Tittar vi på det som inte ger så positiva vibbar, de elever som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan följande observeras. Elever som inte uppnår kunskapskraven för betyget E i ett ämne är det 10 981 elever, fördelat på 85 procent i den kommunala skolan och 15 procent i fristående skolor. Gör vi samma jämförelse för de som inte klarar kunskapskraven i två eller flera ämnen är fördelningen 18 813 eleverna, 81 procent för kommunala skolor och 11 procent fristående skolor. Sista kategorin som inte klarar några kunskapskrav i något ämne är det 751 elever, fördelat 88 procent kommunala skolor och 12 procent i fristående skolor. Om man funderar kring debatten om glädjebetyg verkar det som de som inte når kunskapskraven ligger mest hos kommunala skolor.
Gör vi en jämförelse mellan pojkar och flickor ses följande. Skillnaden mellan könen är störst för elever som når kunskapskraven i alla ämnen (A-E) med 7,4 procentenheter till flickornas fördel. Ser vi på de elever som inte når kunskapskraven i ett ämne, två eller fler samt något ämne är det inte förvånansvärt så att flickor har mindre misslyckande.
Går vi över till att studera olika ämnen och betygen för sexorna kan man se följande. Engelska är det bästa ämnet. Betyget A i kommunala skolor är 17,6 procent och 27,5 procent i fristående. En skillnad på 9,9 procentenheter bättre för elever i fristående skolor. Det omvända gäller för betyget F. Där har 9,9 procent detta betyg i kommunala och 4,1 procent i fristående skolor. En skillnad på 5,8 procentenheter.
Matematik är ett av skolans viktiga ämnen. Här når 11,6 procent av eleverna i kommunala skolor betyget A. För elever i fristående skolor är det 14,7 procent. En skillnad på 3,1 procentenheter till fristående skolors favör. För betyget F är det omvänt förhållande med 5 procentenheter högre andel för kommunala skolor.
Svenska språket är avgörande för att klara sig i det svenska samhället. Gör vi en jämförelse mellan de två olika ämnena svenska och svenska som andra språk är betyget A 2,4 procentenheter högre för fristående skolor i förhållande till kommunala skolor när det gäller svenska. För de som inte har svenska som modersmål och läser svenska som andra språk är det 7,3 procentenheter högre för fristående skolor. Det stora sorgebarnet är betyget F i svenska som andra språk. Här toppar kommunala skolor med hela 38,7 av sexorna som inte klarar kunskapskraven. En skillnad på hela 19,7 procentenheter högre än för fristående skolor.
Slutligen är det intressant att se hur elever med utländsk bakgrund klar den svenska skolan i årskurs sex. Bäst går det för elever födda utomlands och invandrat före skolstarten. Där ser man att andelen som klarat kunskapskraven (A-E) är följande för engelska 89,6 procent, matematik 83,1 procent, svenska 92 procent och svenska som andra språk 79,5 procent.
Lite sämre går det för elever som invandrat efter skolstarten. Där ligger andelen som klarade kunskapskrav för engelska på 61,7 procent, matematik 68,5 procent, svenska 79,1 procent och svenska som andra språk 49,5 procent.
Sämst går det för elever som är nyinvandrade. För engelska ligger andelen på 50,8 procent som klarar kunskapskraven för betygen A-E. Matematik 62,5 procent. Svenska 63,3 procent. Slutligen svenska som andra språk 37,5 procent.
Storleken på de olika grupperna skiftar. Störst är antalet elever som kommit efter skolstarten och ligger runt 9 000 elever. Elever i gruppen nyanlända och de som kommit innan skolstarten ligger runt 5 000 elever. Generellt kan noteras att ju senare du kommer till Sverige dess större uppförsbacke har eleverna att klar skolan.
Bilden är komplex på hur bra skolan lyckas med sitt uppdrag att ge kunskap till de elever som går i årskurs sex. Är betygsskillnaden mellan kommunala och fristående skolor glädjebetyg i den senare. Eller är det ett segregerat elevförhållande mellan de som går i kommunala respektive fristående skolor. Några know-why har jag svårt att göra. Här finns det ett behov av att forskningen klarlägger hur bra olika skolformer är. Skolverket har i en tidigare rapport konstaterat att det här med glädjebetyg inte är så stor som debatten vill göra gällande. Som alltid är det viktigt att ha mått på saker för att kunna dra slutsatser om samband och mönster.
Källor:
Tabell 1, Elever i årskurs 6 som ej når kunskapskraven för lägst betyget E vårterminen 19, Skolverket
Tabell 4A-C, Betyg årskurs 6 vårterminen 19, Skolverket
Rapport 475, 2019, Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket
Visionen i vår kommun, är att alla barn ska få god utbildning utifrån sina förutsättningar. Men det saknas mätbara mål som säger något om hur god utbildningen varit för den andel elever som inte uppnår målen. Sådana mål borde finnas enligt mig!
SvaraRaderaDet är varje skolas ansvar att vet vilka elever som inte når målen. Enligt skollagen ska alla elever nå så långt de kan. Det innebär att inte bara klara betygsgränsen E utan hur långt uppåt eleven kan nå. Samtidigt är det också viktigt att se att de barn som inte klara E i åk 6 har tre år på sig att reparera betygen inför slutbetyget i nian. Det är en uppgift för lärarna i högstadiet att sluta gapet.
Radera