Utan spaning ingen aning

Hög omsättning av rektorer är en styggelse. En organisation som byter ledarskapet frekvent och ofta lider av allvarliga problem. Så och, när rektorer byts ut. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning studerat 20 huvudmän. Både offentliga och fristående. Av dessa var en gymnasieskola fristående och resten grundskolor. Undersökningen kan inte besvara generella slutsatser, men indikerar områden som gör det svårt att styra skolor vid frekvent byte av rektorer.

 
Resultatet av kvalitetsgranskningen visar att områden i bilden ovan påverkas. Allt från den övergripande nivån ner till elevperspektivet. Endast 6 av 20 huvudmän gör en analys av de faktiska konsekvenserna av rektorsbytet. Därtill utgår 9 av 20 huvudmän från generella antaganden. I 5 av 20 huvudmän görs ingen analys av konsekvenserna. Framför allt är det oroväckande att flertalet huvudmän inte använder systematiskt kvalitetsarbete.

Hos 15 av 20 huvudmän stannar processen upp vid rektorsbyten när det gäller skolutveckling. Det kan vara områden som särskilt stöd, sambedömningar av NP och mentorskap för nya/obehöriga lärare. Hos 10 av 20 huvudmän leder rektorsbytet till direkt eller indirekt minskad stabilitet på skolenheten.

Resultatet från denna kvalitetsgranskning ligger i linje med forskningen kring SER och SIR av Ulf Blossing et al. Där har man visat att icke framgångsrika skolor känneteckens av följande:

1. Frekvent förändrad ledning.
2. Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse.
3. Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete.
4. Fokus på annat än elevers resultat.
5. Uppfattning att skolans resultat är avhängigt av eleverna.

Det är stor sannolikhet att struktur och system är obefintliga i denna typ av skolverksamhet. Samtidigt är det intressant att notera följande, från Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ.

Fyra faktorer spelar avgörande för en verksamhets resultat: ledarskap, medarbetare, system och resultat. En forskningsstudie som institutet gjorde inför millennieskiftet visar på vikten av ledarskapet och dess arbete. Där noterades att arbetet med att stärka medarbetarna gav effekt men tappade kraft på resultatet. Framgångsrika ledare lyckas när de både arbetar via medarbetar och system. Detta skapar långvarig effekt på resultatet.

Därför är det avgörande för skolors framgång att huvudmän mer fokuserar på att skapa skolutveckling både genom att utveckla rektorers ledarskapsförmåga, utöver vad rektorsprogrammet erbjuder. Samtidigt skapar gemensamma strukturer, för styrning av skolan bygg på skollag och förordningar, stabila system.

Varje skolenhet och dess ledning behöver ställa följande fråga till sina huvudmän:

Vilket stöd ger vår huvudman till nya rektorer i vår organisation?

Framför allt bör man fundera på hur kvalitetssäkras betygen. Hur följs elevernas undervisningstid upp och hur arbetar vi med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionen noterar följande när det gäller strategisk styrningen av rektorsbyten:

• Tydlig problembild
• Stärk styrkedjan
• Ta reda på behoven
• Bredda uppföljningen
• Förankra verksamheten i vetenskap och beprövad erfarenhet
• Kvalitetssäkra underlagen

Källor:
Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten. Tematisk kvalitetsgranskning, Diarienummer: 400- 2018:7409, Skolinspektionen
Jarl, Maria; Blossing, Ulf; Andersson, Klas (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Svenskt Excellence Index 2000, SIQ 

Blogginlägg Pluraword:
Skolsegregation inte ensamt avgörande
Skolans utmaning med inre organisationen
Trappan till professionell skolkultur