en grannlaga uppgift att definiera vad som ska begränsa etableringsrätten.

Vilka religioner ska uteslutas. Är det alla eller ska bara några religioner diskvalificeras. Frågan är inte så enkel som Liberaler och Socialdemokrater vill göra den till. En annan fråga som också blir knepig är de skolor som redan finns. Expansion av skolan inom ett tillstånd, att bedriva skolan i en kommun, kan näppeligen hindras om den fristående skolan håller sig till regelverket. Problemet uppstår även för etablerade skolor som vill söka nytt tillstånd i en annan kommun. Troligen skulle dessa skolor inte få tillstånd att starta skolor på annan ort. Vad händer då om föräldrar av olika anledningar vill sätta sina barn i en religiös fristående skolor. Kommer det bli som under ofria tiden när närhetsprincipen gällde, att föräldrar som kunde flyttade när den skola de vill att barnen skulle gå i.

Frågorna är många och inte helt enkla att lösa med ett penndrag. Ska bli spännande att se vad denna utredning kommer fram till för att realisera denna nionde överenskommelsen om skolan i JA.

Media SvD

Källor:
Skollagen (2010:800), 1 kap 6, 7 §§
Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet,
Liberalerna och Miljöpartiet de gröna