Betygsinflation och verkligheten

Skolverket har undersökt betygssättningen i årskurs 9 mellan elevgrupper och skolor. Två skillnader har studerats. Först skillnaden i betygssättning mellan olika elevgrupper. För det andra skillnader i betygssättning mellan olika skolor.

Analysen visar att det är små skillnader mellan de olika variablerna:

• Elevens kön (flicka eller pojke).
• Elevens migrationsbakgrund (utlandsfödd eller född i Sverige).
• Elevens socioekonomiska bakgrund (ett socioekonomiskt index som baseras på föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande).

Den skillnad som finns är att flickor och utlandsfödda gynnas, men skillnaden är små för betygen. Ser vi till socioekonomiska bakgrunder visar analysen inga märkbara skillnader alls i betygssättningen. Notera att det i debatten förekommer en annan uppfattning än vad analysen ger vid handen.

Med den nya bestämmelserna, sedan 29 juni 2018, ska de nationella provens särskilt beaktas vid betygssättning. Det gäller dock inte att betygssättningen ska knytas till enskilda elever. Utredningen skriver:

Det finns alltså ingen självklar överensstämmelse mellan betyg och provbetyg för en enskild elev. Det är fullt rimligt att läraren bedömer att betygsunderlagen vid en samlad bedömning ger skäl för ett annat betyg än vad eleven fått på det nationella provet. Det innebär att det inte är möjligt att använda de nationella proven som en indikator på likvärdig betygssättning för enskilda elever. (s 13).

Däremot är det på den aggregerade nivån jämförelsen ska göras.

Analysen visar stora skillnader mellan olika skolor. Här bedöms inte bakgrundsfaktor hos elever utan bara skillnaden mellan skolor. Här har en mängd faktorer avgörande inverkan som hur lärarna likvärdigt sätter betyg. Finns en kollegial samsyn eller inte nationellt för en likvärdig betygssättning.

Därtill är det intressant att beskåda resultatet i nedanstående figur.

Debatten om betygsinflation fokuseras kring att det är mer drivkrafter i fristående skolor att sätta högre betyg än vad provbetygen ger. Skolverkets analys i rapporten säger att den finns. Dock slår rapporten fast att skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är liten, endast omkring 1,5 procent av de totala skillnaderna i betygssättning förklarass mellan skolor. Anledningen är att andelen elever i fristående skolor är låg, endast 16 procent av hela populationen skolor.

Skolverket undersöker också ett annat populärt diskussionsämne, lärares behörighet. Här förfäktas att fristående skolor har stor andel obehöriga lärare och därmed grogrund för betygsinflation. Skolverket skriver i rapporten följande:

Hypotesen bekräftas – för flertalet ämnen så är betygssättningen i förhållande till de nationella proven mer generös för skolor med en lägre lärarbehörighet, men betydelsen är mycket liten. Det gör att skillnaden i lärarbehörighet mellan skolor endast kan förklara en bråkdel, cirka 0,5 procent, av de totala skillnaderna i hur skolorna sätter betyg i förhållande till resultaten på de nationella proven. (s 33)

Slutsatsen av Skolverkets utredning är att det finns skillnader i betygssättning och att de är små.

Källa:
Rapport 475, 2019 - Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket.